► Frölundas sparkapital just nu stavas Carl Grundström; nu börjar han äntligen se ut som han ska.
► Returen mot Djurgården blir högintressant, inte bara för att de här lagen bjöd på en så bra måndagsunderhållning:
► Kan Frölunda få till hemmaspelet?
► Här mina fem bästa också.
DET HAR VARIT en jäkla jobbig säsong för anfallaren Carl Grundström, först utflykten till Toronto, besvikelsen över att inte ta en plats, försöka hitta rätt i Frölunda igen – och så kom skadorna (fot, knä) på det.
Nu – äntligen! – börjar vi känna igen honom.
Det var så jäkla mycket kraft i de grundströmska aktionerna på Hovet att jag kom på mig själv att sitta och njuta.
Tillsammans med Jan Mursak och Ponthus Westerholm bildade Umeåkillen Frölundas bästa enhet.
Bara utdelningen som saknades.
Kommer kanske i Scandinavium.
… där Frölunda inte imponerat som på bortaplan de senaste månaderna.
Facit sedan december:
## Hemma – tre vinster, en oavgjord, tre förluster. Elva av 21 poäng.
## Borta – åtta vinster, en oavgjord, två förluster. 26 av 33 poäng.
Är det kanske lite lättare att följa struktur och spelplan på bortais där kraven att skapa och spela snyggt kan vara något mindre?
Är det så att Frölunda helt enkelt hittat rätt nu och kommer ut i Scandinavium på tisdagskvällen och spelar samma snabba, smarta, enkla, tydliga och vinstgivande hockey?
Snart har vi svaret.
Olika förberedelsen för lagen: Frölunda charterflög hem redan på måndagskvällen, Djurgården hoppas hitta upp på segerspåret igen med SJ:s hjälp under tisdagen.
***
Frölunda har vi ordat mycket om, med all rätt så starkt som laget uppträder just nu, men jag måste få ge Djurgården och Robert Ohlsson lite beröm.
Två bästa anfallsspelarna (Andreas Engqvist, René Bourque) borta sedan en tid, nu saknades Lukas Vejdemo, och rätt snabbt försvann Marcus Davidsson.
Hade någon före säsongen visat mig kvarvarande djurgårdslag på papperet, ställt det mot dagens Frölunda, så hade jag hållit 031-laget som klar favorit.
Sett spelare för spelare, alltså.
Ändå bjöd Djurgården på en jäkla bra kamp i 40 minuter, spelare som Patrik Lundh, Gustav Possler, Axel Jonsson Fjällby imponerade framåt, målvakten Adam Reideborn var fortsatt på en hög nivå, en back som William Lagesson (Kungsbacka) imponerade på mig.
Robert Ohlsson, länge Roger Rönnbergs parhäst i juniorlandslaget och Frölunda, har fått ur mer av Djurgården än jag trodde, han har fått spelare som individer och grupp att växa.
Det förtjänar han väldigt mycket beröm för.
***
Precis som mot Skellefteå, väldigt svårt ta ut fem bästa, för det var gediget rakt över. Men jag måste ju välja, så … med vetskap om att det här inte är någon exakt vetenskap.
1. Carl Grundström
* Hans överlägset bästa match efter skadan, urstark, visade hur man ska spela hockey genom att ideligen trycka sig på mål.
2. Christoffer Ehn
* Jobbet, kicken i benen när han spelar loss Frölunda och drar iväg, ville verkligen göra skillnad.
3. Johan Gustafsson
* Andra nollan i rad, så lugn och trygg, kort och gott: mycket bra.
4. Jonathan Sigalet
* Okej, det blir kanske fånigt, men vad fasen ska jag göra?
5. Joel Lundqvist
* Tekade 71 procent, vann puckar, piggare och aktivare i offensiven än tidigare på säsongen.
Ni ville kanske ha in Ponthus Westerholm, Mats Rosseli Olsen, Adam Pardy, Jan Mursak … jag kan förstå det.
