Ska vi bara jubla när NHL intar Stockholm i november – eller?

Ska vi bara jubla när NHL intar Stockholm i november – eller?

Ska vi bara jubla när NHL intar Stockholm i november – eller?

Ska vi bara jubla när NHL intar Stockholm i november – eller?

► Kanske är det jättehäftigt när NHL spelar matcher i Stockholm i höst. Kanske är det tecken på svensk underdånighet. Kanske är det både och.
► Läs, fundera, tyck. Något att ta med er in i sommaren.

I höst kommer fyra NHL-lag till Stockholm. Bara att jubla åt – eller? Foto (Globen/Avicii Arena): FOTOAKUTEN.SE

Är det synd att NHL är en så gigantisk stor bjässe att ligan styr och ställer i princip som den vill i hockeyvärlden? Ja.
Finns det några enkla vägar för att förändra detta? Nej.
Kan man ändå förvånas en smula över svensk … vad ska vi kalla det, underdånighet? Ja. Det kan man. I alla fall jag. Och då älskar jag ändå NHL, världens bästa underhållning. Men är det verkligen givet att svenska förbundet ska stå med mössan i hand när NHL intar Stockholm i höst?

NHL TAR ÅR efter år de bästa svenska hockeyspelarna, de bästa talangerna, och betalar så pass lite att man glatt kan chansa med unga killar, med osäkra kort; kommer dessa inte längre än AHL har man ändå inte förlorat så mycket pengar. Värva svenskar kostar peanuts, och det vet ni ju om ni någonsin varit på krogen, jordnötter kan man strö lite hur som helst omkring sig, ibland är de till och med inkluderade i ölköpet.

Så är det när man är störst, NHL calls the shots, lite som SHL gentemot allsvenskan, allsvenskan gentemot division I; alla vill vi gå vinnande ur livets affär. I sig inga konstigheter, få av oss betalar mer än vi måste, vi använder den maktposition vi har.

NHL är ligan där alla vill spela.

NHL sitter således på makten.

Den som inte inser detta är sällsynt naiv, bara i bibliska sagor kan David fajtas mot Goliat – och vinna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Låt oss vara ärliga: om svenska klubbar, svenska förbundet, sagt till NHL att det ska kosta tio, tolv miljoner snarare än cirka 3,5 att värva svenskt, då hade NHL:s representanter asgarvat, inte en svensk talang hade skrivit annat än ettårskontrakt (om ens något alls) efter juniortiden, inte en svensk spelare med NHL-drömmar hade skrivit annat än korta kontrakt, och så hade de istället lämnat landet utan att generera en enda spänn till klubbarna.

Frölunda, som exempel, har hämtat hem 26, 27 NHL-miljoner de senaste två säsongerna. Det må vara en fotbollsspelares lilltå, det må kännas åt helsike för lite, men det är ändå inte kattskit.

Att ta strid mot NHL vore, vill jag hävda, direkt korkat för ett litet land som Sverige. Klubbar får i dag betalt även för kontraktslösa spelare (Bosman spelade aldrig hockey), här finns ett allt bättre samtalsklimat, fler och fler nordamerikanska organisationer upptäcker att little Sweden gör mycket bra.

Men – att undvika strid är inte det samma som att vara underdånig, att inte fullt ut försöka använda de maktmedel man ändå har. Ibland kan jag tycka att svensk hockey hamnar i den positionen. Som med höstens NHL-matcher i Globen/Avicii Arena, de som enligt avtalet mellan NHL och Europa måste godkännas av nationellt förbund, i det här fallet Sveriges.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Toronto, Detroit, Minnesota och Ottawa kommer till Stockholm för en enda sak i november:

Öka intresset för NHL i Sverige, göra NHL än mäktigare och klubbägarna än rikare.

Fair enough, vem vill inte? Och så vidare.

Men – NHL betalar inget för det, man använder sina svenska stjärnor (William Nylander, Joel Eriksson Ek med flera) för att sälja Globen-biljetter. Japp, peanuts-spelarna, ni vet.

## Tror ni matcherna gynnar svensk hockey eller NHL?

## Tror ni fler eller färre 08-fans går och ser Djurgården och AIK dagarna efteråt?

## Tror ni fler eller färre svenskar tänder till för SHL-matcher, för allsvenskan ?

Här skulle man ju kunnat tänka sig att det svenska ishockeyförbundet agerat starkare i förhandlingarna med NHL, sagt ungefär så här:

”Ni vill komma till vårt land där vi sliter hårt med våra ligor, ni vill göra reklam för er liga, för att ännu fler unga killar ska drömma om den, för att ännu fler vuxna ska följa den, köpa TV-abonnemang, souvenirer med mera? Ni vll växa och bli rikare? Okej, det förstår vi. That’s business. Men det kostar förstås, precis som när man köper reklam i TV eller annons i en tidning. Vi gör så här, ni får betala lite mer per spelare, eller så skärper ni reglerna ytterligare gällande när en svensk får skickas till AHL så att blågula värvningar därmed inte görs lika urskillningslöst. Okej? Förresten, det där World Cup ni vill arrangera, det som ni och (spelarfacket) NHLPA kommer göra stora pengar på, ska vi vara med där, då får ni nog öppna plånboken nu. That’s business too, you know.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Absolut, mycket lättare för mig att fejkförhandla med NHL än vad det är för Peter Forsberg (förbundet) och Johan Hemlin (SHL) i verkligheten, all respekt för det, men jag kan inte hjälpa att förvånas. Vi ser ju problemet, unga grabbar som inte gjort en minut i SHL, som inte är i närheten av stjärnstatus, de skriver tidigt NHL-kontrakt, kanske i och för sig lånas ut/stannar hemma en vinter men tappar inte så sällan fokus, spelet i Sverige blir lätt en individuell grej, en brygga för att ta sig över Atlanten.

Jag har den största förståelse för att unga killar nappar, inte ett spår av kritik, vem är jag att lista de som misslyckas när spelare som Hampus Lindholm, Gabriel Landeskog, Lucas Raymond och Jesper Bratt är förträffliga exempel på att det går när man har bråttom. Men för svensk hockey i stort är utvecklingen något att fundera över. I det läget skulle man ju kunna tänka sig att förbundet faktiskt inte sa ja och amen till NHL-matcher på svensk mark utan att ställa vissa krav.

Som jag förstår det hade SHL-klubbarna inte en aning om att NHL Global Series skulle invadera Stockholm innan nyheten presenterades i media. Tror ni att de jublar? Det tror inte jag.

För att summera:

a) NHL betalar rätt lite för varje svensk spelare man värvar.

b) NHL använder sedan dessa för att göra reklam för sig – på svensk mark.

c) NHL betalar inte för den rätten, de fyra klubbarnas förlorade intäkter (missade hemmamatcher) står arrangören Live Nation till stor del för, i förlängningen är det därmed svenska åskådare som betalar eftersom biljetterna går på många tusen kronor – per match.

ANNONS

För NHL är det ju ett superduperupplägg. Bara att gratulera. För Sverige … nog tusan kan man ändå fundera ett litet tag, eller hur?

Så även vad gäller det jag tog upp i går, att ett antal svenska talanger på lördagen flyger till Buffalo för att delta i NHL:s så kallade scouting combine. En samling fystester och intervjuer med kommande (?) arbetsgivare. ”Vi vill inte beröva dem den möjligheten”, sa Frölundas sportchef Fredrik Sjöström, och jag säger inte att han har fel, på många vis kan det vara bra att hålla såväl NHL som talanger på gott humör, inte ställa till besvär, det kan gynna i längden.

Men samtidigt, för att bara ta två exempel: Axel Sandin Pellikka tillhör och tränar med Skellefteå, samma med Otto Stenberg i Frölunda, är det verkligen självklart att de – som redan tagit steget in i vuxenvärlden och kör bra fys – ska släppas iväg på NHL-event innan de skrivit kontrakt med ny arbetsgivare? Tror ni att NHL:s klubbar saknat tillfällen att snacka med Axel och Otto den gångna vintern, är de så osäkra på svenskars fysiska status att dessa måste kallas över för en veckas nagelfarande med jämfotahopp och mätande av ”wingspan”, mitt under en (för såväl spelare som lag) viktig träningsperiod?

Naturligtvis inte. NHL gör det här för att man kan, för att man vet att NHL-loggan framkallar den underdånighet jag berört ovan.

Jag älskar NHL, det är världens bästa underhållning – by far.

Jag förstår det här med näringskedjor, med maktpositioner – jag är inte naiv.

Jag begriper att Sverige verkligen måste jobba med, inte mot, NHL för att inte riskera tappa spelare helt utan ersättning.

Jag kan ändå inte släppa känslan av att underdånigheten är lite väl stor ibland, att det faktiskt hade gått att höja rösten, att markera, att poängtera att det ändå finns en gräns.

Nå, detta sagt – Stanley Cup-finalen är snart här. Underbart!

***

Biljettförsäljningen verkar gå bra, trots de höga priserna.

Ett litet tillägg:

De NHL-klubbar som kommer till Sverige i november förlorar hundratals miljoner i intäkter eftersom de går miste om hemmamatcher. Arrangören Live Nation, i förlängningen svenska biljettköpare, kan inte ersätta allt. Här går NHL som organisation in och täcker upp resten. Det säger lite om hur viktigt det är för NHL att visa upp sig på svensk mark, på europeisk mark.

***

Intressant vad gäller transferavtalet med NHL – det är Sverige som förhandlar, det är är Sverige som så att säga står modell. När Peter Forsberg & Johan Hemlin till slut sagt ja till Bill Daly & Co, då presenteras avtalet som take it or leave it för tjecker, finnar, schweizare och andra. Ryssland står utanför. Ryssland står å andra sidan utanför det mesta för tillfället. Ni vet varför.

Cirka 27 procent (enligt eliteprospects.com) av spelarna i NHL den gångna säsongen var européer.

 

► Kanske är det jättehäftigt när NHL spelar matcher i Stockholm i höst. Kanske är det tecken på svensk underdånighet. Kanske är det både och.
► Läs, fundera, tyck. Något att ta med er in i sommaren.

I höst kommer fyra NHL-lag till Stockholm. Bara att jubla åt – eller? Foto (Globen/Avicii Arena): FOTOAKUTEN.SE

Är det synd att NHL är en så gigantisk stor bjässe att ligan styr och ställer i princip som den vill i hockeyvärlden? Ja.
Finns det några enkla vägar för att förändra detta? Nej.
Kan man ändå förvånas en smula över svensk … vad ska vi kalla det, underdånighet? Ja. Det kan man. I alla fall jag. Och då älskar jag ändå NHL, världens bästa underhållning. Men är det verkligen givet att svenska förbundet ska stå med mössan i hand när NHL intar Stockholm i höst?

NHL TAR ÅR efter år de bästa svenska hockeyspelarna, de bästa talangerna, och betalar så pass lite att man glatt kan chansa med unga killar, med osäkra kort; kommer dessa inte längre än AHL har man ändå inte förlorat så mycket pengar. Värva svenskar kostar peanuts, och det vet ni ju om ni någonsin varit på krogen, jordnötter kan man strö lite hur som helst omkring sig, ibland är de till och med inkluderade i ölköpet.

Så är det när man är störst, NHL calls the shots, lite som SHL gentemot allsvenskan, allsvenskan gentemot division I; alla vill vi gå vinnande ur livets affär. I sig inga konstigheter, få av oss betalar mer än vi måste, vi använder den maktposition vi har.

NHL är ligan där alla vill spela.

NHL sitter således på makten.

Den som inte inser detta är sällsynt naiv, bara i bibliska sagor kan David fajtas mot Goliat – och vinna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Låt oss vara ärliga: om svenska klubbar, svenska förbundet, sagt till NHL att det ska kosta tio, tolv miljoner snarare än cirka 3,5 att värva svenskt, då hade NHL:s representanter asgarvat, inte en svensk talang hade skrivit annat än ettårskontrakt (om ens något alls) efter juniortiden, inte en svensk spelare med NHL-drömmar hade skrivit annat än korta kontrakt, och så hade de istället lämnat landet utan att generera en enda spänn till klubbarna.

Frölunda, som exempel, har hämtat hem 26, 27 NHL-miljoner de senaste två säsongerna. Det må vara en fotbollsspelares lilltå, det må kännas åt helsike för lite, men det är ändå inte kattskit.

Att ta strid mot NHL vore, vill jag hävda, direkt korkat för ett litet land som Sverige. Klubbar får i dag betalt även för kontraktslösa spelare (Bosman spelade aldrig hockey), här finns ett allt bättre samtalsklimat, fler och fler nordamerikanska organisationer upptäcker att little Sweden gör mycket bra.

Men – att undvika strid är inte det samma som att vara underdånig, att inte fullt ut försöka använda de maktmedel man ändå har. Ibland kan jag tycka att svensk hockey hamnar i den positionen. Som med höstens NHL-matcher i Globen/Avicii Arena, de som enligt avtalet mellan NHL och Europa måste godkännas av nationellt förbund, i det här fallet Sveriges.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Toronto, Detroit, Minnesota och Ottawa kommer till Stockholm för en enda sak i november:

Öka intresset för NHL i Sverige, göra NHL än mäktigare och klubbägarna än rikare.

Fair enough, vem vill inte? Och så vidare.

Men – NHL betalar inget för det, man använder sina svenska stjärnor (William Nylander, Joel Eriksson Ek med flera) för att sälja Globen-biljetter. Japp, peanuts-spelarna, ni vet.

## Tror ni matcherna gynnar svensk hockey eller NHL?

## Tror ni fler eller färre 08-fans går och ser Djurgården och AIK dagarna efteråt?

## Tror ni fler eller färre svenskar tänder till för SHL-matcher, för allsvenskan ?

Här skulle man ju kunnat tänka sig att det svenska ishockeyförbundet agerat starkare i förhandlingarna med NHL, sagt ungefär så här:

”Ni vill komma till vårt land där vi sliter hårt med våra ligor, ni vill göra reklam för er liga, för att ännu fler unga killar ska drömma om den, för att ännu fler vuxna ska följa den, köpa TV-abonnemang, souvenirer med mera? Ni vll växa och bli rikare? Okej, det förstår vi. That’s business. Men det kostar förstås, precis som när man köper reklam i TV eller annons i en tidning. Vi gör så här, ni får betala lite mer per spelare, eller så skärper ni reglerna ytterligare gällande när en svensk får skickas till AHL så att blågula värvningar därmed inte görs lika urskillningslöst. Okej? Förresten, det där World Cup ni vill arrangera, det som ni och (spelarfacket) NHLPA kommer göra stora pengar på, ska vi vara med där, då får ni nog öppna plånboken nu. That’s business too, you know.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Absolut, mycket lättare för mig att fejkförhandla med NHL än vad det är för Peter Forsberg (förbundet) och Johan Hemlin (SHL) i verkligheten, all respekt för det, men jag kan inte hjälpa att förvånas. Vi ser ju problemet, unga grabbar som inte gjort en minut i SHL, som inte är i närheten av stjärnstatus, de skriver tidigt NHL-kontrakt, kanske i och för sig lånas ut/stannar hemma en vinter men tappar inte så sällan fokus, spelet i Sverige blir lätt en individuell grej, en brygga för att ta sig över Atlanten.

Jag har den största förståelse för att unga killar nappar, inte ett spår av kritik, vem är jag att lista de som misslyckas när spelare som Hampus Lindholm, Gabriel Landeskog, Lucas Raymond och Jesper Bratt är förträffliga exempel på att det går när man har bråttom. Men för svensk hockey i stort är utvecklingen något att fundera över. I det läget skulle man ju kunna tänka sig att förbundet faktiskt inte sa ja och amen till NHL-matcher på svensk mark utan att ställa vissa krav.

Som jag förstår det hade SHL-klubbarna inte en aning om att NHL Global Series skulle invadera Stockholm innan nyheten presenterades i media. Tror ni att de jublar? Det tror inte jag.

För att summera:

a) NHL betalar rätt lite för varje svensk spelare man värvar.

b) NHL använder sedan dessa för att göra reklam för sig – på svensk mark.

c) NHL betalar inte för den rätten, de fyra klubbarnas förlorade intäkter (missade hemmamatcher) står arrangören Live Nation till stor del för, i förlängningen är det därmed svenska åskådare som betalar eftersom biljetterna går på många tusen kronor – per match.

ANNONS

För NHL är det ju ett superduperupplägg. Bara att gratulera. För Sverige … nog tusan kan man ändå fundera ett litet tag, eller hur?

Så även vad gäller det jag tog upp i går, att ett antal svenska talanger på lördagen flyger till Buffalo för att delta i NHL:s så kallade scouting combine. En samling fystester och intervjuer med kommande (?) arbetsgivare. ”Vi vill inte beröva dem den möjligheten”, sa Frölundas sportchef Fredrik Sjöström, och jag säger inte att han har fel, på många vis kan det vara bra att hålla såväl NHL som talanger på gott humör, inte ställa till besvär, det kan gynna i längden.

Men samtidigt, för att bara ta två exempel: Axel Sandin Pellikka tillhör och tränar med Skellefteå, samma med Otto Stenberg i Frölunda, är det verkligen självklart att de – som redan tagit steget in i vuxenvärlden och kör bra fys – ska släppas iväg på NHL-event innan de skrivit kontrakt med ny arbetsgivare? Tror ni att NHL:s klubbar saknat tillfällen att snacka med Axel och Otto den gångna vintern, är de så osäkra på svenskars fysiska status att dessa måste kallas över för en veckas nagelfarande med jämfotahopp och mätande av ”wingspan”, mitt under en (för såväl spelare som lag) viktig träningsperiod?

Naturligtvis inte. NHL gör det här för att man kan, för att man vet att NHL-loggan framkallar den underdånighet jag berört ovan.

Jag älskar NHL, det är världens bästa underhållning – by far.

Jag förstår det här med näringskedjor, med maktpositioner – jag är inte naiv.

Jag begriper att Sverige verkligen måste jobba med, inte mot, NHL för att inte riskera tappa spelare helt utan ersättning.

Jag kan ändå inte släppa känslan av att underdånigheten är lite väl stor ibland, att det faktiskt hade gått att höja rösten, att markera, att poängtera att det ändå finns en gräns.

Nå, detta sagt – Stanley Cup-finalen är snart här. Underbart!

***

Biljettförsäljningen verkar gå bra, trots de höga priserna.

Ett litet tillägg:

De NHL-klubbar som kommer till Sverige i november förlorar hundratals miljoner i intäkter eftersom de går miste om hemmamatcher. Arrangören Live Nation, i förlängningen svenska biljettköpare, kan inte ersätta allt. Här går NHL som organisation in och täcker upp resten. Det säger lite om hur viktigt det är för NHL att visa upp sig på svensk mark, på europeisk mark.

***

Intressant vad gäller transferavtalet med NHL – det är Sverige som förhandlar, det är är Sverige som så att säga står modell. När Peter Forsberg & Johan Hemlin till slut sagt ja till Bill Daly & Co, då presenteras avtalet som take it or leave it för tjecker, finnar, schweizare och andra. Ryssland står utanför. Ryssland står å andra sidan utanför det mesta för tillfället. Ni vet varför.

Cirka 27 procent (enligt eliteprospects.com) av spelarna i NHL den gångna säsongen var européer.

 

► Kanske är det jättehäftigt när NHL spelar matcher i Stockholm i höst. Kanske är det tecken på svensk underdånighet. Kanske är det både och.
► Läs, fundera, tyck. Något att ta med er in i sommaren.

I höst kommer fyra NHL-lag till Stockholm. Bara att jubla åt – eller? Foto (Globen/Avicii Arena): FOTOAKUTEN.SE

Är det synd att NHL är en så gigantisk stor bjässe att ligan styr och ställer i princip som den vill i hockeyvärlden? Ja.
Finns det några enkla vägar för att förändra detta? Nej.
Kan man ändå förvånas en smula över svensk … vad ska vi kalla det, underdånighet? Ja. Det kan man. I alla fall jag. Och då älskar jag ändå NHL, världens bästa underhållning. Men är det verkligen givet att svenska förbundet ska stå med mössan i hand när NHL intar Stockholm i höst?

NHL TAR ÅR efter år de bästa svenska hockeyspelarna, de bästa talangerna, och betalar så pass lite att man glatt kan chansa med unga killar, med osäkra kort; kommer dessa inte längre än AHL har man ändå inte förlorat så mycket pengar. Värva svenskar kostar peanuts, och det vet ni ju om ni någonsin varit på krogen, jordnötter kan man strö lite hur som helst omkring sig, ibland är de till och med inkluderade i ölköpet.

Så är det när man är störst, NHL calls the shots, lite som SHL gentemot allsvenskan, allsvenskan gentemot division I; alla vill vi gå vinnande ur livets affär. I sig inga konstigheter, få av oss betalar mer än vi måste, vi använder den maktposition vi har.

NHL är ligan där alla vill spela.

NHL sitter således på makten.

Den som inte inser detta är sällsynt naiv, bara i bibliska sagor kan David fajtas mot Goliat – och vinna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Låt oss vara ärliga: om svenska klubbar, svenska förbundet, sagt till NHL att det ska kosta tio, tolv miljoner snarare än cirka 3,5 att värva svenskt, då hade NHL:s representanter asgarvat, inte en svensk talang hade skrivit annat än ettårskontrakt (om ens något alls) efter juniortiden, inte en svensk spelare med NHL-drömmar hade skrivit annat än korta kontrakt, och så hade de istället lämnat landet utan att generera en enda spänn till klubbarna.

Frölunda, som exempel, har hämtat hem 26, 27 NHL-miljoner de senaste två säsongerna. Det må vara en fotbollsspelares lilltå, det må kännas åt helsike för lite, men det är ändå inte kattskit.

Att ta strid mot NHL vore, vill jag hävda, direkt korkat för ett litet land som Sverige. Klubbar får i dag betalt även för kontraktslösa spelare (Bosman spelade aldrig hockey), här finns ett allt bättre samtalsklimat, fler och fler nordamerikanska organisationer upptäcker att little Sweden gör mycket bra.

Men – att undvika strid är inte det samma som att vara underdånig, att inte fullt ut försöka använda de maktmedel man ändå har. Ibland kan jag tycka att svensk hockey hamnar i den positionen. Som med höstens NHL-matcher i Globen/Avicii Arena, de som enligt avtalet mellan NHL och Europa måste godkännas av nationellt förbund, i det här fallet Sveriges.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Toronto, Detroit, Minnesota och Ottawa kommer till Stockholm för en enda sak i november:

Öka intresset för NHL i Sverige, göra NHL än mäktigare och klubbägarna än rikare.

Fair enough, vem vill inte? Och så vidare.

Men – NHL betalar inget för det, man använder sina svenska stjärnor (William Nylander, Joel Eriksson Ek med flera) för att sälja Globen-biljetter. Japp, peanuts-spelarna, ni vet.

## Tror ni matcherna gynnar svensk hockey eller NHL?

## Tror ni fler eller färre 08-fans går och ser Djurgården och AIK dagarna efteråt?

## Tror ni fler eller färre svenskar tänder till för SHL-matcher, för allsvenskan ?

Här skulle man ju kunnat tänka sig att det svenska ishockeyförbundet agerat starkare i förhandlingarna med NHL, sagt ungefär så här:

”Ni vill komma till vårt land där vi sliter hårt med våra ligor, ni vill göra reklam för er liga, för att ännu fler unga killar ska drömma om den, för att ännu fler vuxna ska följa den, köpa TV-abonnemang, souvenirer med mera? Ni vll växa och bli rikare? Okej, det förstår vi. That’s business. Men det kostar förstås, precis som när man köper reklam i TV eller annons i en tidning. Vi gör så här, ni får betala lite mer per spelare, eller så skärper ni reglerna ytterligare gällande när en svensk får skickas till AHL så att blågula värvningar därmed inte görs lika urskillningslöst. Okej? Förresten, det där World Cup ni vill arrangera, det som ni och (spelarfacket) NHLPA kommer göra stora pengar på, ska vi vara med där, då får ni nog öppna plånboken nu. That’s business too, you know.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Absolut, mycket lättare för mig att fejkförhandla med NHL än vad det är för Peter Forsberg (förbundet) och Johan Hemlin (SHL) i verkligheten, all respekt för det, men jag kan inte hjälpa att förvånas. Vi ser ju problemet, unga grabbar som inte gjort en minut i SHL, som inte är i närheten av stjärnstatus, de skriver tidigt NHL-kontrakt, kanske i och för sig lånas ut/stannar hemma en vinter men tappar inte så sällan fokus, spelet i Sverige blir lätt en individuell grej, en brygga för att ta sig över Atlanten.

Jag har den största förståelse för att unga killar nappar, inte ett spår av kritik, vem är jag att lista de som misslyckas när spelare som Hampus Lindholm, Gabriel Landeskog, Lucas Raymond och Jesper Bratt är förträffliga exempel på att det går när man har bråttom. Men för svensk hockey i stort är utvecklingen något att fundera över. I det läget skulle man ju kunna tänka sig att förbundet faktiskt inte sa ja och amen till NHL-matcher på svensk mark utan att ställa vissa krav.

Som jag förstår det hade SHL-klubbarna inte en aning om att NHL Global Series skulle invadera Stockholm innan nyheten presenterades i media. Tror ni att de jublar? Det tror inte jag.

För att summera:

a) NHL betalar rätt lite för varje svensk spelare man värvar.

b) NHL använder sedan dessa för att göra reklam för sig – på svensk mark.

c) NHL betalar inte för den rätten, de fyra klubbarnas förlorade intäkter (missade hemmamatcher) står arrangören Live Nation till stor del för, i förlängningen är det därmed svenska åskådare som betalar eftersom biljetterna går på många tusen kronor – per match.

ANNONS

För NHL är det ju ett superduperupplägg. Bara att gratulera. För Sverige … nog tusan kan man ändå fundera ett litet tag, eller hur?

Så även vad gäller det jag tog upp i går, att ett antal svenska talanger på lördagen flyger till Buffalo för att delta i NHL:s så kallade scouting combine. En samling fystester och intervjuer med kommande (?) arbetsgivare. ”Vi vill inte beröva dem den möjligheten”, sa Frölundas sportchef Fredrik Sjöström, och jag säger inte att han har fel, på många vis kan det vara bra att hålla såväl NHL som talanger på gott humör, inte ställa till besvär, det kan gynna i längden.

Men samtidigt, för att bara ta två exempel: Axel Sandin Pellikka tillhör och tränar med Skellefteå, samma med Otto Stenberg i Frölunda, är det verkligen självklart att de – som redan tagit steget in i vuxenvärlden och kör bra fys – ska släppas iväg på NHL-event innan de skrivit kontrakt med ny arbetsgivare? Tror ni att NHL:s klubbar saknat tillfällen att snacka med Axel och Otto den gångna vintern, är de så osäkra på svenskars fysiska status att dessa måste kallas över för en veckas nagelfarande med jämfotahopp och mätande av ”wingspan”, mitt under en (för såväl spelare som lag) viktig träningsperiod?

Naturligtvis inte. NHL gör det här för att man kan, för att man vet att NHL-loggan framkallar den underdånighet jag berört ovan.

Jag älskar NHL, det är världens bästa underhållning – by far.

Jag förstår det här med näringskedjor, med maktpositioner – jag är inte naiv.

Jag begriper att Sverige verkligen måste jobba med, inte mot, NHL för att inte riskera tappa spelare helt utan ersättning.

Jag kan ändå inte släppa känslan av att underdånigheten är lite väl stor ibland, att det faktiskt hade gått att höja rösten, att markera, att poängtera att det ändå finns en gräns.

Nå, detta sagt – Stanley Cup-finalen är snart här. Underbart!

***

Biljettförsäljningen verkar gå bra, trots de höga priserna.

Ett litet tillägg:

De NHL-klubbar som kommer till Sverige i november förlorar hundratals miljoner i intäkter eftersom de går miste om hemmamatcher. Arrangören Live Nation, i förlängningen svenska biljettköpare, kan inte ersätta allt. Här går NHL som organisation in och täcker upp resten. Det säger lite om hur viktigt det är för NHL att visa upp sig på svensk mark, på europeisk mark.

***

Intressant vad gäller transferavtalet med NHL – det är Sverige som förhandlar, det är är Sverige som så att säga står modell. När Peter Forsberg & Johan Hemlin till slut sagt ja till Bill Daly & Co, då presenteras avtalet som take it or leave it för tjecker, finnar, schweizare och andra. Ryssland står utanför. Ryssland står å andra sidan utanför det mesta för tillfället. Ni vet varför.

Cirka 27 procent (enligt eliteprospects.com) av spelarna i NHL den gångna säsongen var européer.

 

► Kanske är det jättehäftigt när NHL spelar matcher i Stockholm i höst. Kanske är det tecken på svensk underdånighet. Kanske är det både och.
► Läs, fundera, tyck. Något att ta med er in i sommaren.

I höst kommer fyra NHL-lag till Stockholm. Bara att jubla åt – eller? Foto (Globen/Avicii Arena): FOTOAKUTEN.SE

Är det synd att NHL är en så gigantisk stor bjässe att ligan styr och ställer i princip som den vill i hockeyvärlden? Ja.
Finns det några enkla vägar för att förändra detta? Nej.
Kan man ändå förvånas en smula över svensk … vad ska vi kalla det, underdånighet? Ja. Det kan man. I alla fall jag. Och då älskar jag ändå NHL, världens bästa underhållning. Men är det verkligen givet att svenska förbundet ska stå med mössan i hand när NHL intar Stockholm i höst?

NHL TAR ÅR efter år de bästa svenska hockeyspelarna, de bästa talangerna, och betalar så pass lite att man glatt kan chansa med unga killar, med osäkra kort; kommer dessa inte längre än AHL har man ändå inte förlorat så mycket pengar. Värva svenskar kostar peanuts, och det vet ni ju om ni någonsin varit på krogen, jordnötter kan man strö lite hur som helst omkring sig, ibland är de till och med inkluderade i ölköpet.

Så är det när man är störst, NHL calls the shots, lite som SHL gentemot allsvenskan, allsvenskan gentemot division I; alla vill vi gå vinnande ur livets affär. I sig inga konstigheter, få av oss betalar mer än vi måste, vi använder den maktposition vi har.

NHL är ligan där alla vill spela.

NHL sitter således på makten.

Den som inte inser detta är sällsynt naiv, bara i bibliska sagor kan David fajtas mot Goliat – och vinna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Låt oss vara ärliga: om svenska klubbar, svenska förbundet, sagt till NHL att det ska kosta tio, tolv miljoner snarare än cirka 3,5 att värva svenskt, då hade NHL:s representanter asgarvat, inte en svensk talang hade skrivit annat än ettårskontrakt (om ens något alls) efter juniortiden, inte en svensk spelare med NHL-drömmar hade skrivit annat än korta kontrakt, och så hade de istället lämnat landet utan att generera en enda spänn till klubbarna.

Frölunda, som exempel, har hämtat hem 26, 27 NHL-miljoner de senaste två säsongerna. Det må vara en fotbollsspelares lilltå, det må kännas åt helsike för lite, men det är ändå inte kattskit.

Att ta strid mot NHL vore, vill jag hävda, direkt korkat för ett litet land som Sverige. Klubbar får i dag betalt även för kontraktslösa spelare (Bosman spelade aldrig hockey), här finns ett allt bättre samtalsklimat, fler och fler nordamerikanska organisationer upptäcker att little Sweden gör mycket bra.

Men – att undvika strid är inte det samma som att vara underdånig, att inte fullt ut försöka använda de maktmedel man ändå har. Ibland kan jag tycka att svensk hockey hamnar i den positionen. Som med höstens NHL-matcher i Globen/Avicii Arena, de som enligt avtalet mellan NHL och Europa måste godkännas av nationellt förbund, i det här fallet Sveriges.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Toronto, Detroit, Minnesota och Ottawa kommer till Stockholm för en enda sak i november:

Öka intresset för NHL i Sverige, göra NHL än mäktigare och klubbägarna än rikare.

Fair enough, vem vill inte? Och så vidare.

Men – NHL betalar inget för det, man använder sina svenska stjärnor (William Nylander, Joel Eriksson Ek med flera) för att sälja Globen-biljetter. Japp, peanuts-spelarna, ni vet.

## Tror ni matcherna gynnar svensk hockey eller NHL?

## Tror ni fler eller färre 08-fans går och ser Djurgården och AIK dagarna efteråt?

## Tror ni fler eller färre svenskar tänder till för SHL-matcher, för allsvenskan ?

Här skulle man ju kunnat tänka sig att det svenska ishockeyförbundet agerat starkare i förhandlingarna med NHL, sagt ungefär så här:

”Ni vill komma till vårt land där vi sliter hårt med våra ligor, ni vill göra reklam för er liga, för att ännu fler unga killar ska drömma om den, för att ännu fler vuxna ska följa den, köpa TV-abonnemang, souvenirer med mera? Ni vll växa och bli rikare? Okej, det förstår vi. That’s business. Men det kostar förstås, precis som när man köper reklam i TV eller annons i en tidning. Vi gör så här, ni får betala lite mer per spelare, eller så skärper ni reglerna ytterligare gällande när en svensk får skickas till AHL så att blågula värvningar därmed inte görs lika urskillningslöst. Okej? Förresten, det där World Cup ni vill arrangera, det som ni och (spelarfacket) NHLPA kommer göra stora pengar på, ska vi vara med där, då får ni nog öppna plånboken nu. That’s business too, you know.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Absolut, mycket lättare för mig att fejkförhandla med NHL än vad det är för Peter Forsberg (förbundet) och Johan Hemlin (SHL) i verkligheten, all respekt för det, men jag kan inte hjälpa att förvånas. Vi ser ju problemet, unga grabbar som inte gjort en minut i SHL, som inte är i närheten av stjärnstatus, de skriver tidigt NHL-kontrakt, kanske i och för sig lånas ut/stannar hemma en vinter men tappar inte så sällan fokus, spelet i Sverige blir lätt en individuell grej, en brygga för att ta sig över Atlanten.

Jag har den största förståelse för att unga killar nappar, inte ett spår av kritik, vem är jag att lista de som misslyckas när spelare som Hampus Lindholm, Gabriel Landeskog, Lucas Raymond och Jesper Bratt är förträffliga exempel på att det går när man har bråttom. Men för svensk hockey i stort är utvecklingen något att fundera över. I det läget skulle man ju kunna tänka sig att förbundet faktiskt inte sa ja och amen till NHL-matcher på svensk mark utan att ställa vissa krav.

Som jag förstår det hade SHL-klubbarna inte en aning om att NHL Global Series skulle invadera Stockholm innan nyheten presenterades i media. Tror ni att de jublar? Det tror inte jag.

För att summera:

a) NHL betalar rätt lite för varje svensk spelare man värvar.

b) NHL använder sedan dessa för att göra reklam för sig – på svensk mark.

c) NHL betalar inte för den rätten, de fyra klubbarnas förlorade intäkter (missade hemmamatcher) står arrangören Live Nation till stor del för, i förlängningen är det därmed svenska åskådare som betalar eftersom biljetterna går på många tusen kronor – per match.

ANNONS

För NHL är det ju ett superduperupplägg. Bara att gratulera. För Sverige … nog tusan kan man ändå fundera ett litet tag, eller hur?

Så även vad gäller det jag tog upp i går, att ett antal svenska talanger på lördagen flyger till Buffalo för att delta i NHL:s så kallade scouting combine. En samling fystester och intervjuer med kommande (?) arbetsgivare. ”Vi vill inte beröva dem den möjligheten”, sa Frölundas sportchef Fredrik Sjöström, och jag säger inte att han har fel, på många vis kan det vara bra att hålla såväl NHL som talanger på gott humör, inte ställa till besvär, det kan gynna i längden.

Men samtidigt, för att bara ta två exempel: Axel Sandin Pellikka tillhör och tränar med Skellefteå, samma med Otto Stenberg i Frölunda, är det verkligen självklart att de – som redan tagit steget in i vuxenvärlden och kör bra fys – ska släppas iväg på NHL-event innan de skrivit kontrakt med ny arbetsgivare? Tror ni att NHL:s klubbar saknat tillfällen att snacka med Axel och Otto den gångna vintern, är de så osäkra på svenskars fysiska status att dessa måste kallas över för en veckas nagelfarande med jämfotahopp och mätande av ”wingspan”, mitt under en (för såväl spelare som lag) viktig träningsperiod?

Naturligtvis inte. NHL gör det här för att man kan, för att man vet att NHL-loggan framkallar den underdånighet jag berört ovan.

Jag älskar NHL, det är världens bästa underhållning – by far.

Jag förstår det här med näringskedjor, med maktpositioner – jag är inte naiv.

Jag begriper att Sverige verkligen måste jobba med, inte mot, NHL för att inte riskera tappa spelare helt utan ersättning.

Jag kan ändå inte släppa känslan av att underdånigheten är lite väl stor ibland, att det faktiskt hade gått att höja rösten, att markera, att poängtera att det ändå finns en gräns.

Nå, detta sagt – Stanley Cup-finalen är snart här. Underbart!

***

Biljettförsäljningen verkar gå bra, trots de höga priserna.

Ett litet tillägg:

De NHL-klubbar som kommer till Sverige i november förlorar hundratals miljoner i intäkter eftersom de går miste om hemmamatcher. Arrangören Live Nation, i förlängningen svenska biljettköpare, kan inte ersätta allt. Här går NHL som organisation in och täcker upp resten. Det säger lite om hur viktigt det är för NHL att visa upp sig på svensk mark, på europeisk mark.

***

Intressant vad gäller transferavtalet med NHL – det är Sverige som förhandlar, det är är Sverige som så att säga står modell. När Peter Forsberg & Johan Hemlin till slut sagt ja till Bill Daly & Co, då presenteras avtalet som take it or leave it för tjecker, finnar, schweizare och andra. Ryssland står utanför. Ryssland står å andra sidan utanför det mesta för tillfället. Ni vet varför.

Cirka 27 procent (enligt eliteprospects.com) av spelarna i NHL den gångna säsongen var européer.

 

22 Kommentarer

  1. Väldigt intressant artikel! Har också klurat en del på detta. Det är synd att KHL och Ryssland som stort är dömt att misslyckas som det ser ut idag, för det vore hälsosamt med lite konkurrens. Hoppas själv på att DEL kommer bli starkare kommande decennium då Tyskland måste vara det land i världen som har stark ekonomi men är samtidigt nära våra Svenska värderingar med 51% regel o.s.v.
    Jag är precis som du väldigt intresserad av NHL och tycker det är stor underhållning men jag kan verkligen surna på jippot ibland, som circusen med Ottawas nya ägare som pågår nu och att folk mer eller mindre avgudar de olika kändisar som tävlar om att köpa upp deras lag blir jag illamående av att läsa.

  2. En annan fråga, när du skriver ut namn så gör du det i fetstil första gången som nämns, sen som vanligt. Har sett detta i andra texter också. Är det en journalist-regel eller hur kommer det sig att man gör så?

  3. Utan att låta alltför naiv, så tror jag till en viss del, så vill NHL ”ge tillbaka” till b la Sverige för alla spelare vi gett dem, samt naturligtvis uppehålla intresset för hockeyn (både lokalt och för NHL) för att vi ska fortsätta att producera högkv spelare åt dem.

  4. Enligt min mening så ska hockeysverige vara tacksamma för att NHL (önskar NWHL tar samma steg snarast) vill visa upp sig och spela i Stockholm. Varför? – därför vi Svenskar har då chans att följa och se dom bästa spelarna i världen konkurrera med och mot varandra. Det är stort signalvärde för alla barn och ungdomar som älskar att tävla och vinna i hockey ( här måste Svensk ungdomshockey lära av USA o Canadas hockeykultur ) för att en dag lyckas i NHL o NWHL – i världens främsta ligor.

  5. NHL är kul att se på ibland. Grymma spelare men för mycket jippo för min del.
    NHL är som ett företag. De ska maximera vinsten åt ägarna. Att de kommer till Stockholm betor på att de vill marknadsföra sin produkt och få fler intresserade av den.

  6. Mitt intresse för NHL är noll. Aldrig sett en hel match ens. Kanske fem min som längst.

  7. Stanley-Cup slutspelet är mumma. Ser många matcher även i grundserien. Finns otroligt många skickliga och sevärda spelare, sedan flera med nästan bara ”sarg ut” som styrka. Ja, den typen av spelare existerar fortfarande.

  8. Harre jävlar, ett ytterligare Kanon inlägg av Leman.
    Har personligen själv lite svårt med NHL-organisationens självgoda egenkära upplevda överlägsenhet – tycker det saknas saknas lite ödmjukhet från deras sida ibland.
    Tycka vad man vill om Ishockey VM sen sist – men säkerligen var både Tyskland och Lettland som nationer oerhört stolta för sina respektive erhållna medaljer.
    Kommer visserligen ihåg 1972 den gången mellan Sovjet (CCCP) och Kanada och där de för första gången fick möjligheten att mönstra sina allra bästa spelare mot varandra.
    Utgången: 4-3 i matcher till Kanadas fördel. (Det var på Phil Espositos tid.)
    * Med tanke på ishockeyspelaren Björn ”Böna” Johansson:s bortgång så fick jag uppleva och se honom i Frölundaborg med sitt Nybro mot Frölunda säsongen 1968/1969 i det då så kallade Division 1 Södra.
    Alla läsare – ha en fortsatt skön sommarkväll! 🙂

    • * Kan bara inte låta bli och lägga till.
      Jo, make på svenska heter nämligen på spanska ’esposo’.
      Alltså i Phil:s fall med sitt efternamn Esposito i ett diminutiv kan betyda – Den ”Lille” maken. 😉

  9. Ryan Lasch har skrivit på för finska Pelicans. Väldigt väntat för hans fru kommer därifrån.

    • Skönt, tror och hoppas att han kommer få en fin avslutning på sin karriär där. 🙂 Hade gjort för j-a ont att se honom i en annan SHL-klubb i höst!

  10. Håller med om ditt resonemang, frågan är bara hur många ungdomar som hade valt hockey istället för fotboll i ett parallellt universum där NHL inte fanns!?

    Då man inte kan hota NHL med något slags sanktioner av de skäl du tog upp så får man hoppas man går på linjen att få NHL att förstå att välmående europeiska ligor skapar ett ännu större överflöd av talanger som NHL kan välja från. Ungefär som att välmående fiskbestånd skapar större överflöd jämfört med sönderfiskade diton!

    • Man kan också hoppas att NHL inser att det breda allmän intresset för ishockey har avtagit i Sverige (Tre Kronor är mer eller mindre dött numera). Man binder ris kring egen rygg om man inte ger något tillbaka då det på sikt innebär att färre barn ungdomar inte väljer ishockey och då om något finns det färre spelare att tillgå.

  11. De där wow-sakerna man kunde se på isen förr, innan NHL tog över alla bra, de ser man sällan idag. Dribblingarna, sologenombrotten, oväntade finter och pass, m m…
    En individuell skicklighet som många hade förr, mönsterbrytarna…
    Dem ser man nästan bara i NHL.
    Hockey’n som konstform är nästan utdöd i SHL, jag saknar den enormt. De spelarna tas av NHL, nästan innan de gått ut skolan. Kul för NHL, tråkigt för oss.

  12. NHL-hockey är klart mycket mer sevärd. Dels en högre skicklighet samt föredrar storleken på ytan också. Blir mer högoktanigt.

  13. Kan vara jag som inte förstår/är tillräckligt insatt, men jag tycker NHL är tråkigt att titta på. För ”trångt”, för lite långa uppspel med öppna ytor, mm. Igen, säkerligen jag som tittat för lite. Med det sagt, NHL vill naturligtvis hålla intresset uppe bland hockeyintresserade i allmänhet och våra hockeyungdomar i synnerhet.

  14. För oss som älskar ishockey blir det givetvis att sätta sig på tåget upp till Stockholm i november. Blir dock bara 1 match då biljettpriserna är skyhöga.

  15. Mycket komplexa frågor och bra balansgång!

    Det är synd att NHL inte står under något internationellt förbund. Även om det är den bästa ligan med mest underhållning så är jag inte så säker på att de bidrar till att göra sporten större eller bättre, de bryr sig bara om sin egen liga till 101%. Att de inte släpper spelarna till OS är väl det tydligaste exemplet.

    Sedan tror jag det blir mindre på svenska klubbars bekostnad att de spelar i Stockholm istället för tex Göteborg. Det bor så mycket inflyttat folk som inte går på Stockholmslagen, mig själv inräknad, sedan bor det en massa trendkänsligt folk som bara gör saker ”man ska” göra, de går inte heller på DIF eller AIK. Bara att kolla publiksiffrorna så ser man att folk knappt går på hockey som det är idag.

  16. Väldigt bra att detta lyfts och borde debatteras mer hur mycket som NHL förstör kring hockey med sitt självcentrerade agerande gång på gång.

    Att det inte spelats en vettig landslagsturnering sedan 2016 är ju ett stort skämt och ersättningarna till klubbar i Europa för all talang är ju också ett skämt.

Det går inte att kommentera detta inlägg

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt