► Frölunda utanför Göteborg: tvekande, tänkande, tvivlande.
► Spelarna skriker efter lite medgång. Spelar bort sig istället. Sätter sig tidigt i skiten. Förstör för sig själva.
► Mycket sitter i skallarna. Men också i spelsättet.
► Häng med så får ni även de fem bästa.
Ännu en jobbig dag på kontoret för Anders Grönlund, Brandon Gormley och de andra i Frölunda. Borta är spelarna verkligen … borta.
DET ÄR ETT mentalt hårt sargat Frölunda vi ser just nu när hockeyn spelas utanför Göteborg. Märkbart i alla aspekter av spelet: det dåliga tålamodet i underläge, oförståelsen för att man måste spela klart defensiven innan man tänker offensiv, det tveksamma, lite för ofta letande och skotträdda anfallsspelet.
Nästan inget går på instinkt.
Nästan allt tar lite för lång tid.
Alla motgångar på resande fot, tro fasen att det tar styggt, tro fasen att det märks.
Allt ser inte alls dåligt ut, det finns perioder när lägen skapas, när man känner att ”nu, nu kanske …”, men till slut hittas ändå sätt att förlora.
I det här prekära läget när topp 6-platsen är hotad, när Frölunda ska till Gävle och möta Brynäs med bräckligt självförtroende, hade mitt råd varit:
KISS.
Alltså – Keep It Simple, Stupid.
Utan Theodor Lennström finns ingen riktigt spelskicklig back (nej, Jacob Moverare är inte riktigt där han var tidigt i höstas, Brandon Gormley har inte varit där i vinter). Forwards måste fatta detta, inte sticka iväg när en back tror sig kunna spela loss pucken.
Förenkla, tryck på fart snarare än kvalitet, vänd spelet snabbt, slå inte svåra pass i egen zon om oddsen inte är minst 90/10, dribbla inte på egen blå linje, lyft hellre ut pucken, slå sarg ut, låt spelare ligga på rulle och plocka upp trissan, ta röd linje och lägg ner, eller … tja, ni fattar.
Driv upp tempot, släpp på kvalitetskraven, se till att få ner pucken i anfallszonen.
Jag såg i första perioden mot Färjestad flera sådana sekvenser som ledde till att Frölunda fick tryck.
Börja där mot Brynäs i morgon lördag (15.15), få spelarna att förstå att allt inte måste vara vackert, vinn närkamper, lyft ut pucken, få ner den, skapa en förståelse för att offensiven måste innehålla mycket mer av tidiga skott och trafik snarare än detta eviga letande efter ett läge vackrare än en solnedgång över Grand Canyon.
Tro’t eller ej så ges inte skönhetspoäng i hockey.
Nå, jag begriper givetvis, just nu när det vankas bortahockey är Joel Lundqvist & Co tvekande, tänkande, tvivlande.
Tacka fasen för det när man torskat tolv av de 15 senaste utanför Scandinavium.
Då är det lätt att man tar för lång tid på sig i varje moment, tappar instinkten, kramar klubban för hårt med svagt passningsspel som följd.
Eller som Brandon Gormley i power play – inte ens vågar skjuta i fritt läge.
Desto större anledning med KISS-tänket.
Spela enkelt. Gå ut och kör. Ibland behöver det inte vara svårare.
***
Frölunda har en fantastisk förmåga att gräva sin egen grav, ta utvisningar, snabbt hamna i underläge på bortaplan.
Ett mentalt sargat lag skriker efter medgång.
Sätter sig i skiten istället.
Ond cirkel, det där.
I går var det Nicklas Lasus tidiga utvisning. Jag tyckte den kändes billig, men det är ett mönster, detta. Och det kan inte vara domarnas fel.
***
Mycket intressant att se hur illa det är med David Printz. Han behövs. Jösses, som han behövs.
Däremot fortsätter Karl Stollery att se vilsen ut.
Världens trevligaste kille, men jag hade hellre spelat Julius Bergman.
Jag hade också spelat Sebastian Stålberg betydligt mer än 8.20 i går. Just sayin’ …
***
2–5 mot Färjestad (matchtexten här) var annars ett bra exempel för de som tror att allt är Frölundas backars fel när det släpps in mål.
Det var osynkat över lag i egen zon, tappades folk vid överbelastning, forwards missade i markering.
Försvarsspel är en helhet.
***
Jösses, så bra han är, Gustav Rydahl. Och tänk att han lovar Färjestad att stanna en säsong till.
Håller han det löftet (NHL-buden kommer komma) så är vi många som blir glada.
Arvid Holm, blott 21, fortsätter visa att det är han och inte rutinerade Markus Svensson, 35, som är Färjestads förstekeeper. I alla fall här och nu. Ruskigt trygg, Ljungbypojken.
***
Samuel Fagemos 2–5 var verkligen en fantastisk prestation. Kan han göra om det i skarpt läge?
Samuel Fagemo gör ett av säsongens mest imponerande mål. #frolundahc pic.twitter.com/sPGwlwb1UG
— Jonas Åhlström (@Aahlstroem) February 20, 2020
***
Mina fem bästa frölundaiter mot Färjestad:
1 – Joel Mustonen
* Skön fart, tog initiativ i anfallszonen, mycket bra i box play.
2 – Ryan Lasch
* Snygg styrning, flera bra framspelningar, vann flera närkamper. Hungrig.
3 – Max Friberg
* Se Mustonen.
4 – Patrik Carlsson
* Den som var lite på mål-artad i offensiven, som såg sugen ut.
5 – Viktor Ekbom
* Du vet alltid vad du får. Och det är gott nog, rent defensivt.
