Edlund har skött Frölundas fys sedan 2001: ”Det gjorde vi inte förr på samma sätt”

Edlund har skött Frölundas fys sedan 2001: ”Det gjorde vi inte förr på samma sätt”

Edlund har skött Frölundas fys sedan 2001: ”Det gjorde vi inte förr på samma sätt”

Edlund har skött Frölundas fys sedan 2001: ”Det gjorde vi inte förr på samma sätt”

► Pär Edlund har lett Frölundas försäsongsträning sedan 2001. Den har förändrats, anpassats.
► Hur? Häng med så får ni veta.

Pär Edlund har varit fystränare för Frölunda sedan 2001. I texten nedan berättar han om hur den förändrats genom åren.

Strålkastarna har släckts. Publiken har gått hem. Det är då, alltså nu, som landets alla hockeyspelare lägger grunden till nästa säsongs (eventuella) framgångar.
I Frölundaborg är fystränaren Pär Edlund ett inventarium. Men ett som försöker följa med sin tid.
– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag, säger han.

EN DEL AV Frölundas spelare är borta på Sik-vallen och springer. Inne i gymmet sitter sex, sju, åtta man – och en kvinna (Hanna Olsson) – och cyklar, veteranerna Calle Klingberg och Christian Folin är två av dem.

Det svettas, det stånkas, det byggs för framtiden.

Prestationerna på is är vad supportarna betalar för – men utan försäsongsslitet i skymundan hade slutresultatet blivit så mycket sämre.

Pär Edlund, en gång (1990) värvad som målkung från Björklöven, har skött Frölundaspelarnas fysträning sedan 2001. Den synnerligen vältränade 56-åringen är ett inventarium i Frölundaborg om det någonsin fanns ett. Men – hur har hans träning förändrats genom åren, vad har hänt under mer än två decennier?

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Närmast oredigerat får ni svar nedan.

– Det som skiljer är väl … , säger ”Pärra”, tänker efter och funderar, fortsätter sedan:

– Vi har provat det mesta, vi har tränat en gång om dagen, en gång om dagen måndagar och två gånger tisdagar, lediga onsdagar, två gånger torsdag och en gång fredag. Vi har provat längre pass måndag/tisdag, lediga onsdag, tränat torsdag/fredag längre pass, ledig lördag/söndag. Sedan har vi kört två pass om dagen nu i ett antal år, tio år.

– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag. Tusenmetersintervaller, ibland sprang vi längre. I dag kan vi springa längre någon gång mer i ”snacktempo.” Vi håller på med ganska mycket högintensiva intervaller nu.

** För en lekman låter det som mer hockeyanpasssat, mer explosivt.
– Hockeyn har också förändrats, det går snabbare nu. En av de viktigaste detaljerna i lagsport är att man kan repetera sin snabbhet, inte bara vara snabb en gång utan vara det återkommande gånger; vila en stund så kommer du igen och igen. Det tränar man förstås bäst på is men man kan förbereda med löpning och cykel. Det gör vi ganska mycket nu. Det gjorde vi inte förr på samma sätt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

** Träning mer anpassad till verkligheten?
– Ja, det skulle jag säga. Sedan är det så att kravprofilen är fortfarande explosiv, spänstig, snabb, stark, uthållig, bara det att förr … nu har vi ju en fysprofil som vi jobbar efter. Innan vi hade det så tränade man ju egentligen på samma sätt men nu kan man träna mer mot ett riktmärke. Det går inte bara att gå hit och göra rörelse utan du tränar för att uppnå någonting. Det är tydligare för spelarna, det är tydligare för ledarna.

** Fysprofilerna är förstås individuella?
– Ja, det kan man väl säga, men det är ju samma värden. De är kroppsviktsbaserade, väger du hundra kilo, då måste du lyfta lite mer än den som väger 70. Men det kan fortfarande vara samma utväxling; om man ska ta två gånger kroppsvikten så är det samma utväxling oavsett om du är lätt eller tung. Så … det har ju förändrats också, det tycker jag är bra, det blir mycket enklare att pedagogiskt förklara för spelarna att ”Du behöver uppnå det här.”

** Pedagogiken kan behövas ibland?
– Ja, för alla gillar ju inte det här. En del tycker om att träna, vi har ju flera spelare som gillar den här biten också, sedan finns det hela skalan, en del gillar till hundra procent, en del gillar kanske till 70 procent, sedan finns det de som gillar till 72 och till 85. För de som gillar det är det inga problem, de går in och kör, men för de som egentligen inte har det drivet så är det lättare för dem att ha ett riktmärke. ”Jag ska sikta på att nå två gånger kroppsvikten i knäböj”, ”Jag ska sikta på att hoppa 2,90 i stående längd” … alltså, det blir mer tydligt. Och för dem är det viktigare att det blir en blåslampa än för de som har drivet.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Hur mycket behöver du ligga på spelarna?
– Egentligen är det deras eget driv som gör allting. Vi ger förutsättningar, vi ligger på, vi peppar och försöker få folk att förstå, men at the end of the day är det du som måste göra jobbet. Då måste man orka vara obekväm och stoppa in skallen. Frågar du så … alla vill bli explosiva, alla vill bli ditt och datt, men det är lätt att vilja med munnen, annat att vilja med hjärtat.

Lilla hjulafton. Christian Folin & Co trampar loss på sina cyklar.

** Schablonbilden av hockeyförsäsong är att det lyfts mycket och tungt. Hur är det egentligen? Alla spelare är ju inte bjässar, långt ifrån.
– Generellt sett är folk lite svagare nu. Kanske mer starka och stabbiga förr. Jag tycker ändå att vi försöker vrida tillbaka det mot lite större och starkare för att …vi vill ju att spelarna som är här ska ha en internationell fysik så att … man kanske spelar i Schweiz, man kanske spelar i Ryssland, nu kanske inte Ryssland är ett alternativ längre, men NHL, AHL, landslag – den fysiken du har här, den ska räcka för det. Så du inte bara är bra på hemmaplan. Om man tittar generellt så har vi lite lättare spelare än vad NHL har.

** Men det lyfts tungt även i dag, väl?
– Man periodiserar. I en grundperiod är det mer repetitioner, lite lättare vikt. I en maxstyrkeperiod är det färre repetitioner och tyngre vikt. Nu är vi inne i en grundfas, då lyfter vi inte lika tungt, men vi kommer att komma in en maxstyrkeperiod också.

ANNONS

** Finns det en fara att spelare tränar för hårt, ambitiöst men dumdristigt?
– Ja, absolut. Den här tiden på året kan man ju bli övertränad eller gå sönder. På vintern kan du absolut få skador, men det blir ingen överbelastning, det är nu under den här perioden som man får vara lite lyhörd.

** Kan du se om det är på väg att hända? Vad gör du?
– Man får vara lyhörd, ha någon form av fingertoppskänsla. Först ska man ju träna mycket för att hålla för att tränas, om man säger. För nya spelare kanske det tar två år innan de är inne i vår verksamhet på ett bra sätt.

** För att det där snacket om att Frölunda tränar hårdast i Sverige ändå stämmer?
– Nej, det vet jag inte. I dag tror jag att de flesta lag nog tränar bra.

** Varför tar det då två år när spelarna kommer till er?
– Jag tror att vi kanske tränar lite annorlunda. Lite mer, kanske. Möjligen. Jag tror att det finns några lag som tränar ungefär lika mycket. Jag tror att Skellefteå tränar liknande som vi, Djurgården också.  En del har många utlänningar, då är de ofta hemma, vi har en ganska stor grupp här nu. Förra året hade vi en lite mindre grupp, det var ett skifte på spelare  som inte hade kommit hit.

** Måste vara en lite svår sits, ändå. Inte optimalt för en fystränare att inte ha alla spelare på plats.
– Så är det. Det är det bästa för gruppen. Men de spelarna skriver ofta in i sina kontrakt att de inte ska vara här. Det är en deal de har med föreningarna, så är det för de flesta utländska spelare i de flesta lag. De får vi acceptera och rätta in oss i. Men om man hade fått önska så hade man velat ha alla här, det tror jag hade varit bättre för själva gruppen, att alla fick lära känna varandra.

***

Frölunda har Jere Innala som tränar hemma i Finland. Just nu inga nordamerikaner i truppen, men här finns ju också två luckor i truppen, en center, en ytterforward.

***

Texter att läsa om ni missat.

 

► Pär Edlund har lett Frölundas försäsongsträning sedan 2001. Den har förändrats, anpassats.
► Hur? Häng med så får ni veta.

Pär Edlund har varit fystränare för Frölunda sedan 2001. I texten nedan berättar han om hur den förändrats genom åren.

Strålkastarna har släckts. Publiken har gått hem. Det är då, alltså nu, som landets alla hockeyspelare lägger grunden till nästa säsongs (eventuella) framgångar.
I Frölundaborg är fystränaren Pär Edlund ett inventarium. Men ett som försöker följa med sin tid.
– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag, säger han.

EN DEL AV Frölundas spelare är borta på Sik-vallen och springer. Inne i gymmet sitter sex, sju, åtta man – och en kvinna (Hanna Olsson) – och cyklar, veteranerna Calle Klingberg och Christian Folin är två av dem.

Det svettas, det stånkas, det byggs för framtiden.

Prestationerna på is är vad supportarna betalar för – men utan försäsongsslitet i skymundan hade slutresultatet blivit så mycket sämre.

Pär Edlund, en gång (1990) värvad som målkung från Björklöven, har skött Frölundaspelarnas fysträning sedan 2001. Den synnerligen vältränade 56-åringen är ett inventarium i Frölundaborg om det någonsin fanns ett. Men – hur har hans träning förändrats genom åren, vad har hänt under mer än två decennier?

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Närmast oredigerat får ni svar nedan.

– Det som skiljer är väl … , säger ”Pärra”, tänker efter och funderar, fortsätter sedan:

– Vi har provat det mesta, vi har tränat en gång om dagen, en gång om dagen måndagar och två gånger tisdagar, lediga onsdagar, två gånger torsdag och en gång fredag. Vi har provat längre pass måndag/tisdag, lediga onsdag, tränat torsdag/fredag längre pass, ledig lördag/söndag. Sedan har vi kört två pass om dagen nu i ett antal år, tio år.

– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag. Tusenmetersintervaller, ibland sprang vi längre. I dag kan vi springa längre någon gång mer i ”snacktempo.” Vi håller på med ganska mycket högintensiva intervaller nu.

** För en lekman låter det som mer hockeyanpasssat, mer explosivt.
– Hockeyn har också förändrats, det går snabbare nu. En av de viktigaste detaljerna i lagsport är att man kan repetera sin snabbhet, inte bara vara snabb en gång utan vara det återkommande gånger; vila en stund så kommer du igen och igen. Det tränar man förstås bäst på is men man kan förbereda med löpning och cykel. Det gör vi ganska mycket nu. Det gjorde vi inte förr på samma sätt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

** Träning mer anpassad till verkligheten?
– Ja, det skulle jag säga. Sedan är det så att kravprofilen är fortfarande explosiv, spänstig, snabb, stark, uthållig, bara det att förr … nu har vi ju en fysprofil som vi jobbar efter. Innan vi hade det så tränade man ju egentligen på samma sätt men nu kan man träna mer mot ett riktmärke. Det går inte bara att gå hit och göra rörelse utan du tränar för att uppnå någonting. Det är tydligare för spelarna, det är tydligare för ledarna.

** Fysprofilerna är förstås individuella?
– Ja, det kan man väl säga, men det är ju samma värden. De är kroppsviktsbaserade, väger du hundra kilo, då måste du lyfta lite mer än den som väger 70. Men det kan fortfarande vara samma utväxling; om man ska ta två gånger kroppsvikten så är det samma utväxling oavsett om du är lätt eller tung. Så … det har ju förändrats också, det tycker jag är bra, det blir mycket enklare att pedagogiskt förklara för spelarna att ”Du behöver uppnå det här.”

** Pedagogiken kan behövas ibland?
– Ja, för alla gillar ju inte det här. En del tycker om att träna, vi har ju flera spelare som gillar den här biten också, sedan finns det hela skalan, en del gillar till hundra procent, en del gillar kanske till 70 procent, sedan finns det de som gillar till 72 och till 85. För de som gillar det är det inga problem, de går in och kör, men för de som egentligen inte har det drivet så är det lättare för dem att ha ett riktmärke. ”Jag ska sikta på att nå två gånger kroppsvikten i knäböj”, ”Jag ska sikta på att hoppa 2,90 i stående längd” … alltså, det blir mer tydligt. Och för dem är det viktigare att det blir en blåslampa än för de som har drivet.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Hur mycket behöver du ligga på spelarna?
– Egentligen är det deras eget driv som gör allting. Vi ger förutsättningar, vi ligger på, vi peppar och försöker få folk att förstå, men at the end of the day är det du som måste göra jobbet. Då måste man orka vara obekväm och stoppa in skallen. Frågar du så … alla vill bli explosiva, alla vill bli ditt och datt, men det är lätt att vilja med munnen, annat att vilja med hjärtat.

Lilla hjulafton. Christian Folin & Co trampar loss på sina cyklar.

** Schablonbilden av hockeyförsäsong är att det lyfts mycket och tungt. Hur är det egentligen? Alla spelare är ju inte bjässar, långt ifrån.
– Generellt sett är folk lite svagare nu. Kanske mer starka och stabbiga förr. Jag tycker ändå att vi försöker vrida tillbaka det mot lite större och starkare för att …vi vill ju att spelarna som är här ska ha en internationell fysik så att … man kanske spelar i Schweiz, man kanske spelar i Ryssland, nu kanske inte Ryssland är ett alternativ längre, men NHL, AHL, landslag – den fysiken du har här, den ska räcka för det. Så du inte bara är bra på hemmaplan. Om man tittar generellt så har vi lite lättare spelare än vad NHL har.

** Men det lyfts tungt även i dag, väl?
– Man periodiserar. I en grundperiod är det mer repetitioner, lite lättare vikt. I en maxstyrkeperiod är det färre repetitioner och tyngre vikt. Nu är vi inne i en grundfas, då lyfter vi inte lika tungt, men vi kommer att komma in en maxstyrkeperiod också.

ANNONS

** Finns det en fara att spelare tränar för hårt, ambitiöst men dumdristigt?
– Ja, absolut. Den här tiden på året kan man ju bli övertränad eller gå sönder. På vintern kan du absolut få skador, men det blir ingen överbelastning, det är nu under den här perioden som man får vara lite lyhörd.

** Kan du se om det är på väg att hända? Vad gör du?
– Man får vara lyhörd, ha någon form av fingertoppskänsla. Först ska man ju träna mycket för att hålla för att tränas, om man säger. För nya spelare kanske det tar två år innan de är inne i vår verksamhet på ett bra sätt.

** För att det där snacket om att Frölunda tränar hårdast i Sverige ändå stämmer?
– Nej, det vet jag inte. I dag tror jag att de flesta lag nog tränar bra.

** Varför tar det då två år när spelarna kommer till er?
– Jag tror att vi kanske tränar lite annorlunda. Lite mer, kanske. Möjligen. Jag tror att det finns några lag som tränar ungefär lika mycket. Jag tror att Skellefteå tränar liknande som vi, Djurgården också.  En del har många utlänningar, då är de ofta hemma, vi har en ganska stor grupp här nu. Förra året hade vi en lite mindre grupp, det var ett skifte på spelare  som inte hade kommit hit.

** Måste vara en lite svår sits, ändå. Inte optimalt för en fystränare att inte ha alla spelare på plats.
– Så är det. Det är det bästa för gruppen. Men de spelarna skriver ofta in i sina kontrakt att de inte ska vara här. Det är en deal de har med föreningarna, så är det för de flesta utländska spelare i de flesta lag. De får vi acceptera och rätta in oss i. Men om man hade fått önska så hade man velat ha alla här, det tror jag hade varit bättre för själva gruppen, att alla fick lära känna varandra.

***

Frölunda har Jere Innala som tränar hemma i Finland. Just nu inga nordamerikaner i truppen, men här finns ju också två luckor i truppen, en center, en ytterforward.

***

Texter att läsa om ni missat.

 

► Pär Edlund har lett Frölundas försäsongsträning sedan 2001. Den har förändrats, anpassats.
► Hur? Häng med så får ni veta.

Pär Edlund har varit fystränare för Frölunda sedan 2001. I texten nedan berättar han om hur den förändrats genom åren.

Strålkastarna har släckts. Publiken har gått hem. Det är då, alltså nu, som landets alla hockeyspelare lägger grunden till nästa säsongs (eventuella) framgångar.
I Frölundaborg är fystränaren Pär Edlund ett inventarium. Men ett som försöker följa med sin tid.
– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag, säger han.

EN DEL AV Frölundas spelare är borta på Sik-vallen och springer. Inne i gymmet sitter sex, sju, åtta man – och en kvinna (Hanna Olsson) – och cyklar, veteranerna Calle Klingberg och Christian Folin är två av dem.

Det svettas, det stånkas, det byggs för framtiden.

Prestationerna på is är vad supportarna betalar för – men utan försäsongsslitet i skymundan hade slutresultatet blivit så mycket sämre.

Pär Edlund, en gång (1990) värvad som målkung från Björklöven, har skött Frölundaspelarnas fysträning sedan 2001. Den synnerligen vältränade 56-åringen är ett inventarium i Frölundaborg om det någonsin fanns ett. Men – hur har hans träning förändrats genom åren, vad har hänt under mer än två decennier?

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Närmast oredigerat får ni svar nedan.

– Det som skiljer är väl … , säger ”Pärra”, tänker efter och funderar, fortsätter sedan:

– Vi har provat det mesta, vi har tränat en gång om dagen, en gång om dagen måndagar och två gånger tisdagar, lediga onsdagar, två gånger torsdag och en gång fredag. Vi har provat längre pass måndag/tisdag, lediga onsdag, tränat torsdag/fredag längre pass, ledig lördag/söndag. Sedan har vi kört två pass om dagen nu i ett antal år, tio år.

– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag. Tusenmetersintervaller, ibland sprang vi längre. I dag kan vi springa längre någon gång mer i ”snacktempo.” Vi håller på med ganska mycket högintensiva intervaller nu.

** För en lekman låter det som mer hockeyanpasssat, mer explosivt.
– Hockeyn har också förändrats, det går snabbare nu. En av de viktigaste detaljerna i lagsport är att man kan repetera sin snabbhet, inte bara vara snabb en gång utan vara det återkommande gånger; vila en stund så kommer du igen och igen. Det tränar man förstås bäst på is men man kan förbereda med löpning och cykel. Det gör vi ganska mycket nu. Det gjorde vi inte förr på samma sätt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

** Träning mer anpassad till verkligheten?
– Ja, det skulle jag säga. Sedan är det så att kravprofilen är fortfarande explosiv, spänstig, snabb, stark, uthållig, bara det att förr … nu har vi ju en fysprofil som vi jobbar efter. Innan vi hade det så tränade man ju egentligen på samma sätt men nu kan man träna mer mot ett riktmärke. Det går inte bara att gå hit och göra rörelse utan du tränar för att uppnå någonting. Det är tydligare för spelarna, det är tydligare för ledarna.

** Fysprofilerna är förstås individuella?
– Ja, det kan man väl säga, men det är ju samma värden. De är kroppsviktsbaserade, väger du hundra kilo, då måste du lyfta lite mer än den som väger 70. Men det kan fortfarande vara samma utväxling; om man ska ta två gånger kroppsvikten så är det samma utväxling oavsett om du är lätt eller tung. Så … det har ju förändrats också, det tycker jag är bra, det blir mycket enklare att pedagogiskt förklara för spelarna att ”Du behöver uppnå det här.”

** Pedagogiken kan behövas ibland?
– Ja, för alla gillar ju inte det här. En del tycker om att träna, vi har ju flera spelare som gillar den här biten också, sedan finns det hela skalan, en del gillar till hundra procent, en del gillar kanske till 70 procent, sedan finns det de som gillar till 72 och till 85. För de som gillar det är det inga problem, de går in och kör, men för de som egentligen inte har det drivet så är det lättare för dem att ha ett riktmärke. ”Jag ska sikta på att nå två gånger kroppsvikten i knäböj”, ”Jag ska sikta på att hoppa 2,90 i stående längd” … alltså, det blir mer tydligt. Och för dem är det viktigare att det blir en blåslampa än för de som har drivet.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Hur mycket behöver du ligga på spelarna?
– Egentligen är det deras eget driv som gör allting. Vi ger förutsättningar, vi ligger på, vi peppar och försöker få folk att förstå, men at the end of the day är det du som måste göra jobbet. Då måste man orka vara obekväm och stoppa in skallen. Frågar du så … alla vill bli explosiva, alla vill bli ditt och datt, men det är lätt att vilja med munnen, annat att vilja med hjärtat.

Lilla hjulafton. Christian Folin & Co trampar loss på sina cyklar.

** Schablonbilden av hockeyförsäsong är att det lyfts mycket och tungt. Hur är det egentligen? Alla spelare är ju inte bjässar, långt ifrån.
– Generellt sett är folk lite svagare nu. Kanske mer starka och stabbiga förr. Jag tycker ändå att vi försöker vrida tillbaka det mot lite större och starkare för att …vi vill ju att spelarna som är här ska ha en internationell fysik så att … man kanske spelar i Schweiz, man kanske spelar i Ryssland, nu kanske inte Ryssland är ett alternativ längre, men NHL, AHL, landslag – den fysiken du har här, den ska räcka för det. Så du inte bara är bra på hemmaplan. Om man tittar generellt så har vi lite lättare spelare än vad NHL har.

** Men det lyfts tungt även i dag, väl?
– Man periodiserar. I en grundperiod är det mer repetitioner, lite lättare vikt. I en maxstyrkeperiod är det färre repetitioner och tyngre vikt. Nu är vi inne i en grundfas, då lyfter vi inte lika tungt, men vi kommer att komma in en maxstyrkeperiod också.

ANNONS

** Finns det en fara att spelare tränar för hårt, ambitiöst men dumdristigt?
– Ja, absolut. Den här tiden på året kan man ju bli övertränad eller gå sönder. På vintern kan du absolut få skador, men det blir ingen överbelastning, det är nu under den här perioden som man får vara lite lyhörd.

** Kan du se om det är på väg att hända? Vad gör du?
– Man får vara lyhörd, ha någon form av fingertoppskänsla. Först ska man ju träna mycket för att hålla för att tränas, om man säger. För nya spelare kanske det tar två år innan de är inne i vår verksamhet på ett bra sätt.

** För att det där snacket om att Frölunda tränar hårdast i Sverige ändå stämmer?
– Nej, det vet jag inte. I dag tror jag att de flesta lag nog tränar bra.

** Varför tar det då två år när spelarna kommer till er?
– Jag tror att vi kanske tränar lite annorlunda. Lite mer, kanske. Möjligen. Jag tror att det finns några lag som tränar ungefär lika mycket. Jag tror att Skellefteå tränar liknande som vi, Djurgården också.  En del har många utlänningar, då är de ofta hemma, vi har en ganska stor grupp här nu. Förra året hade vi en lite mindre grupp, det var ett skifte på spelare  som inte hade kommit hit.

** Måste vara en lite svår sits, ändå. Inte optimalt för en fystränare att inte ha alla spelare på plats.
– Så är det. Det är det bästa för gruppen. Men de spelarna skriver ofta in i sina kontrakt att de inte ska vara här. Det är en deal de har med föreningarna, så är det för de flesta utländska spelare i de flesta lag. De får vi acceptera och rätta in oss i. Men om man hade fått önska så hade man velat ha alla här, det tror jag hade varit bättre för själva gruppen, att alla fick lära känna varandra.

***

Frölunda har Jere Innala som tränar hemma i Finland. Just nu inga nordamerikaner i truppen, men här finns ju också två luckor i truppen, en center, en ytterforward.

***

Texter att läsa om ni missat.

 

► Pär Edlund har lett Frölundas försäsongsträning sedan 2001. Den har förändrats, anpassats.
► Hur? Häng med så får ni veta.

Pär Edlund har varit fystränare för Frölunda sedan 2001. I texten nedan berättar han om hur den förändrats genom åren.

Strålkastarna har släckts. Publiken har gått hem. Det är då, alltså nu, som landets alla hockeyspelare lägger grunden till nästa säsongs (eventuella) framgångar.
I Frölundaborg är fystränaren Pär Edlund ett inventarium. Men ett som försöker följa med sin tid.
– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag, säger han.

EN DEL AV Frölundas spelare är borta på Sik-vallen och springer. Inne i gymmet sitter sex, sju, åtta man – och en kvinna (Hanna Olsson) – och cyklar, veteranerna Calle Klingberg och Christian Folin är två av dem.

Det svettas, det stånkas, det byggs för framtiden.

Prestationerna på is är vad supportarna betalar för – men utan försäsongsslitet i skymundan hade slutresultatet blivit så mycket sämre.

Pär Edlund, en gång (1990) värvad som målkung från Björklöven, har skött Frölundaspelarnas fysträning sedan 2001. Den synnerligen vältränade 56-åringen är ett inventarium i Frölundaborg om det någonsin fanns ett. Men – hur har hans träning förändrats genom åren, vad har hänt under mer än två decennier?

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Närmast oredigerat får ni svar nedan.

– Det som skiljer är väl … , säger ”Pärra”, tänker efter och funderar, fortsätter sedan:

– Vi har provat det mesta, vi har tränat en gång om dagen, en gång om dagen måndagar och två gånger tisdagar, lediga onsdagar, två gånger torsdag och en gång fredag. Vi har provat längre pass måndag/tisdag, lediga onsdag, tränat torsdag/fredag längre pass, ledig lördag/söndag. Sedan har vi kört två pass om dagen nu i ett antal år, tio år.

– Vi sprang längre och mer förr än vad vi gör i dag. Tusenmetersintervaller, ibland sprang vi längre. I dag kan vi springa längre någon gång mer i ”snacktempo.” Vi håller på med ganska mycket högintensiva intervaller nu.

** För en lekman låter det som mer hockeyanpasssat, mer explosivt.
– Hockeyn har också förändrats, det går snabbare nu. En av de viktigaste detaljerna i lagsport är att man kan repetera sin snabbhet, inte bara vara snabb en gång utan vara det återkommande gånger; vila en stund så kommer du igen och igen. Det tränar man förstås bäst på is men man kan förbereda med löpning och cykel. Det gör vi ganska mycket nu. Det gjorde vi inte förr på samma sätt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

** Träning mer anpassad till verkligheten?
– Ja, det skulle jag säga. Sedan är det så att kravprofilen är fortfarande explosiv, spänstig, snabb, stark, uthållig, bara det att förr … nu har vi ju en fysprofil som vi jobbar efter. Innan vi hade det så tränade man ju egentligen på samma sätt men nu kan man träna mer mot ett riktmärke. Det går inte bara att gå hit och göra rörelse utan du tränar för att uppnå någonting. Det är tydligare för spelarna, det är tydligare för ledarna.

** Fysprofilerna är förstås individuella?
– Ja, det kan man väl säga, men det är ju samma värden. De är kroppsviktsbaserade, väger du hundra kilo, då måste du lyfta lite mer än den som väger 70. Men det kan fortfarande vara samma utväxling; om man ska ta två gånger kroppsvikten så är det samma utväxling oavsett om du är lätt eller tung. Så … det har ju förändrats också, det tycker jag är bra, det blir mycket enklare att pedagogiskt förklara för spelarna att ”Du behöver uppnå det här.”

** Pedagogiken kan behövas ibland?
– Ja, för alla gillar ju inte det här. En del tycker om att träna, vi har ju flera spelare som gillar den här biten också, sedan finns det hela skalan, en del gillar till hundra procent, en del gillar kanske till 70 procent, sedan finns det de som gillar till 72 och till 85. För de som gillar det är det inga problem, de går in och kör, men för de som egentligen inte har det drivet så är det lättare för dem att ha ett riktmärke. ”Jag ska sikta på att nå två gånger kroppsvikten i knäböj”, ”Jag ska sikta på att hoppa 2,90 i stående längd” … alltså, det blir mer tydligt. Och för dem är det viktigare att det blir en blåslampa än för de som har drivet.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Hur mycket behöver du ligga på spelarna?
– Egentligen är det deras eget driv som gör allting. Vi ger förutsättningar, vi ligger på, vi peppar och försöker få folk att förstå, men at the end of the day är det du som måste göra jobbet. Då måste man orka vara obekväm och stoppa in skallen. Frågar du så … alla vill bli explosiva, alla vill bli ditt och datt, men det är lätt att vilja med munnen, annat att vilja med hjärtat.

Lilla hjulafton. Christian Folin & Co trampar loss på sina cyklar.

** Schablonbilden av hockeyförsäsong är att det lyfts mycket och tungt. Hur är det egentligen? Alla spelare är ju inte bjässar, långt ifrån.
– Generellt sett är folk lite svagare nu. Kanske mer starka och stabbiga förr. Jag tycker ändå att vi försöker vrida tillbaka det mot lite större och starkare för att …vi vill ju att spelarna som är här ska ha en internationell fysik så att … man kanske spelar i Schweiz, man kanske spelar i Ryssland, nu kanske inte Ryssland är ett alternativ längre, men NHL, AHL, landslag – den fysiken du har här, den ska räcka för det. Så du inte bara är bra på hemmaplan. Om man tittar generellt så har vi lite lättare spelare än vad NHL har.

** Men det lyfts tungt även i dag, väl?
– Man periodiserar. I en grundperiod är det mer repetitioner, lite lättare vikt. I en maxstyrkeperiod är det färre repetitioner och tyngre vikt. Nu är vi inne i en grundfas, då lyfter vi inte lika tungt, men vi kommer att komma in en maxstyrkeperiod också.

ANNONS

** Finns det en fara att spelare tränar för hårt, ambitiöst men dumdristigt?
– Ja, absolut. Den här tiden på året kan man ju bli övertränad eller gå sönder. På vintern kan du absolut få skador, men det blir ingen överbelastning, det är nu under den här perioden som man får vara lite lyhörd.

** Kan du se om det är på väg att hända? Vad gör du?
– Man får vara lyhörd, ha någon form av fingertoppskänsla. Först ska man ju träna mycket för att hålla för att tränas, om man säger. För nya spelare kanske det tar två år innan de är inne i vår verksamhet på ett bra sätt.

** För att det där snacket om att Frölunda tränar hårdast i Sverige ändå stämmer?
– Nej, det vet jag inte. I dag tror jag att de flesta lag nog tränar bra.

** Varför tar det då två år när spelarna kommer till er?
– Jag tror att vi kanske tränar lite annorlunda. Lite mer, kanske. Möjligen. Jag tror att det finns några lag som tränar ungefär lika mycket. Jag tror att Skellefteå tränar liknande som vi, Djurgården också.  En del har många utlänningar, då är de ofta hemma, vi har en ganska stor grupp här nu. Förra året hade vi en lite mindre grupp, det var ett skifte på spelare  som inte hade kommit hit.

** Måste vara en lite svår sits, ändå. Inte optimalt för en fystränare att inte ha alla spelare på plats.
– Så är det. Det är det bästa för gruppen. Men de spelarna skriver ofta in i sina kontrakt att de inte ska vara här. Det är en deal de har med föreningarna, så är det för de flesta utländska spelare i de flesta lag. De får vi acceptera och rätta in oss i. Men om man hade fått önska så hade man velat ha alla här, det tror jag hade varit bättre för själva gruppen, att alla fick lära känna varandra.

***

Frölunda har Jere Innala som tränar hemma i Finland. Just nu inga nordamerikaner i truppen, men här finns ju också två luckor i truppen, en center, en ytterforward.

***

Texter att läsa om ni missat.

 

10 Kommentarer

  1. Härlig läsning så här på våren. Klart intressant att få en djupare inblick i vardagen. Tack för det !

  2. Bra artikel! Saknade möjligtvis lite kuriosa kring vilka spelare han minns lite extra genom åren kring just fysträningen. Flest rekord? Latast? Störst div osv

    • Om jag inte minns fel så innehar Perra flera rekord – framförallt när det kommer till benstyrka.

    • Ett bra namn. 👍Tror dock att han ger AHL/NHL fortsatt chansen. Bäste poängplockare i Chicago Wolves. Kanske får en chans i Carolina. Men vem vet.

  3. Tack Henrik för alla läsvärda artiklar! De botar den värsta hockeyabstinensen…😀

Det går inte att kommentera detta inlägg

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt