► Mycket glädje när Frölunda gästade Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
► Se själva. Och läs.
FULL FART NÄR Frölunda, minus landslagsspelarna Joel Lundqvist och Mats Rosseli Olsen, intog Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
Ni ser delar av det i klippet ovan.
Mycket innebandy- och bordshockeyspelande, många autografer, och framför allt:
Många leenden, hos barn som inte har det så lätt till vardags,
Backen John Nyberg sa:
– Det är så roligt, man ser hur tacksamma de är, hur mycket det det betyder för dem.
Hetast i innebandymatcherna var Noel, 7.
Han besöker Drottning Silvias för ständiga kontroller av sin diabetes, det är ett kämpigt liv med nattväckningar och kontroller av insulinnivån – men den här dagen sa han till sin mamma:
”Ibland är det faktiskt inte då dumt att ha diabetes …”
Noels glädje gick att ta på. Inte minst var den synlig. Svetten rann ner för ansiktet.
– Bästa dagen, sa han nöjt, och när jag frågade vem som var lättast att göra mål på blev svaret:
– Han som stod i mål senast.
Ah, Carl Grundström. Han var ju kass …
Skämt åsido, Grundström – vars knärehab går bra, troligt spel i mellandagarna – täckte skott och räddade … ibland.
Ibland behövde han inte. Noel sköt så hårt och högt att skylten med namn på de olika avdelningarna rasade.
Jubel och skratt i lokalen.
– Två stycken sköt jag ner, sa Noel och pekade stolt.
Vad månde bliva …?
En annan glad diabetiker var Oskar, 15, som fick en bild från sjukhussängen signerad av alla spelare.
– Den ska hänga hemma i sovrummet, sa han nöjt.
Oskar, som är Frölundafan, har varit inlagd ett tag men hoppas snart vara utskriven.
Hemma har han då ett fint minne av dagen.
Victor Olofsson fick bra kontakt med Oskar och sa:
– Jag tror vi fick alla att signera bilden, så nu är han nog nöjd.
** En självklarhet för er att göra den här typen av saker?
– Absolut. Vissa har det väldigt tufft, man påminns om hur lyckligt lottad man är. Vi försöker bara sprida lite glädje, och det kan nog ge oss lite extra energi också.
Christoffer Ehn, Ryan Lasch och några till tog en extra vända upp till avdelningen där de barn som är för sjuka för att komma ner till entréplan ligger.
Uppskattat, förstås.
Rasmus Dahlin, han stod rätt länge med Magnus, en av de som håller i lekterapin, hjälper föräldrar, tar hand om syskon till barn som är sjuka, ser till att dessa inte glöms bort.
Dahlin var nyfiken på hur det fungerade. Intresserad av långt mer än hockey, den pojken.
Anton Axelsson, han stod lugnt och tittade på, såg att hans gamla lagkamrater skötte sig utmärkt. Anton, det kunde ni läsa i den här texten, är den som organiserar det hela från Frölundas sida.
Här lite mer av hur det såg ut.
