► Inte ens nästa säsong fanns en centerplats för Jacob Peterson.
► Inte underligt då att han valde att lämna.
► Jag vidhåller att det här med brist på utveckling i Frölunda är ett intressant ämne, värva två juniorbackar men inte (?) lyfta upp Gustav Berglund skapar också funderingar hos mig.
► Vi kan prata om detta, eller annat, i dagens Morning Mailbag om ni vill.
NÄR JAG I fredags pratade med Fredrik Sjöström, Frölundas sportchef, för den här artikeln kom vi även in på Jacob Peterson.
Utmärkt center i slutspelet 2019.
Dög inte på den positionen den gångna säsongen.
Närmast utvecklingsstopp, menar jag, och fyllde – i samtalet med Sjöström – på med Julius Bergman men även Jacob Moverare och Samuel Fagemo, spelare som absolut varit bra 19/20 men inte tagit de steg framåt i alla fall jag hade förväntat mig.
Just utveckla unga ska ju vara Frölundas grej?
Visst, det mesta i livet går upp och ner – men ändå. Känner jag. Resonerade jag i fredags.
– Jag hör ditt påstående men håller inte riktigt med, sa Sjöström och lyfte fram att Fagemo var bra i JVM, debuterade i hemmalandslaget, att Moverare var på väg att få göra det samma i vår.
I fallet Peterson blev det intressant.
– Jag tycker att han utvecklats, spelat mycket i bra omgivning med ”Hjalle” (Simon Hjalmarsson) och (Ryan) Lasch. Vi gillar Jacob, var tydliga med att vi gärna hade sett honom kvar, men man måste förstå att han suktar efter en centerroll.
** Och inte ens nästa säsong kunde ni erbjuda en sådan?
– Nej.
Det tyckte jag var anmärkningsvärt. Här kunde man ju tänkt sig ett slags ”Nästa vinter ska bli din”-besked till 20-åringen, istället valde Frölunda att ge upp hoppet om att skaraborgaren skulle kunna konkurrera om en centerplats, går nästa säsong med de fyra befintliga, eller om man nu väljer att sätta Simon Hjalmarsson på en vinge och spela Jan Mursak i mitten.
Alldeles oavsett: Frölunda ”spelar safe”, och visst … Peterson hamnade lite i kläm när Frölunda fick hem både Johan Sundström och Nicklas Lasu till den gångna säsongen, men inte heller som ytterforward lyfte Peterson.
Skaraborgaren (bilden nedan) tycktes aldrig fullpumpad med förtroende från Roger Rönnberg och tränarstaben.
Istället snarast lite i onåd, lite ut och in, och nu lämnar han.
Självfallet inte enbart en parts fel, så är det sällan, men för en klubb som de senaste åren byggt sin självbild via utveckling och förädling borde det vara nog för att skapa en del frågetecken.
Jag har i alla fall höjda ögonbryn.
Frölunda misslyckades kapitalt med Filip Westerlund också (oavsett vad hans kapacitet är så blev han snarast sämre ju längre tiden gick, det är min poäng), och ingen kan säga att Julius Bergmans hemkomst till Sverige blev speciellt lyckad i vinter.
En spelare som Lucas Raymond förmådde aldrig sprudla på så där ungdomligt skönt vis som årsbarnet Alexander Holtz i Djurgården, det kan naturligtvis primärt vara Raymonds eget fel, men det kan också ha varit så att för mycket fokus på vad 17-åringen behövde lära sig, snarare än att utveckla sina styrkor, skapade något av en tvångströja.
Supertalangen Kristian Vesalainen hade (nu går jag tillbaka några år) sina sidor, där gäller verkligen att ansvaret inte bara faller på Frölunda, men det är nog bra om 031-klubben är självkritisk och funderar över vad som kan göras bättre för att hjälpa unga killar bli sina bästa jag.
Nästa vinter ska Lucas Raymond – förutsätter jag – få massor med speltid, Karl Henriksson bör gå in på tolv forwards, Elmer Söderblom förväntas vara med och bråka om speltid, kanske kommer Linus Nässén hem.
Det ska bli mycket spännande att se hur det går med dessa talanger.
Organisationen Frölunda har gjort mycket rätt de senaste åren, inte minst med att få fram kvartetten ovan, allt är inte på något vis mörker om någon förleds att tro det, väldigt viktigt att minnas det, väldigt viktigt att ha två tankar i huvudet samtidigt – men här och nu är det lite för dålig effekt i drivhuset.
Det vore värdefullt för Frölunda att hitta rätt knappar att skruva på för att få upp värmen.
En annan sak till sist:
Värvningen av 00:an Mattias Norlinder, landets kanske mest spännande offensive back, är klockren.
Beskrivs enklast så.
Att nypa mer defensivt kunnige Filip Johansson (även han 00:a) från Leksand, den är jag mer tveksam till. Inte alls för att jag ogillar Johansson eller tvivlar på hans inneboende kapacitet, men med två juniorbackar värvade (räkna med att minst ett stort namn ska in, sedan ytterligare någon, kanske the return of David Printz) finns det med stor sannolikhet ingen plats för Gustav Berglund.
Jönköpingskillen, född -01, visade redan i höstas att han dög på SHL-nivå.
Förstå hur han skulle ha utvecklats med mer speltid.
Om man inte får en A-truppschans efter en serie bra SHL-matcher, om man istället ser klubben värva in andra juniorer, då är det lätt att man som J20-back i Frölunda upplever A-dörren som förhållandevis stängd.
Även här finns skäl för Fredrik Sjöström & Co att fundera en smula, tycker jag.
Om jag har fel, om Detroit-draftade Berglund ska få en chans, om han kanske deklarerat att han vill över och spela juniorhockey och på vis förbereda sig för NHL – i så fall är det givetvis dumstrut på mig. Bara att bortse från raderna närmast ovan.
Nå, för den som vill glömma coronahelvetet ett tag, drömma sig bort, snacka lite hockey – kör hårt!
Måndag är Morning Mailbag.
Morning Mailbag är er chans.
Välkomna!
***
Snabbt, bara I: Hör att Mr Madhawk har uppgifter om NHL för Theodor Lennström. Som jag svarar ”Gustav” nedan, intresset fanns redan efter förra säsongen, naturligt att det finns kvar, även i Nordamerika ser man Lennströms uppsida, och skulle en klubb där borta välja att ta chansen (kostar ju inte mycket) så … tja, då blir det så, Den risken visste Frölunda om. Men givet coronasituationen kan den här typen av beslut dröja.
Snabbt, bara II: I veckan, kanske redan i dag, kommer Frölunda börja presentera sina nyförvärv. Samma sak med andra klubbar, kanske Färjestad och Jacob Peterson.
Håll koll, ni som inte tror på saker förrän de är officiella.
Ni som undrar mer om Frölundas trupp nästa säsong, det här skrev jag för ett tag sedan.
I väntan på en coronaljusning, måhända medan vi noterar skarpare förslag från Stefan Löfvens regering (tycktes mig så i går, att en sådan utveckling är på gång) så får vi försöka hålla humöret uppe med roligare ting.
Det är därför jag fortsätter skriva hockey om någon undrar.
Livet kan inte bara vara elände, inte ens i eländiga stunder.
Men jag medger, det är svårt att fokusera. Vansinnigt svårt.
Om ni vill skratta åt eländet, jag är säker på att det är bra – titta och njut.
https://twitter.com/ChristerSfeir/status/1241774776689012737
***
