► Matt Donovan åkte hem till USA i våras, flög sedan tillbaka till Europa för att vara med på Frölundas träningsläger på Kreta.
► Så hög är ambitionen.
► Nu vet ni varför, om han gör fler mål i vinter …
DE FLESTA NORDAMERIKANSKA SHL-spelare drar hem efter säsongen, kör försäsongsträning på egen hand och återvänder först någon gång i skiftet juli/augusti lagom till ispremiären.
Vedertaget förfarande, så att säga.
Svenska sportchefer och tränare vet läget.
Frölundas back Matt Donovan avvek från mönstret i försomras, han åkte hem till USA efter semifinalförlusten mot Brynäs, satte sig sedan på ett plan över Atlanten igen, kom tillbaka i slutet av maj för att åka med på Frölundas träningsläger till Kreta.
Ambition, kallas sådant.
Go the extra mile, på Matt Donovans språk.
Så här säger han själv om beslutet:
– Visst, när du bara är hemma några månader om året så tar en sådan här grej bort en bit av sommaren – men det var definitivt värt det. Jag ville vara en del av laget, lära känna de nya spelarna, vara med när vi tog nästa steg framåt.
– Och träningsmässigt, jag ville göra samma sak som resten av killarna gjorde, jag ville visa att jag tränade precis lika hårt. Så det var en ”commitment thing”, att vara en del av laget.
Matt Donovan visade sitt engagemang, och det var inte bara en signal till resten av truppen:
– Det hjälpte mig också, kickstartade min träning, jag fick två bra veckor med killarna.
I drygt en månad har Donovan bara (inte alls så bara!) haft söta Golden Retrievern Boone som sällskap i Göteborg.
I veckan anlände dock frun Hallie med lille sonen Dean, det gjorde familjen Donovan fulltalig, och den 27-årige backen kan ha fullt fokus på en säsong snäppet bättre än den förra.
** Det tog ett tag för dig att anpassa dig till de större rinkarna?
– Några månader, absolut. I höst kändes det mer som det bara var att ”hoppa rakt in i det”, jag var mer bekväm med omgivningen.
** Fansen kan komma att se en bättre Matt Donovan i vinter?
– En mer målgörande Matt Donovan, hoppas jag … (texten fortsätter nedan)
Just det. För ni minns ju … det där var en följetong 2016/2017. Amerikanen lyfte sitt spel med tiden, gjorde allt färre saker fel och allt fler rätt – men han hade förtvivlat svårt att måla.
23 assist i SHL:s grundserie, slutspel plus CHL – men ett enda futtigt mål.
Den här säsongen gjorde Donovan mål i första tävlingsmatchen (ZSC Lions), men sedan har det tagit stopp.
Han hymlar inte med sina känslor här:
– Det är en stor sak för mig, inte minst självförtroendemässigt. Jag känner mig som en målgörare, jag är van vid att göra poäng, men förra säsongen … det var stolpträffar, det var ribbträffar, och mentalt var det tufft för mig, det var inte roligt alls. Hoppas det blir annorlunda i år, att det blir mer stolpe in istället. Jag har i alla fall tränat extra på mitt skott.
Till sist: någon hundälskande läsare (h)undrar kanske, hur har det gått att vara ensam med vovve när det ibland varit både förmiddags- och eftermiddagspass i Frölundaborg?
– Inga problem, ler Matt Donovan och berättar om Boone:
– Han är väldigt ”laid back”, ibland åker jag hem på lunchen och tittar till honom, men han är väldigt lätt, skulle kunna vara hemma i sex dagar om det var så. Han bara sover … haha.
Visa det här inlägget på Instagram
