Den här upplevelsen, den här arenan, den borde vårdas – inte rivas

Den här upplevelsen, den här arenan, den borde vårdas – inte rivas

Den här upplevelsen, den här arenan, den borde vårdas – inte rivas

Den här upplevelsen, den här arenan, den borde vårdas – inte rivas

► Jag hade nästan glömt hur underbart det kan vara att uppleva slutspelshockey i Scandinavium.
► Och den arenan skryter Göteborgspolitikerna med att de vill riva?
► Tänk efter. Tänk om.
► 
Jag hade dock inte glömt vad för slags hockeylag Frölunda är. Ett minst sagt fascinerande sådant.

Magisk stämning i Scandinavium på fredagen när Frölunda till slut lyckades krångla sig till en 4-3-seger mot Växjö.

DET KRÄVDES INTE ett för hemmapubliken lyckligt slut (Jan Mursaks avgörande 4–3-bredsida i kvartsfinal 1 mot Växjö) för att stämningen inne i 51 år gamla Scandinavium skulle vara på topp.

Den var där uppe och nosade redan från början.

Spelarpresentationen.

Joel Lundqvists första tackling.

Patrik Carlssons första mål.

Den här gamla (1971) arenan som sett så mycket, hört så mycket, varit med om så mycket, den var själva förutsättningen för att +10 000 människor förmådde bygga en fredagsupplevelse som var rent magisk.

ANNONS

Hatten av för hur Goa Gubbar och Sektion 84 fick med resten av publiken.

Hatten av för hur denna ”rest” hakade på.

Hatten av för dig, Scandinavium, hur du fanns där, stor, omfångsrik, historisk och lät lyckan och värmen sprida sig från sektion till sektion som en känslomässig orgasm.

Det är konstigt, för detta har jag ju sett, känt, haft förmånen om att få vara med om förr, men lik förbaskat var det som att jag (nästan) hade glömt bort hur underbart det kan vara när slutspelsmatcher driver upp allt ett hack, två eller tre – på isen såväl som på läktarplats.

Den här arenan vill alltså Göteborgspolitikerna riva. Inte bara det, man skryter om det, skryter om att man på något slags historiskt sätt är överens.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Jag hade önskat att den här partisexlingen som ligger bakom beslutet varit på plats i Scandinavium på fredagskvällen. Man behöver inte förstå hockey för att … tja … förstå. Upplevelser som bygger på glädje gör något med oss människor. De är smittsamma. Och glada människor bygger ett bra samhälle.

Som om det inte räckte med alla skatteintänkter som går förlorade under de fyra (?) år som det tar att riva och bygga nytt på Scandinaviumtomten – det är så mycket Globen-varning på en 16 000-arena att det borde eka i allas huvuden. Globen (1989), den som nästan aldrig fylldes, den som var så dyr och själlös att Djurgården och AIK tvingades tillbaka till Hovet.

Likt en papegoja upprepar jag:

Det måste gå för Göteborg att göra med Scandinavium vad (privata ägare i) New York gjort med Madison Square Garden.

## Vårda historien, minnena, traditionen.

## Sälj biljetter på den. Dra folk till till Göteborg på den.

## Alla städer kan inte ha störst, bäst och häftigast arena, skippa den populismen – inse vad tradition och historia betyder, inse varför Madison Square Garden sannolikt är världens mest kända arena.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Självfallet ska gamla Kålleseum byggas på, rustas upp, förbättras på alla tänkbara sätt så att hockeyupplevelsen blir ännu bättre, så att vi fortsatt kan locka världsartister och stora evenemang, men säkert finns begränsningar (dock kan ju matcher/evenemang pågå under stora delar av tiden), och betyder det att ett litet antal superduperstjärnor med megakrävande arrangemang då väljer bort Göteborg – so be it.

Omsorgen om göteborgarnas, västsvenskarnas, svenskarnas fortsatta upplevelser borde väga över.

(Omsorgen om mina och era skattepengar borde för övrigt också betyda att man inte bygger ett skrytlyxigt centralbad för … vad är det … mer än två miljarder? Men det kan vi ta en annan gång.)

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Frölunda, ja. Här fanns desto mindre att överraskas av. Här hade jag inte glömt ett skvatt. Fascinerande hur det kan se nästan likadant ut varje gång, att så mycket bra ger så lite konkret.

Redan före nedsläpp sa jag till kollegan Daniel Enestubbe på Smålands-Posten/minhockey.se: ”Det finns inget lag som kan spela ut varenda motståndare som Frölunda kan.” Problemet för er som gillar Göteborgslaget är ju att ni anar hur min och ”Stubbens” diskussion fortsatte, att det inte hjälper att ”spela ut”, ”se bra ut” – det är nämligen målen som räknas i hockey.

Trots Frölundas dominans i kvartsfinal 1 kunde smarta, skickliga Växjö mycket väl ha vunnit, givetvis hade det i så fall inte varit ”orättvist” – det är alltså att göra fler mål än motståndaren som sporten går ut på, inget annat.

Hockey kan spelas på olika vis, resultatet mäts dock på samma: mål i motståndarens bur.

Jag var grymt imponerad av hur Frölunda styrde spelet långa stunder, uppträdandet och närkampsspelet var slutspelsrejält, spelet i egen zon utmärkt i sisådär 65 minuter, attackpsyket bra.

Men – det är ett måste att Roger Rönnbergs gäng fixar att ta bättre betalt om man vill till semifinal.

Jag var grymt imponerad av hur Växjö likt en boxare mot repen tog emot smäll efter smäll, såg till att inte såras ”dödligt”, sedan växte, även stack upp och visade på effektivitet och skärpa (njuter fortfarande av Olle Lycksells 3–3).

Men – det är ett måste att Sam Hallams gäng fixar att få till ett bättre spel med pucken, klarar att vila med den oftare än i Göteborg, om man vill till semifinal.

***

Simon Edvinsson gjorde sin första slutspelsmatch i går, killen har just fyllt 19, och jag vet inte om man ska kunna vara så där bra.

Ett enda misstag, det här med att lära sig plocka klubbar i box play mot rutinerade stjärnor som Richard Gynge. I övrigt – vilken jäkla match. Tänkte tala lite med tonåringen om den i dag. Häng med då.

Tack för att ni läser, tack för att ni betalar, tack för att ni håller sajten levande. Njut av helgen!

***

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av @rakapuckarpunktcom

 

 

► Jag hade nästan glömt hur underbart det kan vara att uppleva slutspelshockey i Scandinavium.
► Och den arenan skryter Göteborgspolitikerna med att de vill riva?
► Tänk efter. Tänk om.
► 
Jag hade dock inte glömt vad för slags hockeylag Frölunda är. Ett minst sagt fascinerande sådant.

Magisk stämning i Scandinavium på fredagen när Frölunda till slut lyckades krångla sig till en 4-3-seger mot Växjö.

DET KRÄVDES INTE ett för hemmapubliken lyckligt slut (Jan Mursaks avgörande 4–3-bredsida i kvartsfinal 1 mot Växjö) för att stämningen inne i 51 år gamla Scandinavium skulle vara på topp.

Den var där uppe och nosade redan från början.

Spelarpresentationen.

Joel Lundqvists första tackling.

Patrik Carlssons första mål.

Den här gamla (1971) arenan som sett så mycket, hört så mycket, varit med om så mycket, den var själva förutsättningen för att +10 000 människor förmådde bygga en fredagsupplevelse som var rent magisk.

ANNONS

Hatten av för hur Goa Gubbar och Sektion 84 fick med resten av publiken.

Hatten av för hur denna ”rest” hakade på.

Hatten av för dig, Scandinavium, hur du fanns där, stor, omfångsrik, historisk och lät lyckan och värmen sprida sig från sektion till sektion som en känslomässig orgasm.

Det är konstigt, för detta har jag ju sett, känt, haft förmånen om att få vara med om förr, men lik förbaskat var det som att jag (nästan) hade glömt bort hur underbart det kan vara när slutspelsmatcher driver upp allt ett hack, två eller tre – på isen såväl som på läktarplats.

Den här arenan vill alltså Göteborgspolitikerna riva. Inte bara det, man skryter om det, skryter om att man på något slags historiskt sätt är överens.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Jag hade önskat att den här partisexlingen som ligger bakom beslutet varit på plats i Scandinavium på fredagskvällen. Man behöver inte förstå hockey för att … tja … förstå. Upplevelser som bygger på glädje gör något med oss människor. De är smittsamma. Och glada människor bygger ett bra samhälle.

Som om det inte räckte med alla skatteintänkter som går förlorade under de fyra (?) år som det tar att riva och bygga nytt på Scandinaviumtomten – det är så mycket Globen-varning på en 16 000-arena att det borde eka i allas huvuden. Globen (1989), den som nästan aldrig fylldes, den som var så dyr och själlös att Djurgården och AIK tvingades tillbaka till Hovet.

Likt en papegoja upprepar jag:

Det måste gå för Göteborg att göra med Scandinavium vad (privata ägare i) New York gjort med Madison Square Garden.

## Vårda historien, minnena, traditionen.

## Sälj biljetter på den. Dra folk till till Göteborg på den.

## Alla städer kan inte ha störst, bäst och häftigast arena, skippa den populismen – inse vad tradition och historia betyder, inse varför Madison Square Garden sannolikt är världens mest kända arena.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Självfallet ska gamla Kålleseum byggas på, rustas upp, förbättras på alla tänkbara sätt så att hockeyupplevelsen blir ännu bättre, så att vi fortsatt kan locka världsartister och stora evenemang, men säkert finns begränsningar (dock kan ju matcher/evenemang pågå under stora delar av tiden), och betyder det att ett litet antal superduperstjärnor med megakrävande arrangemang då väljer bort Göteborg – so be it.

Omsorgen om göteborgarnas, västsvenskarnas, svenskarnas fortsatta upplevelser borde väga över.

(Omsorgen om mina och era skattepengar borde för övrigt också betyda att man inte bygger ett skrytlyxigt centralbad för … vad är det … mer än två miljarder? Men det kan vi ta en annan gång.)

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Frölunda, ja. Här fanns desto mindre att överraskas av. Här hade jag inte glömt ett skvatt. Fascinerande hur det kan se nästan likadant ut varje gång, att så mycket bra ger så lite konkret.

Redan före nedsläpp sa jag till kollegan Daniel Enestubbe på Smålands-Posten/minhockey.se: ”Det finns inget lag som kan spela ut varenda motståndare som Frölunda kan.” Problemet för er som gillar Göteborgslaget är ju att ni anar hur min och ”Stubbens” diskussion fortsatte, att det inte hjälper att ”spela ut”, ”se bra ut” – det är nämligen målen som räknas i hockey.

Trots Frölundas dominans i kvartsfinal 1 kunde smarta, skickliga Växjö mycket väl ha vunnit, givetvis hade det i så fall inte varit ”orättvist” – det är alltså att göra fler mål än motståndaren som sporten går ut på, inget annat.

Hockey kan spelas på olika vis, resultatet mäts dock på samma: mål i motståndarens bur.

Jag var grymt imponerad av hur Frölunda styrde spelet långa stunder, uppträdandet och närkampsspelet var slutspelsrejält, spelet i egen zon utmärkt i sisådär 65 minuter, attackpsyket bra.

Men – det är ett måste att Roger Rönnbergs gäng fixar att ta bättre betalt om man vill till semifinal.

Jag var grymt imponerad av hur Växjö likt en boxare mot repen tog emot smäll efter smäll, såg till att inte såras ”dödligt”, sedan växte, även stack upp och visade på effektivitet och skärpa (njuter fortfarande av Olle Lycksells 3–3).

Men – det är ett måste att Sam Hallams gäng fixar att få till ett bättre spel med pucken, klarar att vila med den oftare än i Göteborg, om man vill till semifinal.

***

Simon Edvinsson gjorde sin första slutspelsmatch i går, killen har just fyllt 19, och jag vet inte om man ska kunna vara så där bra.

Ett enda misstag, det här med att lära sig plocka klubbar i box play mot rutinerade stjärnor som Richard Gynge. I övrigt – vilken jäkla match. Tänkte tala lite med tonåringen om den i dag. Häng med då.

Tack för att ni läser, tack för att ni betalar, tack för att ni håller sajten levande. Njut av helgen!

***

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av @rakapuckarpunktcom

 

 

► Jag hade nästan glömt hur underbart det kan vara att uppleva slutspelshockey i Scandinavium.
► Och den arenan skryter Göteborgspolitikerna med att de vill riva?
► Tänk efter. Tänk om.
► 
Jag hade dock inte glömt vad för slags hockeylag Frölunda är. Ett minst sagt fascinerande sådant.

Magisk stämning i Scandinavium på fredagen när Frölunda till slut lyckades krångla sig till en 4-3-seger mot Växjö.

DET KRÄVDES INTE ett för hemmapubliken lyckligt slut (Jan Mursaks avgörande 4–3-bredsida i kvartsfinal 1 mot Växjö) för att stämningen inne i 51 år gamla Scandinavium skulle vara på topp.

Den var där uppe och nosade redan från början.

Spelarpresentationen.

Joel Lundqvists första tackling.

Patrik Carlssons första mål.

Den här gamla (1971) arenan som sett så mycket, hört så mycket, varit med om så mycket, den var själva förutsättningen för att +10 000 människor förmådde bygga en fredagsupplevelse som var rent magisk.

ANNONS

Hatten av för hur Goa Gubbar och Sektion 84 fick med resten av publiken.

Hatten av för hur denna ”rest” hakade på.

Hatten av för dig, Scandinavium, hur du fanns där, stor, omfångsrik, historisk och lät lyckan och värmen sprida sig från sektion till sektion som en känslomässig orgasm.

Det är konstigt, för detta har jag ju sett, känt, haft förmånen om att få vara med om förr, men lik förbaskat var det som att jag (nästan) hade glömt bort hur underbart det kan vara när slutspelsmatcher driver upp allt ett hack, två eller tre – på isen såväl som på läktarplats.

Den här arenan vill alltså Göteborgspolitikerna riva. Inte bara det, man skryter om det, skryter om att man på något slags historiskt sätt är överens.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Jag hade önskat att den här partisexlingen som ligger bakom beslutet varit på plats i Scandinavium på fredagskvällen. Man behöver inte förstå hockey för att … tja … förstå. Upplevelser som bygger på glädje gör något med oss människor. De är smittsamma. Och glada människor bygger ett bra samhälle.

Som om det inte räckte med alla skatteintänkter som går förlorade under de fyra (?) år som det tar att riva och bygga nytt på Scandinaviumtomten – det är så mycket Globen-varning på en 16 000-arena att det borde eka i allas huvuden. Globen (1989), den som nästan aldrig fylldes, den som var så dyr och själlös att Djurgården och AIK tvingades tillbaka till Hovet.

Likt en papegoja upprepar jag:

Det måste gå för Göteborg att göra med Scandinavium vad (privata ägare i) New York gjort med Madison Square Garden.

## Vårda historien, minnena, traditionen.

## Sälj biljetter på den. Dra folk till till Göteborg på den.

## Alla städer kan inte ha störst, bäst och häftigast arena, skippa den populismen – inse vad tradition och historia betyder, inse varför Madison Square Garden sannolikt är världens mest kända arena.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Självfallet ska gamla Kålleseum byggas på, rustas upp, förbättras på alla tänkbara sätt så att hockeyupplevelsen blir ännu bättre, så att vi fortsatt kan locka världsartister och stora evenemang, men säkert finns begränsningar (dock kan ju matcher/evenemang pågå under stora delar av tiden), och betyder det att ett litet antal superduperstjärnor med megakrävande arrangemang då väljer bort Göteborg – so be it.

Omsorgen om göteborgarnas, västsvenskarnas, svenskarnas fortsatta upplevelser borde väga över.

(Omsorgen om mina och era skattepengar borde för övrigt också betyda att man inte bygger ett skrytlyxigt centralbad för … vad är det … mer än två miljarder? Men det kan vi ta en annan gång.)

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Frölunda, ja. Här fanns desto mindre att överraskas av. Här hade jag inte glömt ett skvatt. Fascinerande hur det kan se nästan likadant ut varje gång, att så mycket bra ger så lite konkret.

Redan före nedsläpp sa jag till kollegan Daniel Enestubbe på Smålands-Posten/minhockey.se: ”Det finns inget lag som kan spela ut varenda motståndare som Frölunda kan.” Problemet för er som gillar Göteborgslaget är ju att ni anar hur min och ”Stubbens” diskussion fortsatte, att det inte hjälper att ”spela ut”, ”se bra ut” – det är nämligen målen som räknas i hockey.

Trots Frölundas dominans i kvartsfinal 1 kunde smarta, skickliga Växjö mycket väl ha vunnit, givetvis hade det i så fall inte varit ”orättvist” – det är alltså att göra fler mål än motståndaren som sporten går ut på, inget annat.

Hockey kan spelas på olika vis, resultatet mäts dock på samma: mål i motståndarens bur.

Jag var grymt imponerad av hur Frölunda styrde spelet långa stunder, uppträdandet och närkampsspelet var slutspelsrejält, spelet i egen zon utmärkt i sisådär 65 minuter, attackpsyket bra.

Men – det är ett måste att Roger Rönnbergs gäng fixar att ta bättre betalt om man vill till semifinal.

Jag var grymt imponerad av hur Växjö likt en boxare mot repen tog emot smäll efter smäll, såg till att inte såras ”dödligt”, sedan växte, även stack upp och visade på effektivitet och skärpa (njuter fortfarande av Olle Lycksells 3–3).

Men – det är ett måste att Sam Hallams gäng fixar att få till ett bättre spel med pucken, klarar att vila med den oftare än i Göteborg, om man vill till semifinal.

***

Simon Edvinsson gjorde sin första slutspelsmatch i går, killen har just fyllt 19, och jag vet inte om man ska kunna vara så där bra.

Ett enda misstag, det här med att lära sig plocka klubbar i box play mot rutinerade stjärnor som Richard Gynge. I övrigt – vilken jäkla match. Tänkte tala lite med tonåringen om den i dag. Häng med då.

Tack för att ni läser, tack för att ni betalar, tack för att ni håller sajten levande. Njut av helgen!

***

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av @rakapuckarpunktcom

 

 

► Jag hade nästan glömt hur underbart det kan vara att uppleva slutspelshockey i Scandinavium.
► Och den arenan skryter Göteborgspolitikerna med att de vill riva?
► Tänk efter. Tänk om.
► 
Jag hade dock inte glömt vad för slags hockeylag Frölunda är. Ett minst sagt fascinerande sådant.

Magisk stämning i Scandinavium på fredagen när Frölunda till slut lyckades krångla sig till en 4-3-seger mot Växjö.

DET KRÄVDES INTE ett för hemmapubliken lyckligt slut (Jan Mursaks avgörande 4–3-bredsida i kvartsfinal 1 mot Växjö) för att stämningen inne i 51 år gamla Scandinavium skulle vara på topp.

Den var där uppe och nosade redan från början.

Spelarpresentationen.

Joel Lundqvists första tackling.

Patrik Carlssons första mål.

Den här gamla (1971) arenan som sett så mycket, hört så mycket, varit med om så mycket, den var själva förutsättningen för att +10 000 människor förmådde bygga en fredagsupplevelse som var rent magisk.

ANNONS

Hatten av för hur Goa Gubbar och Sektion 84 fick med resten av publiken.

Hatten av för hur denna ”rest” hakade på.

Hatten av för dig, Scandinavium, hur du fanns där, stor, omfångsrik, historisk och lät lyckan och värmen sprida sig från sektion till sektion som en känslomässig orgasm.

Det är konstigt, för detta har jag ju sett, känt, haft förmånen om att få vara med om förr, men lik förbaskat var det som att jag (nästan) hade glömt bort hur underbart det kan vara när slutspelsmatcher driver upp allt ett hack, två eller tre – på isen såväl som på läktarplats.

Den här arenan vill alltså Göteborgspolitikerna riva. Inte bara det, man skryter om det, skryter om att man på något slags historiskt sätt är överens.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Jag hade önskat att den här partisexlingen som ligger bakom beslutet varit på plats i Scandinavium på fredagskvällen. Man behöver inte förstå hockey för att … tja … förstå. Upplevelser som bygger på glädje gör något med oss människor. De är smittsamma. Och glada människor bygger ett bra samhälle.

Som om det inte räckte med alla skatteintänkter som går förlorade under de fyra (?) år som det tar att riva och bygga nytt på Scandinaviumtomten – det är så mycket Globen-varning på en 16 000-arena att det borde eka i allas huvuden. Globen (1989), den som nästan aldrig fylldes, den som var så dyr och själlös att Djurgården och AIK tvingades tillbaka till Hovet.

Likt en papegoja upprepar jag:

Det måste gå för Göteborg att göra med Scandinavium vad (privata ägare i) New York gjort med Madison Square Garden.

## Vårda historien, minnena, traditionen.

## Sälj biljetter på den. Dra folk till till Göteborg på den.

## Alla städer kan inte ha störst, bäst och häftigast arena, skippa den populismen – inse vad tradition och historia betyder, inse varför Madison Square Garden sannolikt är världens mest kända arena.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Självfallet ska gamla Kålleseum byggas på, rustas upp, förbättras på alla tänkbara sätt så att hockeyupplevelsen blir ännu bättre, så att vi fortsatt kan locka världsartister och stora evenemang, men säkert finns begränsningar (dock kan ju matcher/evenemang pågå under stora delar av tiden), och betyder det att ett litet antal superduperstjärnor med megakrävande arrangemang då väljer bort Göteborg – so be it.

Omsorgen om göteborgarnas, västsvenskarnas, svenskarnas fortsatta upplevelser borde väga över.

(Omsorgen om mina och era skattepengar borde för övrigt också betyda att man inte bygger ett skrytlyxigt centralbad för … vad är det … mer än två miljarder? Men det kan vi ta en annan gång.)

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Frölunda, ja. Här fanns desto mindre att överraskas av. Här hade jag inte glömt ett skvatt. Fascinerande hur det kan se nästan likadant ut varje gång, att så mycket bra ger så lite konkret.

Redan före nedsläpp sa jag till kollegan Daniel Enestubbe på Smålands-Posten/minhockey.se: ”Det finns inget lag som kan spela ut varenda motståndare som Frölunda kan.” Problemet för er som gillar Göteborgslaget är ju att ni anar hur min och ”Stubbens” diskussion fortsatte, att det inte hjälper att ”spela ut”, ”se bra ut” – det är nämligen målen som räknas i hockey.

Trots Frölundas dominans i kvartsfinal 1 kunde smarta, skickliga Växjö mycket väl ha vunnit, givetvis hade det i så fall inte varit ”orättvist” – det är alltså att göra fler mål än motståndaren som sporten går ut på, inget annat.

Hockey kan spelas på olika vis, resultatet mäts dock på samma: mål i motståndarens bur.

Jag var grymt imponerad av hur Frölunda styrde spelet långa stunder, uppträdandet och närkampsspelet var slutspelsrejält, spelet i egen zon utmärkt i sisådär 65 minuter, attackpsyket bra.

Men – det är ett måste att Roger Rönnbergs gäng fixar att ta bättre betalt om man vill till semifinal.

Jag var grymt imponerad av hur Växjö likt en boxare mot repen tog emot smäll efter smäll, såg till att inte såras ”dödligt”, sedan växte, även stack upp och visade på effektivitet och skärpa (njuter fortfarande av Olle Lycksells 3–3).

Men – det är ett måste att Sam Hallams gäng fixar att få till ett bättre spel med pucken, klarar att vila med den oftare än i Göteborg, om man vill till semifinal.

***

Simon Edvinsson gjorde sin första slutspelsmatch i går, killen har just fyllt 19, och jag vet inte om man ska kunna vara så där bra.

Ett enda misstag, det här med att lära sig plocka klubbar i box play mot rutinerade stjärnor som Richard Gynge. I övrigt – vilken jäkla match. Tänkte tala lite med tonåringen om den i dag. Häng med då.

Tack för att ni läser, tack för att ni betalar, tack för att ni håller sajten levande. Njut av helgen!

***

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av @rakapuckarpunktcom

 

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt