► Gott slut – och Gott Nytt År på er!
► Innan ni öppnar champagnen, här något att debattera i köket när ni fixar nyårsmiddagen, eller på festen i kväll, i TV-soffan, eller … tja, var ni nu befinner er:
► Betyg på frölundaiternas höstprestationer.
► Tack för att ni läser. Tack för att ni finns.
FÖRST UT: NÅGRA rader om JVM där ju framför allt Lias Andersson stod ut mot Schweiz, och det har han väl egentligen gjort i hela turneringen.
Magnifik.
Visar samma formkurva som i Frölunda: stadigt uppåt. Den minnesgode kommer säkert ihåg vad jag skrev när Lias återvände från New York och hade en NHL-besvikelse att hantera:
Ge honom tid.
Det kommer bli bra.
Ni ser nu, va?
Detta sagt, att börja snacka om Lias som en OS-spelare efter några superba matcher mot Vitryssland, Tjeckien och Schweiz i ett junior-VM … låt oss bara ta det lite kallt.
Jag säger absolut inte att det är omöjligt. Men han har en hel del seniorer att slå ut. Just sayin’ …
Rasmus Dahlin? Imponerad av hans kloka spel borta i Buffalo, 17-åringen har dragit ner på the fancy stuff, låtit Erik Brännström, denne magnifike, smarte HV-pôjk, glänsa och själv istället agerat som vuxen, stabiliserande faktor.
Utveckling, kallas sådant.
Sedan ser ju ni också vad alla andra ser, PP-spelet, min favorit sedan förra vintern, Axel Jonsson Fjällby, och .., tja, det finns massor att ta upp. Men det gör andra bättre, Aftonbladet och hockeynews.se är mina tips.
Nå, det var Frölundasnack ni skulle få med er in i det nya året.
Tänk, trea i tabellen, trots all kritik, trots hackande höstmotor.
Betyder det att kritiska röster varit fel ute? Inte alls. Bara ett bevis på att bakom Växjö och Djurgården finns inget lag som är riktigt stabilt på hög nivå (även om Brynäs nu är rätt stabilt bra efter att länge varit stabilt dåligt).
Att Frölunda börjat vinna utan att spela så värst bra – om ni tolkar mig rätt där – kan visa sig värdefullt.
Jag skrev i den här texten i går, understryker i dag:
Kan se Frölunda som ett finallag.
Kan också se Frölunda som ett play in-lag utan stora möjligheter att gå långt (man kan ju gå till final även den vägen, men … chansen är dock mindre).
## Spetsen behöver bli vassare.
## PP-knutarna bör lösas.
## Individuellt skickliga spelare måste komma loss.
## Fokus och inställning får aldrig svikta igen.
Där har ni några nycklar för Frölundas 2018.
Kommer det in en Mike Weber-ersättare av hög klass? Intressant. Kan spela stor roll skulle denne spelare vara av Webers kaliber.
Kommer det in något mer framåt, nu när Frölunda inte längre betalar för Sean Bergenheim?
Är det till och med så att assisterande sportchefen Björn Liljander hade fog för sina drömmar när han i veckan sa till mig att Frölunda inte gett upp hoppet om en Bergenheim-comeback?
Finns att fundera över när det i kväll och i natt smäller ovan våra huvuden.
Nå, nu till snackisen – så här betygsätter (1–10 där 10 förstås är högst) jag Frölundas spelare hösten 2017. Betänk att det är hela hösten, tycker ni någon varit bra eller mindre bra på slutet så … hela höstsäsongen räknas in.
10:
9: Ryan Lasch
* Outstanding. Punkt.
8:
7: Johan Gustafsson, Rasmus Dahlin, Victor Olofsson, Lias Andersson.
* Inga konstigheter, va? JG har ju varit mer än en sjua på slutet, men som jag skrev – hela hösten.
6: Johan Mattsson, Jonathan Sigalet, Mike Weber, Adam Almquist, Christoffer Ehn, Joel Mustonen, Simon Hjalmarsson, Max Friberg.
* Friberg må inte ha producerat, men du milde, vilka signaler han sänder med sitt arbete.
5: Matt Donovan, Kristoffer Gunnarsson, John Nyberg, Joel Lundqvist, Ponthus Westerholm, Sebastian Stålberg, Pontus Widerström, Mats Rosseli Olsen.
* Detta motsvarar alltså typ 2+ på en 1-5-skala, jag kanske är njugg mot en del sett till att Frölunda är trea i tabellen, men det är som lärare som inte vill sätta för höga betyg vid jul; hellre att eleverna (i det här fallet: spelarna) känner motivation att höja sig.
4: Filip Westerlund, Mattias Nörstebö, Carl Grundström, Oliwer Fjellström, Jesper Emanuelsson.
* Här är det ju, som ni säkert ser, spelare som medverkat rätt sporadiskt, varit skadade och/eller fått begränsat med speltid. Svårt ge mer än på sin höjd godkänt då. Gillar vad jag sett av Westerlund på slutet, Emanuelsson började bra, Fjellström lovade gott, Grundström har ju kapacitet att stiga kanske tre hack till i vår, en hel Nörstebö har sina kvalitéer, men med lite speltid hamnar de här.
3:
2:
1:
* Saknar ni några, som Sean Bergenheim och Pathrik Westerholm? Jakob Stenqvist? Fredrik Styrman? Spelat för lite. Går inte att betygsätta då.
***
Till sist, mitt nyårslöfte – jag ska, jag ska, jag ska försöka hålla isär Ponthus och Pathrik Westerholm i skrift.
Riktigt hur det ska gå till vet jag inte, men jag lovar verkligen att försöka.
Er hjälp emottages tacksamt.
Igen: Gott Nytt År, go’a läsare!
