► Fascinerande att se vilka steg han tagit, Rasmus Dahlin.
► Han betade av TV-bolagen i tur i ordning, på engelska och på svenska, och när det till sist var dags för era frågor sa han om hela situationen med ett leende:
► – Det är en utmaning. Och jag gillar utmaningar.
PÅ EN STOL, med allt fokus på sig, satt Rasmus Dahlin och svarade på den ena frågan mer djup än den andra från engelskspråkiga Olympic Channel.
Med alla vi andra som åskådare och åhörare.
Sedan var det Eurosport, det var SVT och Pelle Nyström, det var Radiosporten och ordkonstnären Christian Olsson, det var nyhetsbyrån TT som vill ha rörliga bilder, det var GT:s webb-TV-team … och så var det skrivande press till sist.
Ett evigt frågande.
Alltid i centrum: Rasmus Dahlin, 17, hockeyvärldens hetaste.
Jag pratade lite med pappa Martin som även han var imponerad av hur 17-årige Rasmus klarade den stora uppståndelsen:
– Det hände något i samband med JVM, sa han, engelskan blev mycket bättre.
Här ser jag den stora skillnaden på Rasmus Dahlin i dag och när han kom fram i Frölunda för drygt ett år sedan.
Mer bekväm. På isen, absolut, men lika mycket så utanför den.
Jag såg aldrig Lidköpingskillen som direkt blyg när han slog igenom, mer att han var ovan vid situationen, när han hade något att säga pratade han, men mer kortfattat, inga onödiga ord.
Någon Glenn Hysén blir ju Dahlin aldrig, men jag ser en helt annan grad av avslappning i dag, han skyr inte på något sätt media, och när jag frågade honom om den här medieintensiva dagen, bad honom tänka tillbaka ett år i tiden, så sa han:
– Det började väl där före JVM, jag har gjort det (stor presskonferens) en gång förut, men absolut är det en stor skillnad.
** Och du tycks inte ha något emot det? Engelska inför en massa människor är inte alltid så kul. kanske?
– Det är väl en utmaning, men jag ser det bara som något roligt. Någonstans är det en utmaning i det, och jag gillar ju utmaningar.
Frölundas uppehållsrum var fullt av mediefolk och Dahlin vallades runt, ett tag var han även inne i Frölundaborg när radio-Olsson ville ha lite effektljud.
Det var mest en TV-dag, detta. Frölunda har fått massor med förfrågningar från inte minst utländska bolag under säsongen, Dahlin har redan gjort Sportsnet, TSN och möjligen något mer, och frågorna var framför allt sådana som ni redan vet svaret på:
Ja, Rasmus blev överraskad när han blev OS-uttagen, och det var en ”magisk” känsla efter att Rikard Grönborg ringt.
Nej, han känner ingen direkt press, han spelar hockey för att han tycker det är så vansinnigt roligt.
Ja, han ska absolut se till att njuta även av OS-upplevelsen.
Nej, det är inte så konstigt att han är en mer mogen människa och hockeyspelare i dag, han är tonåring, naturligt att man mognar då (jag älskade det svaret till Pelle Nyström).
Lite kul var det dock när Olympic Channel ville veta mer om den där bandystaden Lidköping och frågade om Dahlin utövat någon mer sport.
”A little bit of pingis”, blev svaret.
Följdfrågan uteblev. Jag såg annars fram emot den.
Nå, till slut var det dags för dagens viktigaste – era frågor.
Häng med här då.
Fråga från ”Anna”:
* Önskar du att det var mindre uppmärksamhet omkring dig och att du får fokusera på här och nu, eller är det bara roligt?
– Det är väl jättekul att det uppskattas det jag gör, så det ser jag bara som något positivt.
Fråga från ”Adam”:
* Hur känns det att typ hela hockeyvärlden snackar om just dig? Och vilket NHL-lag är ditt favoritlag som du skulle vilja spela i?
– Ja, i det stora hela känns det helt overkligt. När man hör det så … jag blir jätteglad i hela mig. NHL-lag? Det hade jag kunnat svara på om jag hade ett (favoritlag), men … nä, kommer man bara till NHL ska man vara jätteglad.
Fråga från ”Isac”:
* Har du träffat några NHL-lag ännu?
– Ja, jag har träffat tre stycken. Det var LA Kings, New York Rangers och … tror det var St Louis Blues.
Fråga från ”Simon”:
* Vad gjorde Lidköping hockey så bra i er årskull? Med tanke på att det är du och några andra från ditt lag som har utvecklats till underbara talanger.
– Vi fick ihop det jäkligt bra. Vi var ett gäng på 30 spelare från -00 till -97 som verkligen brann för det, som var i hallen varje dag, tävlade tillsammans, spelade landhockey tillsammans, spelade TV-spel tillsammans. Det var hockey, hockey, hockey. Det var nog den bästa uppväxt man kunde få. Och förutom ishallen fanns det en uterink också. Den finns kvar än.
Fråga från ”N”:
* Om du någon gång i framtiden skulle komma tillbaka till svensk hockey, är det Frölunda som gäller då och ditt hjärta klappar för?
– Absolut. Finns inget annat.
Fråga från ”Matte”:
* Vem vill du helst ha som backpartner i OS?
– Oj … haha … eh … ja, du – jag fick spela lite med Staffan Kronwall, det var väldigt häftigt. Men det … spelar ingen roll så, men … det gick bra med honom.
Fråga 1 från ”Christian”:
* Favoritresmål?
– Resmål? Som jag gjort? Rymden hade varit häftigt men … ska jag ta något jag kan åka till så … det vore häftigt med något exotiskt som Bora-Bora.
Fråga 2 från ”Christian”:
* Vilka andra OS-tävlingar ska du försöka se?
– Jag tycker det är häftigt att kolla snowboard, när de håller på och trixar.
Fråga från ”Carl”:
* Vem är mest tacksam att reta upp i Frölunda på träning?
– Det är nog Carl Grundström, han är en lätttjurig kille … haha.
Fråga från ”Martin”:
* Kommer du att gå in i OS med en ”se och lära”-attityd, vara ganska nöjd med en position som sjundeback, blir du besviken om du inte får den mängd speltid som du får i klubblaget?
– Nu när jag fått chansen ska jag göra allt för att spela min bästa hockey. Jag går in med ”mindsettet” att göra det bästa av det.
** Rasmus, å läsarnas vägnar – stort tack för att du tog dig tid.
– Det här var ju kul. Kul frågor.
Tack till er som var med. Hoppas ni kände att ni fick ut något av det.
