► God morgon på er, läsare. Har ni tid att läsa, fundera, ge mig vad ni har på hjärtat?
► Vad bra. Det är ju måndag och Morning Mailbag.
► Jag skickar med er min känsla om Frölunda så får ni haka på om ni vill. Välkomna!
SOM VANLIGT EFTER en förlust för Frölunda blir det en orgie i negativism, och visst finns det problem för Roger Rönnbergs gäng, eller ”utmaningar” som jag lite skämtsamt skrev i söndagskrönikan.
Politikersvenska, ni vet.
U-ordet låter bättre än p-ordet, det som slutar på ”roblem.”
Nå, Frölundas offensiv är lite för trubbig rent allmänt, gör man sedan misstag som mot Malmö, då är det lätt att förlora.
Samtidigt, en normal dag ställer varken Max Friberg eller Mattias Norlinder till det så där, en normal dag gör Robin Alvarez i alla fall ett mål på sina fem (någonstans där) chanser, då vinner Frölunda med 2–1, kanske 3–1 i tom kasse.
Kanske inte nog för att supportrarna skulle ha gjort vågen – men i alla fall varit halvnöjda.
Frölundas problem hade dock funnits kvar.
Inget hade förändrats i sak.
Just det ville jag få fram i min söndagskrönika, det var därför jag poängterade att vi inte alls lärde oss något nytt, det vi såg var sådant som var känt tidigare.
Låt mig ge er min syn på Frölunda just här och nu.
## Saknar lirare som så där på egen hand kan avgöra matcher, har inte riktigt den där spetsen, fantasin i anfallsspelet. Är beroende av att ”totalhockeyn” fungerar, alltså att backar ofta följer med, forwards täcker upp, skapande en rörlighet som sårar.
## Bygger sitt spel på energi, det krävs mycket av den varan för att laget ska vara framgångsrikt, det krävs att alla (eller i alla fall många) i laget har sprutt i ben, kvickhet i skallar.
## Vill sätta hård press över hela banan, inte minst i egen zon vill man snabbt få stopp i spelet, därmed undvika långa anfall emot, snabbt vända på spelet och gå till attack, komma till avslut eller (när det det inte går) skapa långa anfall, trötta ut, nöta ner, skapa målchanser på det viset eller få med sig numerära övertag.
I en lång serie finns inte alltid energin, det har inte att göra med att spelare inte vill, att de tar lätt på motståndet, det är bara ett faktum – man orkar inte vara helskärpt varje gång.
Som mot Malmö i lördags, Frölunda fick ibland inte tidiga stopp, bottenlaget skapade flera långa anfall, Frölunda fick slita, och även när man klarar lite tryck emot så är benen tunga och anfallsspelet blir lidande.
Har man en målvakt som gör stora räddningar – då kan det gå vägen ändå.
Har man offensiv spets som kan kliva fram med fräcka manövrar – då kan det gå vägen ändå.
Har man en stark defensiv, sätter dit någon puck, kanske i PP – då kan det gå vägen ändå.
Allt detta har förstås Frölunda. Ibland. Men med ett väldigt energikrävande spelsätt, då krävs det oftast … tja, just det, energi.
I min värld är det så att Frölundas framgång byggs i egen zon, bra spel där, tidiga stopp, tålamod och förståndig hockey, då kan Rönnbergs män bryta ner de flesta motstånd.
Kanske är det så att i ett slutspel (med tio lag där får vi väl anse Frölundas chanser goda), där energin liksom kommer gratis, där laddningen är enorm, så kan Roger Rönnberg mycket väl förfoga över ett lag som är synnerligen svårbesegrat över sju matcher.
Men … det skulle inte skada om:
## Jan Mursak började gå på fler egna avslut, skjuta mer, hota mer.
## Simon Hjalmarsson kunde se ut att tro lite mer på sig själv i power play.
PP-spelet rent allmänt kunde hålla lite högre passningskvalitet och utföras snabbare.
I veckan ser vi vad Frölunda åstadkommer mot mycket svårt motstånd.
Tisdag: Djurgården – som har 6–2 på sina åtta senaste, sju segrar i rad på hemmaplan.
Torsdag: Örebro – som tog dubbla segrar i helgen och har åtta av tolv poäng efter coronauppehållet.
Undrar om Karl Henriksson är karantänbefriad och träningsbar redan i dag. Centerchans nu, i så fall?
***
Simon Edvinsson kom inte med i JVM-truppen, det såg ni kanske att jag skrev i lördags, andra med Frölundakoppling som gallrades bort var Isac Andersson (Mora) och Hannes Kollén (klubblös).
Förvånande att Malmöbacken Helge Grans inte flög med till Kanada i går, honom hade jag räknat in, måste jag säga.
Målvakts- och backsidan är grymt stark, sedan är det ju brutala centertapp när vare sig ovan nämnde Karl Henriksson eller William Eklund är med.
Stor roll för Theodor Niederbach nu, trolig center med Alexander Holt och Lucas Raymond.
Arvid Costmar (LHC) och Albin Sundsvik (Skellefteå) övriga centrar i producerade kedjor, Oscar Bjerselius (Djurgården) lär ta hand om rodret i fjärde.
Holtz och Raymond behöver vara verkliga stjärnor för att Sverige ska gå långt, vingar som Oskar Olausson, Elmer Söderblom, Noel Gunler, Emil Heineman och kanske Simon Holmström ska se till att kliva fram och backa upp.
Kändes jäkligt trist ett tag när covid-återbuden kom som på ett pärlband, men jag börjar redan få tillbaka lite av suget.
En ny ledning i båset (Joel Rönnmark, Anders Eriksén). Inga toppcentrar. Men kanske en skön ”slå ur underläge”-känsla?
***
Linköping – som har Broc Little långtidsskadad – har lånat förre Frölundajunioren Villiam Haag från Almtuna. Partillekillen gjorde fyra SHL-matcher med Frölunda som junior, i alla fall var han ombytt i fyra, jag mins inte hur det var med speltid.
***
Jonathan Sigalet gör första riktiga träningen med Frölunda i dag, jag tror inte han spelar förrän annandag jul men man vet förstås aldrig; två backar kan gå sönder på tisdag, Edmonton Oilers kan ringa i eftermiddag och ha flygbiljetterna klara för Theodor Lennström.
***
Frölunda reser till Stockholm redan på måndagen, ligger över i Stockholm efter matchen där, drar sedan till Örebro, kommer hem natten till fredagen, tränar den dagen men tar sedan lite julledigt.
Annandagsmatch hemma mot Linköping i år.
Malmö inte längre jumbo efter segern mot Frölunda i lördags, ni ser en tabell till höger.
Okej, då kör vi ännu en Morning Mailbag – er tur nu.
