► Fans passion imponerar på mig. Få har mer av den varan än Anna Agdestein.
► Hon har åkt 80 mil tur och retur – för varje match i vinter.
► I kväll sitter hon i Scandinavium igen.
► Borde uppmärksammas av Frölunda, känner jag.
► Reser ni också långt för matcherna? Har ni kompisar som gör? Hör av er.
SAKER SOM PASSION och kärlek låter sig inte mätas, så vem som är störst fan, mest supporter … äh, det går inte att använda den typen av terminologi.
Men jag har svårt att inte imponeras av de som lägger ner sin tid och sin själ för att stötta sitt favoritlag, och som i Anna Agdesteins fall – reser långt för att göra det.
## Anna bor i Eskilstuna.
## Tar tåget till Katrineholm.
## Byter och hoppar på Göteborgståget.
En nätt liten resa på tre timmar.
När SJ och Banverket är på gott humör, det vill säga …
Vid helgmatcher kan hon resa hem efteråt, vardagar får hon ligga över hos syster eller vänner.
I kväll sitter Anna som vanligt på sin plats just nedanför pressläktaren.
Hon har inte missat en enda (!) hemmamatch den här säsongen, dessutom hunnit med ett antal bortamatcher.
Jag vet att Malmö Redhawks uppmärksammar seriebiljettsinnehavare under matcherna, jag tycker det är sunt förnuft och hedervärt att tacka de som bär upp klubben.
En inzoomad Anna Agdestein i kväll hade varit ett bra sätt att börja för Frölunda, en mediekub med det enkla ordet ”TACK”.
Sedan kan man fortsätta, en seriebiljettsinnehavare i varje period.
Så uppför man sig, tycker jag, gentemot supportrar utan vars stöd klubben vore inget.
Reser ni också långt till matcherna?
Känner ni de som gör?
Hur långt? Hur ofta går ni/de?
Ta en bild och mejla den till mig på henrik.leman@gmail.com, skriv några informativa rader, så ska jag försöka publicera här på sajten.
Okej?
Trogna fans förtjänar respekt. Det lilla jag kan erbjuda är en plats här inne.
Men tillbaka till Anna, några snabba frågor.
** När började intresset?
– Mitt intresse eskalerade första säsongen med Roger Rönnberg. Tidigare sett två, tre matcher per säsong sedan 2008. Det var en träning som gjorde det. Spelarna var ju på riktigt, man kom så nära.
** Berätta om kärleken till ditt lag?
– Jag har lovat Joel (Lundqvist) att om de ger allt på isen, ger jag allt på läktaren … Jag sa det till honom i Gävle förra säsongen. Frölunda och hockeyn är något som kryper under skinnet. Det är för alltid. Ju mer tid jag lägger på det, desto mer engagerad blir jag.
Anna har en autograf tatuerad på ena armen. Om jag ger ledtråden Robin Williams så ska vi se om ni förstår. Walt Whitman och Abraham Lincoln kan också hjälpa.
***
Sällan sett så få Frölundaspelare som på värmningen i dag. Jag räknade till två målvakter och nio utespelare – sedan kom den här killen på att han nog ville vara med och åka lite …
Carl Grundström, alltså. Och sedan var de i alla fall tio.
Skämt åsido, normalt att få går på is när det är så tätt mellan matcherna. Gäller att ta hand om kropparna.
Inga konstigheter med laget, Johan Gustafsson fortsätter i mål, Ponthus Westerholm in istället för Joel Mustonen, jag har i alla fall inte hört något annat.
***
Såg ni att Oliver Lauridsens Jokerit vann efter en monstermatch mot CSKA Moskva i KHL-slutspelet i går? Tidigt i åttonde (!) perioden avgjorde Jokerit som är under 2–3 men fixade en match 6 på hemmaplan (lördag).
***
Robin Williams? Walt Whitman? Abraham Lincoln? Mm, jag tänkte förstås på ”O Captain! My Captain!”
Whitman skrev dikten efter mordet på president Lincoln. Studenterna i fenomenala filmen ”Döda poeters sällskap” ställer sig på bänkarna och skanderar just ”O Captain! My Captain” för att försvara Mr Keating, spelad av den alldeles för tidigt bortgångne Robin Williams.
Och allt detta skulle leda fram till? Kaptenen på Anna Agdesteins arm, förstås. Joel Lundqvist.
***
