20.00 lördag kväll, går att ses på TV4 play (19.55), final 1 i nere i Schweiz – Davos mot Fribourg-Gottéron.

I gästernas bås står … tja, det vet ni ju: Roger Rönnberg.

Efter tolv år i Frölunda bytte han till slut miljö, svårt kalla starten i nya landet något annat än succé. Tanken, när Rönnberg hedhuntades av sportchefen Gerd Zenhäusern, var att svensken skulle bygga något på sikt, skapa bättre träningskultur, en proffsigare inställning rent allmänt, över tid göra Fribourg-Gottéron till en klubb som alltid hade chans att vinna.

Som Frölunda. Fast i Schweiz.

Det gick snabbare än väntat.

Fribourg (på tyska: Freiburg) har aldrig fått fira en ligatitel. Om, och det är långt dit, men om det är dags i vår– då kommer anställningen av Roger Rönnberg sannolikt anses som det bästa schackdraget i klubbens historia.

Davos vann ligan, just före Fribourg-Gottéron, liten favorit, men så här har Rönnberg sagt till schweizisk media:

– Lusten finns där. Vi har en bra balans mellan förtroendet för våra förmågor och den ödmjukhet vi visar inför det här skickliga Davos-laget. Jag kan se i killarnas ögon att de börjar tro att de har en chans. Det är viktigt. Jag är så stolt över dem. Det finns en extraordinär laganda. De spelar verkligen för varandra och vi behöver inte spela perfekt hockey för att vinna.

Fribourg-Gottéron är delvis sina utländska spelare, som Lucas Wallmark (hem till Björklöven nästa säsong), Henrik Borgström (ex HV71) och Marcus Sörensen (nyss tillbaka efter skada), här finns dock också en stark schweizisk kärna som bidrar till lagets framgång. Spelare ni kanske känner igen är landslagsmannen Christoph Bertschy och unge Jamiro Reber (HV71).

I Davos är det mycket Rögle, Adam Tambellini har öst in poäng när han kunnat medverka i slutspelet (bara fem matcher men åtta poäng), göteborgaren Simon Ryfors är en offensiv stjärna liksom tjeckerna Matej Stransky och Filip Zadina.  Brendan Lemieux är säkert också bekant för många av er.

I Davos bås assisteras Josh Holden av Klas Östman. Säg så här – den sistnämnde hade mer än gärna vunnit mot sin gamle ”chef” i Frölunda.