► Jag är förbryllad.
► Men också förväntansfull.
► Det är söndag, det är en massa hockey, det är den bästa tiden på året.
► Men jag hävdar fortfarande att den kunde bli ännu bättre.
SKA VI TA avdelning förväntansfull först? Klart vi ska.
Sitter på Malmötåget, snart dags för kvartsfinal 4 mellan rödhökarna och indianerna.
Lika svårt att förutspå matchbild som senast; möjligen, möjligen, möjligen börjar Frölunda hitta ett spelsätt som sakta men säkert nöter ner Malmö, jag gillade tålamodet som laget hade i underläge i match 3.
Samtidigt får ingen glömma: Malmö var inte längre från 2–2 än att John Nyberg lyfte Fredrik Händemarks klubba och att pucken gick mellan Malmöspelarens ben istället för att studsa på honom och in i mål.
Så lite skilde i slutsekunderna fredags.
Så lite har skilt i den här kvartsfinalserien som står 2–1 till Frölunda men lika gärna kunde har stått 1–2, 0–3 – eller 3–0.
Som tre tiebreakset i tennis hittills. Och inget talar väl för att det inte ska bli lika jämnt i eftermiddag.
Har en känsla av att det går mot seriens första förlängning.
Intressant:
Har Malmö lika lätt att spela sig ur Frölundas press genom att använda mitten eller har Frölunda lärt sig?
Var Max Fribergs 2–1-mål en tillfällighet eller har Frölunda börjat jobba mer med ”in på kassen”-mentalitet?
Kommer Malmö ut med F1-fart från start och kör ifrån Roger Rönnbergs gäng som senast i Percys arena?
Kan Pontus Widerströms tyngd, ihop med en allt bättre Joel Lundqvist, vara nyckeln för att Victor Olofsson ska komma upp i sedvanlig klass med touch och målfarlighet?
Förresten: det är på dagen ett år sedan Rasmus Dahlin, då 16, gjorde sitt supermål mot Skellefteå, tipsade ”Mattias” om.
Kan ju vara värt att hålla i minnet …
***
Grymt imponerad av 1: Djurgården som utan Andreas Engqvist och René Bourque spelar bra, stabil och spetsig hockey och i går kopplade 3–1-grepp på LHC.
Grymt imponerad av 2: Brynäs som med en herrans massa skador verkligen skakat om storfavoriten Växjö – som dock också imponerade med sitt lugn i går.
Grymt imponerad av 3: Elias Petterssons 5–3-mål i går. Åh. Bara åh.
Poängkungen Elias Pettersson efter sitt första mål i slutspelet: "Jag tränar väldigt mycket". #Twittpuck #shl pic.twitter.com/as6QqtB4ef
— TV4 Hockey (@TV4_Hockey) March 24, 2018
***
Varför jag är förbryllad? Två orsaker. Vi tar dem i tur och ordning.
1. Peter Andersson.
Malmötränaren har verkligen gått till angrepp på domarna i serien mot Frölunda, först i en TV-intervju med Mr Madhawk, sedan i intervju av samme skribent i går i samband med (gissar jag) träningen.
Peter tycker Frölunda slipper undan utvisningar, har satt ihop ett klipp med ett antal situationer som 031-laget borde ha bestraffats för, varit i kontakt med domarbasen Ulf Rönnmark, tycker Max Friberg filmade i fredags – och så vidare.
Kort och gott: Peter är arg. Det kan jag förstå. Om han nu upplever situationen som han gör. Inte blev han väl gladare när Anton Mylläri blev avstängd, för övrigt.
Peters ilska är inte det som förbryllar mig inte, jag har själv ett jäkla humör, och de utvisningar Frölunda slapp undan i första perioden i match 2 hade gjort mig skogstokig. Sedan går det säkert att hitta missat åt andra hållet också … har jag en känsla av.
Det förbryllande är istället detta:
Allt för mycket domarfokus signalerar oro, att man är störd.
Jag tror inte Peters uttalanden är det minsta bra för hans spelare. Tvärtom.
Malmö har, trots tunga skador, imponerat i den här serien, varit minst lika bra som det Frölunda jag och många med mig höll som favorit, och Skånelaget har fortfarande en bra chans att gå till semifinal.
Varför då skicka dessa dåliga signaler till spelarna? Varför inte bara stå med bröstet ut, ta domarkritiken internt, vara tydlig med att visa självförtroende och ”det här grejar vi ändå för vi är bäst”-känsla utåt och till spelarna?
Hade jag varit en del av Frölunda hade jag älskat Peters domarkritik. ”Kolla, vi har fått Malmö frustrerat”, typ.
Förbryllande. Kan inte släppa det. Men kanske är det så lätt som att Peter visar passion. Det gillar jag ju i och för sig.
2. SHL
Nils Anderssons huvudtackling på Mats Rosseli Olsen granskades inte ens. Joakim Lindström och Anton Mylläri fälldes för huvudtacklingar trots att de TV-bilder som vi vanliga dödliga inte alls tydligt visar att det var smällar som riktades mot huvudet.
Jag skrev den här krönikan nyligen, den gäller i högsta grad fortfarande.
Har SHL bättre bilder på Lindströms och Mylläris tacklingar? Utmärkt – men så visa och berätta det då.
Nu sitter jag, och många med mig, och undrar om det lite grand fabricerades fram huvudträffar bara för att man egentligen ville fälla Lindström och Mylläri.
Det ville jag också. Farliga tacklingar som måste bort. Jag skrev om det här.
Men det finns inget lagstöd för blindside. Nu fälldes Lindström och Mylläri för huvudtacklingar. Tänk om vi fått se de bilderna på shl.se, tänk om vi fått se att Nils Andersson aldrig träffade Mats Rosseli Olsens huvud, då hade vi sluppit allt snack om inkonsekvent situationsrum.
Och jag hade sluppit punkt 2 i avdelning ”förbryllad”, bara en sådan sak …
***
Det här är briljant.
Fan! De har hittat vår hemliga talangfabrik.
🎥 C More #shl #rlgifs #vaxjolakers pic.twitter.com/OCr66hKbAE
— RoadLaker (@RoadLaker) March 25, 2018
***
Intressant nere i Blekinge i dag, vad tror ni, fixar Karlskrona detta, eller ska Jonathan Dahlén skjuta Timrå upp i SHL?
Sedan sticker ju Jonathan till NHL. Antar jag. Har Timrå i SHL att göra då?
