► Familjens tjat gav utdelning: Lias Andersson sköt och målade.
► En match kvar i 24:an, sedan blir det 61 på ryggen.
► Äntligen utdelning för Victor Olofsson, här får ni reda på varför.
SISTA MATCHEN I Scandinavium med 24 på ryggen – då började Lias Andersson producera, i sin femte SHL-match för Frölunda.
Två mål i 3–2-segern mot Örebro.
Men det var inte sista matchen med snart hyllade pappa Niklas tröjnummer.
En match kvar.
Mora i Dalarna på torsdag.
– Jag får se till att pilla dit en då också, log Lias.
”Pilla” var annars inget han sysslade med på tisdagen.
Pang – 1–1, släpande spelare på Victor Olofssons pass.
Pang – 2–2, skott i första krysset.
Och så när hattrick, men Eero Kilpeläinen tokräddade i ett annat power play för Frölunda.
– Jag skulle nog ha skjutit direkt, inte ha tagit emot den, resonerade Lias.
Men han sköt i alla fall.
Löd order.
Familjens order.
– Pappa har tjatat, och farfar (Ronny) har ringt och skällt, de har sagt att jag måste skjuta mer. De är aldrig nöjda, skojade Lias.
Han kunde vara det, den här kvällen. Bästa matchen sedan hemkomsten från New York Rangers.
– Han var riktigt bra, hela vår kedja är på uppgång, sa matchhjälten Victor Olofsson, han som satte 3–2.
2+0 på Lias, 1+1 på Olofsson, 0+1 på Max Friberg – vars skymning av målvakten såg till att 3–2-pucken slank in.
Matchvinnarkedja, den med 11, 24 och 12.
Men hur blir det nu från och med lördag, vilket blir Lias Andersssons nya nummer?
– Det lutar åt 61, som Lars Eller hade. Tio under Tomi Kallios (71), så blir det en liten hyllning till honom också, sa Lias.
Han är rätt bra på att tänka utanför isen också, 19-åringen.
***
Victor Olofsson visste när han skulle göra sitt första mål i spel mot fem den här säsongen – när Buffalo Sabres (som draftat Victor) hade representanter i Scandinavium.
Adam Mair, player development coach.
Jan-Axel Alavaara, scout.
De kanske ska komma oftare?
– Haha, det spelar nog ingen roll för deras del om jag gör mål eller inte, log Olofsson blygsamt.
Åh, ja – säg inte det. När Lias Andersson lyfte hakade Olofsson på, var intensivare än tidigare, tog fler initiativ, och 3–2-målet var inte ologiskt.
– Visst ger det en liten boost. Inte så att jag åkt och funderat en massa på varför jag inte gjort mål i fem mot fem, men … jag har höga krav på mig själv, vet att jag har kvalitet för att producera mer i den här ligan.
Kanske lossnar det nu?
Olofsson behöver skjuta mer, precis som Lias Andersson.
Kanske kan Lias fixa så att pappa Niklas och farfar Ronny ringer även till Victor?
***
Jag blev mer tveksam till Adam Almquists bortdömda mål efter att ha sett en repris. Känslan är att Eero Kilpeläinen gick höger och sökte upp Pontus Widerström istället för att gå vänster och rädda pucken.
Men möjligt att det dömdes bort i ett tidigare läge, Widerström var ju i målgården.
Nå, som det blev spelade det ingen roll.
***
Till sist, mina fem bästa. Kolla om ni håller med, tyck till:
1. Lias Andersson
* Två mål, nära ett hattrick, stark i allt han gjorde, mer delaktig, såg mer bekväm ut.
2. Johan Mattsson
* Tokstabil – igen. Matchvinnande räddningar i läge 2–2, från Tylor Spink och Daniel Viksten.
3. Victor Olofsson
* Iskallt pass till 1–1, stod för både förarbetet och målet vid 3–2. Ett lyft jämfört med tidigare.
4. Max Friberg
* Har bara ett läge: full fart, viktig som en Robin Figren-typ. Frölunda hade inte vunnit utan honom, skymningen vid 3–2 livsviktig.
5. John Nyberg
* En av de som höll i alla fall okej nivå i egen zon, delaktig i offensiven, nära att bli målskytt.
***
Höjdpunkter för den som vill.
