► David Printz, 38, upplever en höjdpunkt i sin långa karriär:
► – Det känns helt underbart. Känslan är grym.
► Hälften så gamle Samuel Fagemo kramar klubban och jagar islossning:
► – Lite stolpe ut, bara att gilla läget.
UNDRAR OM DET finns någon inne i Frölundas omklädningsrum som njuter så mycket av nuet som David Printz, 38.
Han kunde ha slagits för livet i Timrå.
Istället slåss han om SM-guld med Frölunda som leder 1–0 i semifinalserien mot Luleå.
– Jag har varit i final förut, men så som det gått på slutet känns det här verkligen som en höjdpunkt, säger Printz och fortsätter om gruppen Frölunda som han snabbt kom in i efter flytten söderut från Timrå i vintras:
– Så härligt gäng. Så skönt att få vara med.
Ni kan storyn, men det är värt att höja på ett ögonbryn eller två även fortsättningsvis.
Store backbjässen Printz gjorde inte massor med väsen av sig i Timrå, kom till Frölunda lite som en extra resurs när unge löftet Filip Westerlund flyttade åt motsatt håll.
I Göteborg har Printz vuxit ut till det närmaste Frölunda haft en Oliver Lauridsen sedan … tja, sedan Oliver Lauridsen.
Tar de minuter han får, små ibland, stora ibland, allt med samma goda humör.
Printz spelar enkelt, rejält, bra. Gör jobbet. Vet sin roll, utför den till punkt och pricka.
– Jag försöker tillföra det jag kan, hjälpa till så mycket jag kan. Det känns helt underbart, känslan är grym, säger Printz om det hockeyliv han inte ens vågade drömma om innan samtalet från Frölunda kom.
Efter SM-finalen med Djurgården 2010 (förlust mot HV71) har Printz hållit till i Österrike, Finland, Tyskland, tillbringat tid på SHL-botten med Karlskrona och Timrå.
Nu jagar han karriärens första guld.
Tacka tusan för att han kallar tiden i Frölunda för en höjdpunkt.
Tacka tusan för att han inte redo att lägga av bara för att han närmar sig 40-strecket.
– Nej, jag vill fortsätta spela, det kommer jag göra som det känns.
Många Frölundafans vill ha Printz kvar, men den diskussionen får tas en annan gång.
– Efter säsongen, säger stockholmaren som har familjen kvar i huvudstaden.
Han har inte haft något framtidssnack med Frölunda. Men väl med sig själv.
Spela hockey ska 38-åringen även fortsättningsvis.
För han har roligare än på väldigt länge.
Det har på ett sätt Samuel Fagemo, 19, också. I höstas vågade han inte räkna med att vara en del av Frölundas guldjagande A-lag. Kanske därför som han nu säger, trots måltorka i slutspelet:
– Det spelar absolut ingen roll så länge vi vinner, så länge det går bra för laget.
Tro dock inget annat än att Fagemo (som sköt 14 mål i grundserien) längtar efter första slutspelsmålet. Han vill bara inte gräva ner sig för den sakens skull. Spelet i sig hackar ju inte. Bara målskyttet. Fast det är inte så bara … för en målskytt.
– Han hade lite tur, Lassinantti, säger Fagemo och syftar på ett skott från nära håll som Luleås målvakts-Joel räddade med axeln i söndagens semifinal 1.
– Lite stolpe ut just nu, men det känns som att spelet sitter, bara för mig att jobba vidare, fortsätts skapa, gilla läget. Skapar jag kommer det (målet) snart.
Det finns mer att ta ut av Frölunda, alltså.
En målskytt väntar på islossning.
***
Jonathan Sigalet-snack och mer om Frölunda hittar ni här.
***
David Printz var med när Philadelphia Phantoms (AHL) vann Calder Cup 2005, men han spelade bara en match i slutspelet och var inte riktigt delaktig i triumfen.
***
Samuel Fagemo har två assist på sina sex slutspelsmatcher med Frölunda.
***
