Finns en stor skillnad på Frölunda nu och i fjol – Rönnberg lärde sig något

► Roger Rönnberg lärde sig en läxa förra säsongen. Den är åtgärdad nu – och ska gynna Frölunda.
► Kan det ibland vara jobbigt att ha Ryan Lasch i laget? Ja, i alla fall en utmaning. Här är del 2 av den stora Rönnberg-intervjun som även innehåller Loui Eriksson och en del annat.

Rollerna i Frölunda är tydligare nu. Från start. Se där den stora skillnaden på lagbygget nu och förra säsongen.
– Före jul insåg jag att jag nästan hade plockat sönder laget, säger tränaren Roger Rönnberg.

EN DEL SUPPORTRAR brukar sucka åt ”läxor” som Roger Rönnberg säger att laget Frölunda behöver lära.

En har han tagit tag i själv. Egentligen redan under förra säsongen, men lärdomen har följt med in i starten på den här.

Häng med när Rönnberg förklarar:

– Det här med roller som vi alltid tjatar om, nu är det: ”Ni fyra är centrar”, ”Lasu, du spelar med ’Rosse’”, ”Joel, du spelar med Max”, alltså … det är väldigt tydligt vem som spelar med vem. ”Patrik Carlsson, du spelar med Lasch från början”, vi har hållit i det. ”Innala, du är vänsterforward hitvärvad för att spela med Lasch.”

– Förra året så gick vi runt jäkligt mycket, böt (ja, Rönnberg gör en Arto Blomsten) centrar, gjorde en massa olika saker, och jag tror att … någonstans runt jul insåg jag att jag nästan hade plockat sönder laget.

Viss lärdom togs redan andra halvan av förra säsongen, Nicklas Lasu och Mats Rosseli Olsen sattes ihop igen, men nu finns alltså rollerna där från start.

## Tydlighet.

## Spelarna vet vad som gäller.

## Kontinuitet ska vara ett ledord (så är i fall tanken innan SHL-säsongen börjat).

Detta ska vara med och bidra till en bättre laganda, något som del 1 med Rönnberg till stor del handlade om, ni ser texten nedan om ni missade i går.

Sättet Frölunda spelar hockey på den här säsongen innehåller alltså inga stora förändringar, man jobbar för att hålla i det här med snabbare spelvändningar, bli rakare/snabbare in på mål, men den stora förändringen är rollerna:

Lätt förenklat kanske man kan skriva:

Spelarna ska göra det de är bra på, användas där de är som bäst.

I fjol började Mats Rosseli Olsen med Ryan Lasch.

I år gör han det med Nicklas Lasu.

Det säger kanske något om den där lärdomen Roger Rönnberg och Frölunda tog förra vintern.

Tre tydliga backpar. Tre tydliga kedjor. Rätt bra och stabilt överlag. Det är egentligen bara den fjärde som inte fungerat, den med Jacob Nilsson mellan Anthony Greco och Liam Dower Nilsson.

Säkert hade trion velat prestera bättre.

Samtidigt är det lätt att finna förklaringar.

– Vi är inte nöjda med den kedjan, men ingen av dem har spelat en hel säsong i Frölunda. Vi får ha tålamod där, kommer inte att förändra just nu. De har gjort bra träningar, ser jag bara snöbollen så är det lätt att ha tålamod, poängterar Rönnberg.

Extra mycket så gällande det som är tänkt som en spetsvärvning: amerikanen Anthony Greco (bilden nedan). ”Oktober” har både han själv och Rönnberg talat om, först då ska den blixtsnabbe killen från Queens, New York, lyfta.

** Varför behöver Greco så mycket tid, Roger?
– Vi kan nog jobba med honom hela vägen till slutspelet … Äh, jag vet inte, men han lever på sin speed, sitt målskytte. En annan spelare med lägre fart, som mer lever på sin spelförståelse, han kanske snabbare passar in på stor rink. Greco är van vid var ytorna finns (på liten rink), hur han ska åka sig till lägen. Jag är inte orolig, tror att han växer hela tiden, det kommer att bli bra.

En amerikan som levererade från start i Sverige är Ryan Lasch. En superstjärna i SHL. Men är det alltid bara enkelt, guld och gröna skogar med en lirare som har en fri roll, som har lite större friheter än andra?

Rönnberg:

– Det är alltid en utmaning att ha en superstjärna, annars ljuger man. För svenska tränare är det extra utmanande, vi är vana vid att rättvisa är att alla gör samma sak. Men rättvist med en superstjärna … jag behandlar honom så att det blir bäst för laget. Jag ser fotbollsmanagers vara bra på detta, behandla spelare olika så de hjälper laget på bästa sätt.

Loui Eriksson, om han kommit hem för en fem, sex år sedan – då hade han garanterat varit en superstjärna i SHL. Men karriären dalade i Vancouver Canucks frysbox, många år med lite speltid och mest hårt arbete i en fjärdekedja. I somras, när Louis namn var på tapeten, så var Frölunda snabbt med att meddela: ”Tack, men vi är inte intresserade.”

I dag säger Roger Rönnberg (utan vars okej sportchefen Fredrik Sjöström aldrig fattar beslut):

– Jag har alltid gillat Loui, en go gubbe, vem vet hur bra han hade varit för oss. Men han har spelat i en defensiv roll, jag vet att det inte bara är att trycka på en knapp och spela bra i vår liga, jag har stor respekt för det. Det var ett jättesvårt beslut vilken väg vi skulle gå, men nu valde vi den här. Vi hade i princip valt när hans namn dök upp, då var det svårt att ändra kurs. Vi hade också slagit i taket i vår lönebudget.

Nå, Frölunda lyssnade aldrig ens på Louis rätt moderata lönekrav, det handlade nog mer om ett vägval, man hade sina tolv forwards och två utmanande undgomar (Liam Dower Nilsson, Joel Ratkovic Berndtsson).

Rönnberg:

– Många olika saker, dels ekonomi, dels vad vi har för olika roller, var man ska spela. En sak att ta in spelare, men om man inte har tydliga roller … vilken kedja, vilket PP? Man måste ha rätt roll för att lyckas.

Otur för Loui Eriksson att det var just den här säsongen som Frölunda började jobba med tydligare roller.

Kan man kanske tycka.

***

## Tre snabba med Roger Rönnberg.

1. Vad krävs för att du ska vara nöjd efter säsongen?
– SM-guld och CHL-guld. Prestationsmässigt att jag gjort mitt bästa jobb, att vi har ett lag som sitter ihop som mot Växjö i kvartsfinalen, att vi fått utveckling på många spelare, att coacheteamet utvecklats, att jag utvecklats. Då är jag nöjd med processen.

2. Vad gör du 2025 när kontraktet med Frölunda går ut?
– Oj, ingen aning, helt ärligt. Har jag tur får jag kanske köra zambonin. Det rimligaste är väl att Göteborg blivit tokless på att se sure Rönnberg i båset, det är väl det mest troliga.
– Jag har valt att inte tänka så långt framåt, då tappar man fokus, man tappar glädjen, för då har man som redan fattat sitt beslut. Så … jag har ingen aning. Men om Toronto Maple Leafs ringer, det hade varit svinkul.

3. Tror du någon annan tränare i SHL sitter så säkert som du?
– (tystnad) Jag tror Robban (Robert Ohlsson) sitter säkert i Skellefteå. Sedan vet jag inte om det är någon mer som har hel förening bakom sig.