► Frölunda känns på riktigt nu. I tre matcher i rad har laget visat det. Det finns lite att skruva på, det finns spelare på väg upp, det finns spelare som kanske kan knuffas till att visa mer, men som helhet:
► Stegrad form i rätt tid. Det ser lovande ut.
► Och det, mina damer och herrar, det gör det för Leksand också.
► Jag sitter fortfarande med ett fånigt leende på läpparna när jag skriver det här.
SJU MÅL MOT Brynäs, sex mot Örebro, det blir direkt fånigt om man efter 2–3 mot Leksand åter ska köra in på vägen med skyltar som ”trubbig offensiv” och ”dåliga avslutare.”
Jajamän, jag har själv varit med och spikat upp de där skyltarna, men det var då.
Läget är annat nu.
Polletten tycks ha trillat ner. Mot Leksand var attacken stundtals ännu hårdare, ännu tuffare än i de två tidigare matcherna, och att ta förlusten i Leksand som intäkt för att Frölunda saknar spets och måste värva – det ställer jag inte alls upp på.
Minns ni Elmer Söderbloms PP-skott i läge 2–2 och Janne Juvonens magiska plockräddning? Det är väl ingen som tror att ”värvad spets”, kanske utan matchträning, hade gjort det bättre?
(sedan kan supportrar vilja se värvningar ändå, helt okej, men det är en annan sak)
Frölunda skapade massor, Leksand nästan lika mycket, det var två fantastiska målvakter (Juvonen och Niklas Rubin) mycket mer än det var dåliga skyttar, det var puckar som var otroligt nära att gå in – på båda sidor av rinken.
Skott i ramen, superräddningar, puckar som dansade farligt nära mållinjen.
Hade lätt kunnat sluta 4–4, 5–5.
Det var en fantastiskt underhållande match mellan två offensivt starka lag, att Leksand har kapaciteten har vi ju vetat länge, i Frölundas fall har det funnits tvivel, men det känns verkligen som Roger Rönnbergs gäng är på rätt spår nu.
Detta sagt finns det alltid saker att skruva på, själv hade jag nog försökt skruva ihop Max Friberg och Jan Mursak på något vis. Jag vet, jag tjatar, men om vi tittar lite på detaljnivå så:
Nicklas Lasus kedja går bra. Kemi.
Patrik Carlssons också. Allt mer kemi.
Johan Sundström och Elmer Söderblom gör så mycket bra tillsammans att jag inte riktigt ser behovet av ännu en puckbärare där. Jan Mursak, alltså.
Max Friberg kommer fortsatt lite bort, tycker jag, med Joel Lundqvist och Linus Nässén. Joel hade en stark match i Leksand med sina kvalitéer, men Max skulle behöva någon att ”lira” med, och det har inte riktigt stämt med Nässén (väger lite lätt just nu) på slutet.
Varför inte, efter landslagsuppehållet, a) spela Mursak med Friberg och Lundqvist, se om de båda förstnämnda åter kan hitta lite av decemberkemin, och b) testa Nässén med Sundström och Söderblom, eller växla in Christoffer Ehn?
Nu när Roger Rönnberg kan tänka sig Jan Mursak på en vinge borde det ju inte vara omöjligt.
Vi snackar detaljnivå nu, verkligen, betydligt viktigare är ju att Frölunda bibehåller attacken, blir lite bättre på att inte ge upp chanser, men … små detaljer kan faktiskt ha stor betydelse.
Nå, oavsett så har Frölunda har något spännande på gång. Efter lördagskvällen i Leksand kan man ju knappt vänta på att det här uppehållet för hemmalandslagens ”dra in pengar till förbunden”-matcher ska vara över.
Frölunda skickar Max Friberg i nationens tjänst. Ni supportrar får hoppas han har riktigt kul i Malmö och kommer hem nytänd.
***
Så skönt att slippa fokusera mer på Joel Lundqvist vs Peter Cehlarik. Twitterkontot Domarfrågan summerade det hela bra.
Kan vi släppa Joels tackling? Det är korrekt bedömt med två min interference. Den är varken vårdslös eller våldsam. Att spelaren olyckligt skadar sig hör inte till saken. #twittpuck
— Domarfrågan (@domarfraga) February 6, 2021
Även förre SHL-backen Almen Bibic kom med ett sansat resonemang.
https://twitter.com/AlmenBibic/status/1358126649120817152
Alla tycktes alltså vara överens efter matchen, domarna, experterna, det var en tvåa för interference, inte mer. Därmed sätter vi punkt och önskar Peter Cehlarik allt gott.
Den som missat vad jag skrev om Lundqvist och Cehlarik kan läsa matchtexten här så slipper jag upprepa mig i en diskussion jag hoppas är död.
***
Hur det är med Filip Johansson, Frölundabacken som utgick, vet jag inte. Men det är ju uppehåll, säkert inte värre än att han är med till omstarten 16/2.
***
Skulle Leksand tappa Peter Cehlarik en tid är det förstås jobbigt, men jösses – det här laget är så mycket mer.
2xCarter, Camper och Ashton, spelar presidentllkt bra, Marek Hrivik är en gigant, Oskar Lang, Patrik Zackrisson, Otto Paajanen … gå igenom hela laget och det finns mycket kvalitet.
Stark backsida också, Mirco Müller måste lära sig att bara för att han kommit till lilla SHL kan man inte crosschecka folk hur som helst, men med tiden blir han kanske en tillgång.
Leksand blockar skott som om livet hängde på det, det finns en disciplin som verkligen imponerar, och jag tror att det här laget kan bli farligt i slutspelet.
Frölunda är lite bredare. Sådant bör ge utslag i en serie matcher. Men bör är inte alltid verkligheten.
Jag målar inte alls upp Leksand som ett guldlag, men jag dömer inte ut chansen, och jag är väldigt glad att kunna påminna om några augustirader …
20:e augusti, efter en kul match i Strömstad, skrev jag det här.
F*n, man kanske begriper något ändå … ;=)
Skämt åsido, klart Leksand gått ÄNNU bättre än jag trodde, men det syntes något redan i sensomras.
Hatten av för jobbet Hellkvist & Co gjort. pic.twitter.com/2yGKOnYczb— Henrik Leman (@henrikleman) February 6, 2021
***
Mina fem bästa frölundaiter:
1 – Stefan Elliott
* En gigant. Spelade 23.50, oerhört aktiv, grymt nära att bli målskytt.
2 – Niklas Rubin
* Hade några magnifika parader (som på Oskar Langs skott), såg i början till att Frölunda hela tiden var med.
3 – Johan Sundström
* Grymt stark, plötsligt tycks han ha funnit form och självförtroende.
4 – Patrik Carlsson
* Istiden 20.15, används i alla situationer, skicklig, oerhört värdefull,
5 – Jens Olsson
* Jag ser honom nästan aldrig göra några fel, smart, rutinerad, säker.
