► Inför ännu en het hockeyvecka med Frölunda surrar frågetecknen just ovanför min skalle:
► Varför denna mentala osäkerhet?
► Varför så svårt hitta en stark grund att stå på?
►Det är måndag, det är dags att snacka hockey – det är Morning Mailbag.
(SAJTKRASCH – hela inlägget med måndagens mailbag försvann, gick inte att få tillbaka, alla era kommentarer försvann. Bedrövligt. Ni har texten här, ett stort antal av kommentarerna ser ni som skärmdumpar efter texten. Hemskt ledsen för detta, vi som hade sådant gott tugg … Världen är inte alltid som man vill. Men nu kan ni i alla fall se det mesta av vårt snack, och så haka på med nya kommentarer.)
EFTER ATT FRÖLUNDA tagit två poäng mot Luleå blev det en liten snackis att tränaren Roger Rönnberg tydligen sagt till GP att han kanske kört för hårt med sitt lag.
Ta det med en stor nypa salt.
Den där hårdträningen som brukat komma så här års är inte här än, den ska – det har Rönnberg deklarerat – äga rum under OS-uppehållet.
Detta sagt kan det förstås vara så att Frölunda (likt andra lag) tränar för hårt rent allmänt, att för mycket tid läggs på enkelt uppmätta saker som fysprofiler, för lite tid på spetskvalitéträning, mental träning och så vidare, men det är en annan diskussion.
Jag menar så här:
Att ett Frölunda som under en lång period såg välfungerande ut tappade det mesta av vad spel & samspel heter i två matcher (Färjestad 1–4, Luleå 3–2) har knappast med tunga ben att göra; så snabbt går det inte.
Jag tror mer att Roger Rönnberg är väldigt fundersam, undrar vad som gick fel.
Jag upplever att han nog sökte efter en ursäkt åt sina spelare, ville skydda dem, och det är i sig hedervärt.
Men problemet löses knappast av lättare träningar i veckan.
