► Viktor Fasth visade att det går, att hockeylivet inte är slut om man inte tidigt når stjärnstatus. En grymt viktig förebild, givetvis.
► Frölunda har haft några också, jag tog fram fem från 2000-talet – kommer ni ihåg?
JAG FICK ÄRAN att vara med när Smålands-Posten bad X antal hockeytyckare skriva några rader efter att Viktor Fasth, 38, meddelat att karriären var över (ni kan läsa nedan).
Elitseriedebut först som 28-åring, NHL, KHL, Tre Kronor, en av svensk hockeys bästa målvakter genom tiderna – med sin karriär är Fasth på något vis själva arketypen för en late bloomer, beviset på att tålamod och hårt jobb lönar sig.
Utrustad med en vinnarskalle som få.
Inte många hatade att förlora som Fasth.
En förebild så det sjunger om det.
Men kikar man i moderna (2000-talet) Frölundas historia så kan man även där hitta en del spelare som visade att man inte måste slå igenom runt 20 för att ha en framgångsrik hockeykarriär.
Jag plockade fram fem. Ni har säkert andra exempel, listan inte ämnad att vara heltäckande, bara en kvintett som fasthnat i mitt minne.
## Daniel Alfredsson
Ingen stjärna i TV-pucken, en ynka landslagsturnering under alla juniorår, som 19-åring spelade han division I-hockey med Mölndal. Lyftet kom med Frölunda 93/94 när Alfredsson fyllde 21, två år senare slog han igenom i NHL, gjorde 61 poäng på 82 matcher och valdes till årets rookie.
18 säsonger i NHL, ikonstatus i Ottawa, OS-guld 2006, en av svensk hockeys allra största.
Daniel är 48 i dag, sista säsongen på elitnivå var 13/14 (Detroit).
## Magnus Johansson
Efter många år i division II och I med Linköping kom ”Mange” till Frölunda 1997, som 24-åring flyttade han med tränaren Tommy Boustedt från LHC. Succé närmast omedelbart, det här visade sig vara en av de smartaste, mest spelskickliga backar som svensk hockey haft. Efter SM-guldet 2003 hade Johansson även sejourer i NLA, KHL och NHL, var med och vann VM 2006.
Magnus är 47 i dag, sista säsongen på elitnivå var med Linköping 14/15.
## Elias Fälth
Första matchen i gamla elitserien gjorde han som 29-åring, detta efter nio år i allsvenskan. Det blev spel i Luleå, HV71, Frölunda, Brynäs, Tappara – och så vann han VM-guld med Tre Kronor 2013.
Elias är 40 i dag, sista säsongen på elitnivå var 18/19 (Tappara).
## Johan Witehall
Efter juniortiden i Frölunda hamnade han i Hanhals, lirade division I- och II-hockey, gjorde ett år med Oskarshamn i ettan innan elitseriechansen till slut kom – som 25-åring med Leksand.
Sedan lockade New York Rangers och NHL, det blev 54 matcher på tre år, desto fler (155) i AHL. Ett år med Chur i NLA, ett i Tyskland med Hamburg, två i Leksand innan det 05/06 äntligen blev en hel elitseriesäsong med moderklubben Frölunda.
Johan är 49 i dag, 05/06-säsongen blev hans sista som proffs.
## Peter Högardh
Halmstadkillen spelade juniorhockey med Frölunda, fick som ung vara med lite grand i elitserien och allsvenskan, kallades ”tjock” av dåvarande tränaren Lasse Falk och fick lämna klubben. Karriären tog Högardh till Finland (två hyggliga år i Kiekko-Espoo), han fortsatte med två poängstarka säsonger i då allsvenska Rögle, och först säsongen 00/01 blev det elitseriehockey igen – med Modo. Vintern därpå, som 25-åring, lossnade det, Högardh snittade en poäng per match.
04/05 var han tillbaka i Frölunda, SM-guld direkt, silver året efter.
Peter är 45 i dag, sista säsongen på elitnivå var med Rögle 09/10.
***
Hockeygöteborg har sorg, förre Frölundajunioren Philip Martinsson har hastigt avlidit, blott 28 år gammal.
Jag minns Philip från juniortiden, han var också med A-laget tre gånger säsongen 2011/2012, och karriären tog honom sedan till Halmstad, Troja-Ljungby, Varberg, Kallinge-Ronneby och till slut Bäcken.
Emil Olsén, länge drivande i Frölundas juniorverksamhet, hade Philip i Frölunda, Varberg och Bäcken och minns honom så här:
– En underbar kille att jobba med som hockeytränare. En fantastisk kille vid sidan av isen. Alltid positiv och glad, kommer att vara saknad av många.
Jag såg på Emil Olséns Facebooksida att kondoleanserna redan är många från olika hockeyprofiler, till exempel Dallasstjärnan John Klingberg och förre Frölundabossen Mats Ahdrian.
Vila i frid, Philip.
***
Här kan ni läsa vad olika hockeyprofiler tycker om Viktor Fasth. Möjligt att texten är låst, jag är osäker.
Mina ord får ni nedan:
Jag minns så väl min första tanke, det var när Viktor Fasth slog igenom med AIK i elitserien 2010/2011, visst hade jag noterat att det fanns en kille vid namn Fasth som spelat bra för ”på väg uppåt”-klubben Växjö i allsvenskan men min kunskap var för dålig och jag grävde lite:
Moderklubb Vänersborgs HC?
Okej, född i Kalix, hockeygymnasiet i Luleå, men … Vänersborg?! Vafalls? Där spelas det väl bara bandy?
Vänersborgare i allmänhet och Linus Öberg i synnerhet får ursäkta, men spontana tankar är just spontana, och än i dag poppar ”Tvåstad Cobras” upp i min skalle när jag ser Viktor Fasth live eller på TV.
Han lirade division II-hockey (med kobrorna) som 21-åring, division I-hockey (med Tingsryd) till dess att han fyllde 25 och fick chansen med Växjö i allsvenskan.
Resten kan ni.
Men det är hela resan som får mig att ställa mig upp, ta av mig den imaginära kepsen, hylla Viktor Fasth för en fantastisk karriär, byggd på ett synnerligen speciellt vis.
Jag kan bara understryka vad jag twittrade i går när Smålands-Posten hade nyheten:
Viktor Fasth är en ”role model” för alla unga hockeyspelare som inte är tonårsstjärnor, som inte är färdiga vid 20, 21.
Fasth gav aldrig upp. Gav. Aldrig. Upp. Det tog tid, men till slut belönades han: SHL, NHL, KHL,Tre Kronor, en plats på hyllan där bara svensk hockeys främsta målvakter får plats.
Jag minns honom för tävlingsskallen som alltid syntes på isen.
Jag minns honom för passionen, för tålamodet, för elden som brann i honom.
I båda fallen har många unga svenska hockeyspelare av i dag mycket att lära.
Det handlar inte om att vara först färdig.
Det handlar om att bli så jäkla bra man någonsin kan bli.
Få blev så bra som Viktor Fasth.
Jag står upp med kepsen av ett tag till.
***
***
Det här är alltså en text-TV-bugg, andra gången på kort tid. Erik Källgren ska fortfarande till Toronto.
***
Tack för er förståelse.
;
