► Nu samlas det in pengar till hockeyspelare igen. Den här gången är det Leksand och Björklöven.
► Till slut har jag landat i en åsikt i ämnet. Tror jag.
► Tänk om näste gubbe som ska supportervärvas blir Ryan Lasch? Andra SHL-klubbar än Frölunda visar stort intresse.
LÅT OSS INTE på något sätt sväva iväg och dra för starka slutsatser, men jag fick höra i veckan att det finns rätt bra med SHL-intresse för Ryan Lasch.
Inte primärt från hans gamla klubb Frölunda (även om Fredrik Sjöström förstås kan ha mörkat lite när jag nyligen talade med honom), starkare från en eller ett par SHL-konkurrenter med välfylld kassakista.
Fortfarande är det så att amerikanen primärt tittar efter arbetsgivare utanför Sverige, trots coronapandemin kan det fortfarande öppnas sena dörrar i Ryssland och Schweiz, och att SHL-klubbar hör av sig för att vara med i matchen om Lasch utlandsplaner skulle gå i stöpet, det är naturligtvis inget som helst konstigt med den saken.
De gör sitt jobb. Visar intresse för en av ligans största stjärnor de senaste säsongerna. Motsatsen hade förvånat.
Men när andra klubbar än Frölunda tycks vara hetare … lite kittlande, eller kalla det ögonbrynshöjande, är det ju i alla fall.
Och det var det som fick mig att tänka på den där trenden i svensk hockey, att klubbar vädjar till supportrar och partners för att värva spelare man annars inte haft råd med (åtminstone behöver man hjälp för att det inte ska svida lika mycket i plånboken).
Örebro var tidigt ute och fick tillbaka Nick Ebert på det här viset, Brynäs körde samma taktik när man lyckades få hem Simon Bertilsson och locka Patrik Berglund från Djurgården, och nu är det dags igen.
## I SHL – Leksand är nära förre Luleåslovaken Peter Cehlarik (god vän med Marek Hrivik), för att hjälpa till har supporterklubben Leksand Superstars startat en insamling.
Nu hjälps vi åt och tar hit Mareks kompis! Swisha ditt bidrag nu direkt till 123 200 02 89! #leksandsif pic.twitter.com/VIQBWM05iR
— Leksand Superstars (@Superstars_nu) August 8, 2020
## I allsvenskan – Björklöven söker stöd från supportrar och partners för att göra det möjligt att behålla amerikanske backen Zach Palmquist.
Tänk om Frölundas fans skulle få tokspel om Fredrik Sjöström inte ansåg sig ha råd med Lasch och startade en insamling för att se till att den lille trollgubben från Kalifornien spelade hockey med Göteborg som bas och inget annat. Tänk om en annan SHL-klubbs anhängare skulle göra det.
Jag vet, jag går alldeles för långt nu, dels är Laschs absoluta målsättning spel utanför Sveriges gränser, dels är det en sak för SHL-klubbar att visa intresse, en helt annan att verkligen slanta upp, speciellt om publik fortfarande är förbjuden på matcherna och osäkerhet de luxe råder – men eftersom jag ändå tänkt skriva några rader om den här ”be fans & partners om pengar”-trenden så … det kunde inte hjälpas att tanken slog mig.
Det kittlade min fantasi. Mest så.
Fantasin är en bra bit från att bli verklighet.
Nå, jag har tidigare skrivit om att klubbar tar fansen till hjälp för att lösa dyra värvningar, och det är ingen enkel fråga.
Jag var grymt kluven till det hela i våras. Kan fortfarande tycka att det känns skumt att busschauffören Dragan och städerskan Irma ska lägga pengar för att förhållandevis rika hockeyklubbar ska kunna pröjsa en stjärna 200 tusen i månaden.
Men – det är nog så enkelt som att det här är verkligheten med 51-procentsregeln. Baksidan, tycker kanske en del. Bara en sida, tycker andra. Och jag landar nog just där.
Svensk idrott är medlemsstyrda föreningar, ingen rik ägare kan förfoga över mer än 49 procent, makten ska alltid ligga hos medlemmarna, supportrarna, åskådarna.
I det läget har dessa förstås också makten att bestämma hur mycket man vill stötta sin klubb ekonomiskt, må det vara att gå på matcher, köpa souvenirer, eller som i fallen ovan – vara med och betala för spelare.
Det är väl inte svårare än så. Egentligen.
Sedan ska man komma ihåg att nästan alltid när pengar samlas in så är det partners, alltså företagen, som pyntar mest. Och självklart, i de fall klubbar initierar insamlingar, så är värvningen i princip klar eller i alla fall nära, det handlar mer om att dra in pengar för att verksamheten inte ska ta framtida skada.
Det hela är således mest en principiell fråga. Men även sådana kan man ha åsikter om, och till sist har jag alltså kommit fram till en.
Tror jag.
***
För den som inte riktigt hängt med i turerna kring Ryan Lasch, ungefär så här ligger det till.
Utan coronapandemin hade amerikanen redan haft ett kontrakt med en KHL-klubb, möjligen med någon i schweiziska NLA. Men KHL har infört lönetak, i Schweiz har det sänkts spelarlöner, även i dessa två lukrativa hockeyländer märkst förstås effekterna av Covid-19 och den publiklösa framtid som väntar, i alla fall ett tag till.
Detta har gjort det svårare för spelare som Lasch att få fina kontrakt.
På ett mer principiellt plan: för SHL, med sitt fantastiska TV-avtal, kan detta faktiskt vara bra (om något nu kan betecknas bra i dessa tider) i konkurrensen med KHL och NLA.
