► Väntat besked: Niklas Andersson hyllas av Frölunda med tröja i taket.
► Får grabben Lias vara på plats och se på? Tveksamt.
DET VAR FÖRSTÅS bara en fråga om när, inte om, Niklas Andersson skulle få sin tröja hissad i Scandinaviums tak, det sa vi redan när Ronnie Sundin hyllades förra säsongen, att ”nästa gång är det Niklas tur.”
Nu vet vi: 21 oktober, i samband med matchen mot Skellefteå, det berättade Frölunda i dag.
Det riktigt intressanta här: får grabben Lias vara en av Frölundaspelarna som andäktigt står och tar in allt som händer?
Kanske. Kanske inte.
21 oktober gör New York Rangers sin nionde grundseriematch, just nio matcher får ju Lias spela innan hans rookiekontrakt börjar gälla.
Känslan är att Rangers vill testa sin (blivande) svenskstjärna.
Man använder gärna hela den tillåtna perioden då.
Men visst, det kan vara så att Lias redan tidigare visar att han inte är mogen för NHL, att han kommer hem i god tid för pappa Niklas stora dag.
Men jag är tveksam. Frågar ni mig spontant svarar jag nej.
Nå, skit samma egentligen – för det här är Niklas dag. Och fansens.
Niklas är den ödmjuke, vänlige (utanför isen, långt ifrån så på den samma …) killen som till slut kom hem från Nordamerika och tillsammans med Conny Evensson i början av det nya millenniet var anledningen till att det skapades en sådan glädje, en sådan tro, en sådan optimism i Frölunda att det 2003 blev SM-guld och att klubben sedan dess tagit stora steg.
Jag går inte in mer i detalj på varför Niklas Andersson förtjänar att äras med tröjan i taket.
Jag tror helt enkelt inte att det behövs.
Om unga talanger vill ta reda på vilket driv, vilken glöd, vilken kärlek till sporten som behövs kan de alltid ta kontakt med #24:an Andersson, eller fråga någon som spelade med denne.
Mycket bättre läromästare finns inte.
***
TILLÄGG: Som svar på en fråga jag fick på mejlen: Anders Broström anses ha spelat för få säsonger, Tomi Kallio gjorde åtta och en halv och är väl på gränsen, men honom gjorde ju sig Frölunda av med. Vad jag vill säga med detta? Jo, att vem eller vilka, få eller många, som ska äras med tröja i taket kan absolut diskuteras, men vi kan väl göra det en annan gång – och låta Niklas stå i centrum nu. Lite så känner jag.
