► Solen sken utanför Scandinavium.
► Där inne tränade ett harmoniskt och skadefritt Frölunda vars spelare log, skrattade, skrev autografer och såg ut att må gott.
► Lugnet före stormen. Den som bär namnet Malmö.
► – Nu ska vi in i bubblan. Tänka hockey även när man sover, som Simon Hjalmarsson uttryckte det.
GOTT OM FOLK inne i Scandinavium den här sista träningsdagen före kvartsfinal 1 mellan Frölunda och Malmö; media, supportrar, ungdomslag (gissa vem killarna skrek mest efter?) och så förstås ordföranden Mats Grauers.
Han studerade träningen med intresse, sa sig inte vara nervös men:
– Jag har stor respekt för match 1.
Tonen sätts då. Frölunda känns, hos mig precis som hos flera andra, som knapp favorit i den här serien, men tio starka Malmöminuter i inledningen i morgon kväll kan snabbt få momentum att skifta.
Slutspel är en mental kamp. Krävs mycket mellan öronen för att prestera på topp när det gäller som mest – eller att man fullständigt skiter i konsekvenserna …
Frölunda – SHL:s näst bästa lag 2018 – är just nu en grupp i harmoni, så känns det i alla fall utifrån, och Simon Hjalmarsson bekräftade den bilden:
– Absolut. Bra mix mellan harmoni och fokus nu. Till i morgon ska det bli mer övervikt på fokus inför match, samtidigt … man måste ha harmoni också om det ska gå bra i ett slutspel.
Tränaren Roger Rönnberg i samma ämne:
– Jag skulle vilja uttrycka det så här: vi är i balans. Vi har en hög målsättning, stor tro på oss själva, på sättet vi spelar, på vår förmåga, samtidigt har vi en sund dos av ödmjukhet för hur bra Malmö är. Jag tror inte vårt självförtroende slår över i självgodhet.
Simon Hjalmarsson var tillbaka som power play-spelare, ingick i PP2 med Joel Lundqvist, Pathrik Westerholm, Rasmus Dahlin och Adam Almquist.
PP1 som vanligt: Matt Donovan, Victor Olofsson, Ryan Lasch, Carl Grundström och Jan Mursak.
Ponthus Westerholm är nu alltså vare sig en power play- eller box play-spelare.
Pontus Widerström det sistnämnda.
Möjligen, möjligen tyder det på att det är nummer 27 som hamnar på läktaren måndag kväll, inte nummer 44 som tidigare varit min känsla.
Roger Rönnberg ville förstås inget avslöja:
– Det tar vi i morgon.
Då är allvaret ett helt annat, då är det plötsligt – efter över en veckas tränande – matcher på sportsligt liv och död.
** Slutspelskänsla, Roger?
– Jag börjar se det på spelarna, de hade hellre velat spela match redan i dag än att träna.
Simon Hjalmarsson med intressant resonemang vad gäller det här med grundserie kontra slutspel, det är ju inte samma sak, även om rinkmåtten är de samma, pucken lika platt och så vidare:
– Svårt att förklara skillnaden, det är bara en automatisk känsla i kroppen som säger att nu … I grundserien, du vill vara förberedd, du vill ha gnista i varje match, men ibland har du inte riktigt det, det går inte, men i ett slutspel, i ett fullsatt Scandinavium, när varje match betyder så mycket, då har du gnistan automatiskt, du behöver inte lägga extra energi för att få fram den.
Malmö saknar Nichlas Hardt i den här serien, har en av SHL:s bästa målvakter i Oscar Alsenfelt, och är grymt bra på att vinna kamperna framför burarna.
Inte minst offensivt.
Simon Hjalmarsson sa klokt och med ett avslutande småleende:
– Inget nytt att vi haft problem i egen zon under säsongen, men kanske är det bra för oss, vi har fått en jäkla träningsperiod. Nu är det examen.
Roger Rönnberg:
– Vi har jobbat upp spelet i den ytan (framför eget mål) som vi var väldigt missnöjda med i början, väldigt mycket bättre andra halvan av säsongen, framför allt efter jul. Vi vet hur vi ska spela. Men det är som du säger, Malmö är nog det lag, eller ett av de lagen, som är mest strukturerade på hur de tar sig dit (in på mål). Där vi passar en gång extra så skjuter de pucken dit och rusar dit med folk från hörnen. Det vet vi om. De är väldigt bra.
Okej, strax nedsläpp i Växjö (Brynäs), strax nedsläpp i Stockholm (Djurgården–LHC), och medan jag i dag lägger fokus på Sam Hallams och Tommy Sjödins gäng så sa Rönnberg att hans blickar skulle riktas mot kompisen Robert Ohlssons och Djurgårdens fajt mot Linköping.
Men inte bara:
– Jag har förmånen att ha split screen. Men jag fokuserar mest på Djurgården.
Två matcher samtidigt. Hade aldrig min skalle klarat.
***
Mer i morgon, då snack bland annat med en huvudperson som gör tvärt emot Sven Melander och Jon Skolmen en gång i tiden, han tänker inte på ”pocenten” …
***
Skadefritt Frölunda? Ja, Adam Pardy saknas ju – men det är ju nästan så man glömt bort honom. Kristoffer Gunnarsson spelar box play och bidrar med viss fysik.
***
Vem ungdomsspelarna skrek efter? Ni behövde säkert inte tänka länge för att komma på svaret. Rasmus Dahlin, förstås.
***
Vackert utanför Scandinavium. Det våras för slutspelet, kan man säga.
***
