► Första rapporterna om Johan Mattsson sa:
► Ingen allvarlig knäskada.
► Onsdagens undersökning ska dock inväntas innan några hej ropas.
► Jag gillade annars skarpt vad jag såg av Frölunda – samtidigt som jag är väl medveten om att Växjö har mer att plocka ut.
EFTER MATCHEN VAR Frölundatränaren Roger Rönnberg på ett strålande humör, sa saker till oss i mediepacket som ”Vad kul att ni är så många i dag”, och han lät sig inte luras in i något orossnack bara för att målvakten Johan Mattsson är på skadelistan.
** Pratat med Johan?
– Ja.
** Vad sa han?
– Aj.
* Vad tänkte du när han tvingades gå av?
– Fan, vad bra att ”JG” (Johan Gustafsson) får testa att hoppa in i en match och se hur han reagerar på det. Han visar att han klarar av det, vann ytterligare match till åt oss, gjorde viktiga räddningar direkt när han kom in.
Rönnberg ville inte säga något om Johan Mattssons hälsotillstånd, berättade bara att denne var hårt lindad, och på frågan om det var knäet som lindats kom svaret blixtsnabbt:
– Hela kroppen.
Ni förstår hur vi har det ibland …
Nå, jag hörde i alla fall att den initiala undersökningen inte visade på någon allvarlig knäskada, och det är förstås ett jättebra besked.
Skulle onsdagens mer grundliga undersökning vidimera detta så kanske Mattsson är spelduglig till slutspelet.
Annars är det J20-keepern Arvid Söderblom som backar upp.
Jag frågade Johan Gustafsson hur han kände att vara den just nu ende friske A-lagsmålvakten, men ni vet hur cool killen från Köping är.
– Jag är redo att spela, sa han lugnt och tillade att han inte ville spekulera i Mattssons tillstånd.
Det blir som det blir.
Skönt ändå för ”JG” att bara släppa ett mål och varav delaktig i segern.
Även om han inte hade massor att göra. Växjö, utan några viktiga kuggar, saknade ”den där sista pushen”, som tränaren Sam Hallam uttryckte det, och jubilaren (300 SHL-matcher) Oliver Bohm sa:
– Vi kan både en och två klasser bättre.
Oliver hade pappa på besök – och självaste Ralf Edström. Degerfors, ni vet. De ränderna går aldrig ur.
***
Roger Rönnberg var ärlig när han sa:
– Viktigt att vi fick vinna på hemmaplan så inte det blir ett spöke för oss.
Första sedan 30:e december om man räknar trepoängare. Spelarna behövde nog det lika mycket som känslan av att Växjö går att besegra.
Jag gillade verkligen hur Frölunda spelade en vuxnare hockey den här gången, fick ner puckarna djupt, spelade inte lika svårt och duttigt i egen zon som det ibland kan bli, spelade hellre sarg ut eller slog icing än att ge Växjö chansen att sätta press, istället var det Frölundas forecheck som bet med X antal upphostade puckar i Växjös zon.
Igen: väl medveten om att seriesuveränen kan plocka fram mer. Fullt förståeligt att det lilla sista saknades i kväll. Det här är självklart fortfarande laget att slå.
Men Frölundas besked var viktigt: rätt hockey, smart hockey – då ställer det krav på motståndaren att topprestera.
Fjärdekedjan med Christoffer Ehn, Joel Mustonen (bilden) och Pontus Widerström tyckte jag gjorde en av sina absolut bästa matcher, och glädjen i Mustonens ansikte när han gjorde mål var talande.
Tolv mållösa är inte kul.
– Målskyttet är en stor del av mitt spel när det handlar om att få energi. Jag blir alltid glad när jag gör mål, men i dag var det nog extra mycket, log Mustonen.
***
Svårt med fem bästa i dag, många var bra, få stack ut utöver de andra, det var genomgående betyget ”bra”, om ni förstår.
Men jag gjorde så här:
1. Johan Mattsson
* Jag tyckte verkligen han utstrålande lugn och trygghet, var på väg göra en story om han ändå inte kunde bli nummer 1 i slutspelet.
2. Rasmus Dahlin
* Visst, några småmisstag, men ett stort kliv upp, från pojken Dahlin till mannen Dahlin. Fötterna gick hela tiden, besluten oftast bra.
3. Christoffer Ehn
* Förarbetet till 1–0 var eminent, finns inget SHL-lag som har en ”fjärdecenter” av den här kalibern.
4. John Nyberg
* Fortsatt formpil upp här, rejäl, bra fokus, överarbetar inte längre saker.
5. Pontus Widerström
* Någon gång måste han ju in på listan; gav energi i varje byte, tacklade, vann puck, skapade chanser.
