Katten på råttan, råttan på repet, störst kommer alltid gå först

Katten på råttan, råttan på repet, störst kommer alltid gå först

Katten på råttan, råttan på repet, störst kommer alltid gå först

Katten på råttan, råttan på repet, störst kommer alltid gå först

► Folk gnäller så mycket.
► Folk kanske skulle tänka efter mer.
Tycker i alla fall jag, så där lagom försiktigt.
NHL, SHL och allsvenskan är på tapeten den här gången. Katten på råttan, råttan på repet. Och den diskussionen lämpar sig inte för korta, snärtiga texter. Sorry.

INNAN FINSKE BACKEN Otto Leskinen hunnit göra mer än en snabbvisit i Frölundaborg skrev han på för Montreal Canadiens och var därmed förlorad för Frölunda.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma NHL.”

Innan centern Kalle Östman hade hunnit göra så värst mycket mer än skapa drömmar hos fansen i Västerås så skrev han för för Leksand i SHL och var därmed förlorad för den allsvenska klubben från gurkstan.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma SHL.”

Är det så enkelt? Naturligtvis inte. Men det är lätt att den bilden får fäste, speciellt på svart och vitt-älskande sociala medier, så eftersom jag är en enveten jävel som gillar att ha åsikter så får ni en del här.

Frölunda visste precis vad man gjorde när man sajnade Otto Leskinen, risken var alltid att han kunde lämna eftersom NHL-avtalet har 15/6 som sista övergångsdatum för kontraktsbundna spelare.

Avtalet påskrivet, godkänt och accepterat av alla inblandade.

ANNONS

Att Leskinen just skrivit på för Frölunda gjorde förstås övergången till Montreal en smula ögonbrynshöjande, men i sak är det ingen skillnad på detta och om till exempel Max Friberg dragit till Nordamerika.

## NHL får sajna kontraktsbundna spelare.

## I gengäld betalar man även för kontraktslösa.

(mer om varför detta avtal inte alls är kass utan tvärtom rätt bra får ni längre ner)

På samma vis är det hemma i Sverige där först Modo tappade nysajnade Marcus Westfält till Färjestad, sedan hade vi alltså affären Kalle Östman.

Finns det ett avtal mellan storebror SHL och lillebror Hockeyallsvenskan? Japp. Följer det samma princip som mellan storebror NHL och lillebror SHL? Jajamän.

## Kontraktsbundna spelare kan lämna före 1/7 (går även till 10/7 men då kostar det 400 000 extra, utöver det finns senare öppning för den SHL-klubb som tappar en spelare direkt i samband med NHL-draften)

## Kontraktslösa spelare inbringar också betalt.

Modo och Västerås har varit med och tecknat det där avtalet, visste precis vad som gällde när man sajnade Westfält och Östman, så ska det gnällas från klubb- eller supporterhåll, då får det gnällas på Hockeyallsvenskans ledning.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

NHL utnyttjar sin maktställning gentemot SHL, SHL gör det gentemot Hockeyallsvenskan – som i sin tur säkert inte vinner några popularitetspriser hos division I-klubbarna.

Katten på råttan, råttan på repet. Vad repet gör, det får ni själva fundera över.

Störst går först, might makes right, så fungerar livet, det har det gjort sedan Jesus gick i kortbyxor, och är man inte lagd åt det naiva hållet inser man att så värst mycket finns inte att göra åt den saken.

Man kan dock kämpa, förhandla, skriva så bra avtal det går, försöka få den starkare motparten att inse saker som att ju bättre lillebror desto starkare storebror – i längden. Samarbete snarare än konflikt. Enda vägen här.

Hockeyallsvenskan är, skriver HockeyNews.se, på väg att teckna nytt avtal med SHL. 50 procent mer betalt snackas det om, och om de allsvenska förhandlarna är riktigt skickliga får de in att SHL inte får röra spelare som just sajnat med en allsvensk klubb.

Men det tror jag inte de mäktar med. Varför? SHL kan inte stoppa NHL från ”Leskinen-värvningar”, då vill man inte inte tappa möjligheten att kunna hämta ersättare i allsvenskan.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Sedan ska man minnas nu när det skriks, skrivs och gnälls – det är inte ofta det här händer, spelare A till allsvensk klubb B och strax därefter till SHL-klubb C. Rätt ovanligt. Problemet ska inte överdrivas. Viktigare för Hockeyallsvenskan att få bättre betalt – och det är man på god väg att fixa.

Precis som SHL (med förbundets hjälp) gjort när det handlar om NHL-avtalet. Från (cirka) 315 000 dollar till 381 000, om fyra år höjt till 425 000.

Kaffepengar? Jordnötter när det borde vara en trerätters middag?

Kan man tycka. Precis som när Hockeyallsvenskan hoppas på några fler SHL-miljoner varje år.

Men – då har vi det där med storebror och lillebror igen.

Låt oss säga att Sverige sa till NHL: ”Vi ska ha tre gånger så bra betalt, är ju inte i närheten av fotbollen, får vi inte det säger vi upp avtalet.”

Följden: spelarna skulle skriva korta kontrakt i Sverige, dra till NHL när dessa gått ut, därmed inte en spänn till svensk hockey.

Jämför ett sådant skräckscenario med när Elmer Söderblom nyss sajnade med Detroit Red Wings, kontraktet med Frölunda hade gått ut, han kostade ändå runt 3,7 miljoner. Fotbollen hade jublat om man fick betalt för ”Bosman-fall.”

Vad sa? Skulle svenska hockeyklubbar tvinga unga talanger att skriva på långa kontrakt för att dessa över huvud taget skulle få vara med och spela? Okej, och det tror ni fungerar? Ska vi jobba med femårsplaner och kommunistisk planekonomi också?

Marknaden styr. Punkt. Handlar om att göra det bästa av situationen, ta så bra betalt det går, jobba med samarbete och förståelse, skapa insikt om att SHL är så bra att ett eller två extraår för Kalle och Pelle kan vara bra för NHL-klubbarna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Det fungerar förstås på samma sätt i Sverige; ingen tror väl Hockeyallsvenskan tycker det är bra med fall som Westfält och Östman – man har bara inte varit i en position att få till en bättre deal.

För tuffa krav, då finns alltid risken att SHL struntar i allt, det blir en återgång till hur det var förut, fri förhandling, och så skriver allsvenska spelare korta kontrakt och går istället gratis till SHL.

Ni känner igen resonemanget, va?

Katten.

Råttan.

Repet.

Ständigt närvarande.

Det är förståeligt med spontant gnäll, spontant beklagande, såväl från SHL-fans som allsvenska anhängare.

Jag tror dock det gör viss nytta om man tänker efter ett tag, funderar, kanske till och med förstår.

## Störst kommer alltid gå först (så länge spelarna har ett driv att utvecklas, klättra på karriärstegen, tjäna mer pengar).

## Livet är inte fullt ut rättvist, men det är bättre att spela så bra man någonsin kan med korten man fått på handen än att gnälla på en dålig deal.

Detta betyder inte att Hockeyallsvenskan ska lägga sig platt i snacket med SHL, självfallet ska man bita ifrån, kämpa med vad man har, skapa förståelse (som SHL gör med NHL) för att starka allsvenska klubbar i förlängningen också gynnar SHL.

För er vid sidan om kan det dock vara bra att förstå förutsättningarna. Tyvärr går det mycket snabbare att bara gnälla än att läsa en sådan här lång drapa till text …

***

Ska vi vara riktigt noga är det så här:

NHL betalar till en pott till Sverige, pengarna fördelas sedan till de svenska klubbar där den NHL-sajnade spelaren tillbringat sina fyra senaste år. Behöver absolut inte vara en SHL-klubb, men oftast är det ju från SHL man går till NHL, därav resonemanget om NHL och SHL i texten ovan.

NHL bryr sig inte ett dyft om vilka klubbar som får pengar, om spelaren i fråga haft ett kontrakt med en svensk klubb eller ej. Det är svensk hockey som gjort det (kloka) valet att alla som lämnar för NHL ska generera betalt.

På samma vis när det gäller SHL och Hockeyallsvenskan, pengar in i en pott, allsvenskan avgör sedan fördelningen.

***

Skulle inte redaktören ta semester? Mja, överskattat sådant där. Skämt åsido, det kan gå en vecka, en månad, till nästa text – det kan också komma en i morgon. När jag hittar något värt att orda om, så …tja, lite så.

 

► Folk gnäller så mycket.
► Folk kanske skulle tänka efter mer.
Tycker i alla fall jag, så där lagom försiktigt.
NHL, SHL och allsvenskan är på tapeten den här gången. Katten på råttan, råttan på repet. Och den diskussionen lämpar sig inte för korta, snärtiga texter. Sorry.

INNAN FINSKE BACKEN Otto Leskinen hunnit göra mer än en snabbvisit i Frölundaborg skrev han på för Montreal Canadiens och var därmed förlorad för Frölunda.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma NHL.”

Innan centern Kalle Östman hade hunnit göra så värst mycket mer än skapa drömmar hos fansen i Västerås så skrev han för för Leksand i SHL och var därmed förlorad för den allsvenska klubben från gurkstan.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma SHL.”

Är det så enkelt? Naturligtvis inte. Men det är lätt att den bilden får fäste, speciellt på svart och vitt-älskande sociala medier, så eftersom jag är en enveten jävel som gillar att ha åsikter så får ni en del här.

Frölunda visste precis vad man gjorde när man sajnade Otto Leskinen, risken var alltid att han kunde lämna eftersom NHL-avtalet har 15/6 som sista övergångsdatum för kontraktsbundna spelare.

Avtalet påskrivet, godkänt och accepterat av alla inblandade.

ANNONS

Att Leskinen just skrivit på för Frölunda gjorde förstås övergången till Montreal en smula ögonbrynshöjande, men i sak är det ingen skillnad på detta och om till exempel Max Friberg dragit till Nordamerika.

## NHL får sajna kontraktsbundna spelare.

## I gengäld betalar man även för kontraktslösa.

(mer om varför detta avtal inte alls är kass utan tvärtom rätt bra får ni längre ner)

På samma vis är det hemma i Sverige där först Modo tappade nysajnade Marcus Westfält till Färjestad, sedan hade vi alltså affären Kalle Östman.

Finns det ett avtal mellan storebror SHL och lillebror Hockeyallsvenskan? Japp. Följer det samma princip som mellan storebror NHL och lillebror SHL? Jajamän.

## Kontraktsbundna spelare kan lämna före 1/7 (går även till 10/7 men då kostar det 400 000 extra, utöver det finns senare öppning för den SHL-klubb som tappar en spelare direkt i samband med NHL-draften)

## Kontraktslösa spelare inbringar också betalt.

Modo och Västerås har varit med och tecknat det där avtalet, visste precis vad som gällde när man sajnade Westfält och Östman, så ska det gnällas från klubb- eller supporterhåll, då får det gnällas på Hockeyallsvenskans ledning.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

NHL utnyttjar sin maktställning gentemot SHL, SHL gör det gentemot Hockeyallsvenskan – som i sin tur säkert inte vinner några popularitetspriser hos division I-klubbarna.

Katten på råttan, råttan på repet. Vad repet gör, det får ni själva fundera över.

Störst går först, might makes right, så fungerar livet, det har det gjort sedan Jesus gick i kortbyxor, och är man inte lagd åt det naiva hållet inser man att så värst mycket finns inte att göra åt den saken.

Man kan dock kämpa, förhandla, skriva så bra avtal det går, försöka få den starkare motparten att inse saker som att ju bättre lillebror desto starkare storebror – i längden. Samarbete snarare än konflikt. Enda vägen här.

Hockeyallsvenskan är, skriver HockeyNews.se, på väg att teckna nytt avtal med SHL. 50 procent mer betalt snackas det om, och om de allsvenska förhandlarna är riktigt skickliga får de in att SHL inte får röra spelare som just sajnat med en allsvensk klubb.

Men det tror jag inte de mäktar med. Varför? SHL kan inte stoppa NHL från ”Leskinen-värvningar”, då vill man inte inte tappa möjligheten att kunna hämta ersättare i allsvenskan.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Sedan ska man minnas nu när det skriks, skrivs och gnälls – det är inte ofta det här händer, spelare A till allsvensk klubb B och strax därefter till SHL-klubb C. Rätt ovanligt. Problemet ska inte överdrivas. Viktigare för Hockeyallsvenskan att få bättre betalt – och det är man på god väg att fixa.

Precis som SHL (med förbundets hjälp) gjort när det handlar om NHL-avtalet. Från (cirka) 315 000 dollar till 381 000, om fyra år höjt till 425 000.

Kaffepengar? Jordnötter när det borde vara en trerätters middag?

Kan man tycka. Precis som när Hockeyallsvenskan hoppas på några fler SHL-miljoner varje år.

Men – då har vi det där med storebror och lillebror igen.

Låt oss säga att Sverige sa till NHL: ”Vi ska ha tre gånger så bra betalt, är ju inte i närheten av fotbollen, får vi inte det säger vi upp avtalet.”

Följden: spelarna skulle skriva korta kontrakt i Sverige, dra till NHL när dessa gått ut, därmed inte en spänn till svensk hockey.

Jämför ett sådant skräckscenario med när Elmer Söderblom nyss sajnade med Detroit Red Wings, kontraktet med Frölunda hade gått ut, han kostade ändå runt 3,7 miljoner. Fotbollen hade jublat om man fick betalt för ”Bosman-fall.”

Vad sa? Skulle svenska hockeyklubbar tvinga unga talanger att skriva på långa kontrakt för att dessa över huvud taget skulle få vara med och spela? Okej, och det tror ni fungerar? Ska vi jobba med femårsplaner och kommunistisk planekonomi också?

Marknaden styr. Punkt. Handlar om att göra det bästa av situationen, ta så bra betalt det går, jobba med samarbete och förståelse, skapa insikt om att SHL är så bra att ett eller två extraår för Kalle och Pelle kan vara bra för NHL-klubbarna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Det fungerar förstås på samma sätt i Sverige; ingen tror väl Hockeyallsvenskan tycker det är bra med fall som Westfält och Östman – man har bara inte varit i en position att få till en bättre deal.

För tuffa krav, då finns alltid risken att SHL struntar i allt, det blir en återgång till hur det var förut, fri förhandling, och så skriver allsvenska spelare korta kontrakt och går istället gratis till SHL.

Ni känner igen resonemanget, va?

Katten.

Råttan.

Repet.

Ständigt närvarande.

Det är förståeligt med spontant gnäll, spontant beklagande, såväl från SHL-fans som allsvenska anhängare.

Jag tror dock det gör viss nytta om man tänker efter ett tag, funderar, kanske till och med förstår.

## Störst kommer alltid gå först (så länge spelarna har ett driv att utvecklas, klättra på karriärstegen, tjäna mer pengar).

## Livet är inte fullt ut rättvist, men det är bättre att spela så bra man någonsin kan med korten man fått på handen än att gnälla på en dålig deal.

Detta betyder inte att Hockeyallsvenskan ska lägga sig platt i snacket med SHL, självfallet ska man bita ifrån, kämpa med vad man har, skapa förståelse (som SHL gör med NHL) för att starka allsvenska klubbar i förlängningen också gynnar SHL.

För er vid sidan om kan det dock vara bra att förstå förutsättningarna. Tyvärr går det mycket snabbare att bara gnälla än att läsa en sådan här lång drapa till text …

***

Ska vi vara riktigt noga är det så här:

NHL betalar till en pott till Sverige, pengarna fördelas sedan till de svenska klubbar där den NHL-sajnade spelaren tillbringat sina fyra senaste år. Behöver absolut inte vara en SHL-klubb, men oftast är det ju från SHL man går till NHL, därav resonemanget om NHL och SHL i texten ovan.

NHL bryr sig inte ett dyft om vilka klubbar som får pengar, om spelaren i fråga haft ett kontrakt med en svensk klubb eller ej. Det är svensk hockey som gjort det (kloka) valet att alla som lämnar för NHL ska generera betalt.

På samma vis när det gäller SHL och Hockeyallsvenskan, pengar in i en pott, allsvenskan avgör sedan fördelningen.

***

Skulle inte redaktören ta semester? Mja, överskattat sådant där. Skämt åsido, det kan gå en vecka, en månad, till nästa text – det kan också komma en i morgon. När jag hittar något värt att orda om, så …tja, lite så.

 

► Folk gnäller så mycket.
► Folk kanske skulle tänka efter mer.
Tycker i alla fall jag, så där lagom försiktigt.
NHL, SHL och allsvenskan är på tapeten den här gången. Katten på råttan, råttan på repet. Och den diskussionen lämpar sig inte för korta, snärtiga texter. Sorry.

INNAN FINSKE BACKEN Otto Leskinen hunnit göra mer än en snabbvisit i Frölundaborg skrev han på för Montreal Canadiens och var därmed förlorad för Frölunda.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma NHL.”

Innan centern Kalle Östman hade hunnit göra så värst mycket mer än skapa drömmar hos fansen i Västerås så skrev han för för Leksand i SHL och var därmed förlorad för den allsvenska klubben från gurkstan.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma SHL.”

Är det så enkelt? Naturligtvis inte. Men det är lätt att den bilden får fäste, speciellt på svart och vitt-älskande sociala medier, så eftersom jag är en enveten jävel som gillar att ha åsikter så får ni en del här.

Frölunda visste precis vad man gjorde när man sajnade Otto Leskinen, risken var alltid att han kunde lämna eftersom NHL-avtalet har 15/6 som sista övergångsdatum för kontraktsbundna spelare.

Avtalet påskrivet, godkänt och accepterat av alla inblandade.

ANNONS

Att Leskinen just skrivit på för Frölunda gjorde förstås övergången till Montreal en smula ögonbrynshöjande, men i sak är det ingen skillnad på detta och om till exempel Max Friberg dragit till Nordamerika.

## NHL får sajna kontraktsbundna spelare.

## I gengäld betalar man även för kontraktslösa.

(mer om varför detta avtal inte alls är kass utan tvärtom rätt bra får ni längre ner)

På samma vis är det hemma i Sverige där först Modo tappade nysajnade Marcus Westfält till Färjestad, sedan hade vi alltså affären Kalle Östman.

Finns det ett avtal mellan storebror SHL och lillebror Hockeyallsvenskan? Japp. Följer det samma princip som mellan storebror NHL och lillebror SHL? Jajamän.

## Kontraktsbundna spelare kan lämna före 1/7 (går även till 10/7 men då kostar det 400 000 extra, utöver det finns senare öppning för den SHL-klubb som tappar en spelare direkt i samband med NHL-draften)

## Kontraktslösa spelare inbringar också betalt.

Modo och Västerås har varit med och tecknat det där avtalet, visste precis vad som gällde när man sajnade Westfält och Östman, så ska det gnällas från klubb- eller supporterhåll, då får det gnällas på Hockeyallsvenskans ledning.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

NHL utnyttjar sin maktställning gentemot SHL, SHL gör det gentemot Hockeyallsvenskan – som i sin tur säkert inte vinner några popularitetspriser hos division I-klubbarna.

Katten på råttan, råttan på repet. Vad repet gör, det får ni själva fundera över.

Störst går först, might makes right, så fungerar livet, det har det gjort sedan Jesus gick i kortbyxor, och är man inte lagd åt det naiva hållet inser man att så värst mycket finns inte att göra åt den saken.

Man kan dock kämpa, förhandla, skriva så bra avtal det går, försöka få den starkare motparten att inse saker som att ju bättre lillebror desto starkare storebror – i längden. Samarbete snarare än konflikt. Enda vägen här.

Hockeyallsvenskan är, skriver HockeyNews.se, på väg att teckna nytt avtal med SHL. 50 procent mer betalt snackas det om, och om de allsvenska förhandlarna är riktigt skickliga får de in att SHL inte får röra spelare som just sajnat med en allsvensk klubb.

Men det tror jag inte de mäktar med. Varför? SHL kan inte stoppa NHL från ”Leskinen-värvningar”, då vill man inte inte tappa möjligheten att kunna hämta ersättare i allsvenskan.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Sedan ska man minnas nu när det skriks, skrivs och gnälls – det är inte ofta det här händer, spelare A till allsvensk klubb B och strax därefter till SHL-klubb C. Rätt ovanligt. Problemet ska inte överdrivas. Viktigare för Hockeyallsvenskan att få bättre betalt – och det är man på god väg att fixa.

Precis som SHL (med förbundets hjälp) gjort när det handlar om NHL-avtalet. Från (cirka) 315 000 dollar till 381 000, om fyra år höjt till 425 000.

Kaffepengar? Jordnötter när det borde vara en trerätters middag?

Kan man tycka. Precis som när Hockeyallsvenskan hoppas på några fler SHL-miljoner varje år.

Men – då har vi det där med storebror och lillebror igen.

Låt oss säga att Sverige sa till NHL: ”Vi ska ha tre gånger så bra betalt, är ju inte i närheten av fotbollen, får vi inte det säger vi upp avtalet.”

Följden: spelarna skulle skriva korta kontrakt i Sverige, dra till NHL när dessa gått ut, därmed inte en spänn till svensk hockey.

Jämför ett sådant skräckscenario med när Elmer Söderblom nyss sajnade med Detroit Red Wings, kontraktet med Frölunda hade gått ut, han kostade ändå runt 3,7 miljoner. Fotbollen hade jublat om man fick betalt för ”Bosman-fall.”

Vad sa? Skulle svenska hockeyklubbar tvinga unga talanger att skriva på långa kontrakt för att dessa över huvud taget skulle få vara med och spela? Okej, och det tror ni fungerar? Ska vi jobba med femårsplaner och kommunistisk planekonomi också?

Marknaden styr. Punkt. Handlar om att göra det bästa av situationen, ta så bra betalt det går, jobba med samarbete och förståelse, skapa insikt om att SHL är så bra att ett eller två extraår för Kalle och Pelle kan vara bra för NHL-klubbarna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Det fungerar förstås på samma sätt i Sverige; ingen tror väl Hockeyallsvenskan tycker det är bra med fall som Westfält och Östman – man har bara inte varit i en position att få till en bättre deal.

För tuffa krav, då finns alltid risken att SHL struntar i allt, det blir en återgång till hur det var förut, fri förhandling, och så skriver allsvenska spelare korta kontrakt och går istället gratis till SHL.

Ni känner igen resonemanget, va?

Katten.

Råttan.

Repet.

Ständigt närvarande.

Det är förståeligt med spontant gnäll, spontant beklagande, såväl från SHL-fans som allsvenska anhängare.

Jag tror dock det gör viss nytta om man tänker efter ett tag, funderar, kanske till och med förstår.

## Störst kommer alltid gå först (så länge spelarna har ett driv att utvecklas, klättra på karriärstegen, tjäna mer pengar).

## Livet är inte fullt ut rättvist, men det är bättre att spela så bra man någonsin kan med korten man fått på handen än att gnälla på en dålig deal.

Detta betyder inte att Hockeyallsvenskan ska lägga sig platt i snacket med SHL, självfallet ska man bita ifrån, kämpa med vad man har, skapa förståelse (som SHL gör med NHL) för att starka allsvenska klubbar i förlängningen också gynnar SHL.

För er vid sidan om kan det dock vara bra att förstå förutsättningarna. Tyvärr går det mycket snabbare att bara gnälla än att läsa en sådan här lång drapa till text …

***

Ska vi vara riktigt noga är det så här:

NHL betalar till en pott till Sverige, pengarna fördelas sedan till de svenska klubbar där den NHL-sajnade spelaren tillbringat sina fyra senaste år. Behöver absolut inte vara en SHL-klubb, men oftast är det ju från SHL man går till NHL, därav resonemanget om NHL och SHL i texten ovan.

NHL bryr sig inte ett dyft om vilka klubbar som får pengar, om spelaren i fråga haft ett kontrakt med en svensk klubb eller ej. Det är svensk hockey som gjort det (kloka) valet att alla som lämnar för NHL ska generera betalt.

På samma vis när det gäller SHL och Hockeyallsvenskan, pengar in i en pott, allsvenskan avgör sedan fördelningen.

***

Skulle inte redaktören ta semester? Mja, överskattat sådant där. Skämt åsido, det kan gå en vecka, en månad, till nästa text – det kan också komma en i morgon. När jag hittar något värt att orda om, så …tja, lite så.

 

► Folk gnäller så mycket.
► Folk kanske skulle tänka efter mer.
Tycker i alla fall jag, så där lagom försiktigt.
NHL, SHL och allsvenskan är på tapeten den här gången. Katten på råttan, råttan på repet. Och den diskussionen lämpar sig inte för korta, snärtiga texter. Sorry.

INNAN FINSKE BACKEN Otto Leskinen hunnit göra mer än en snabbvisit i Frölundaborg skrev han på för Montreal Canadiens och var därmed förlorad för Frölunda.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma NHL.”

Innan centern Kalle Östman hade hunnit göra så värst mycket mer än skapa drömmar hos fansen i Västerås så skrev han för för Leksand i SHL och var därmed förlorad för den allsvenska klubben från gurkstan.

Vips, så var snacket igång:

”Dumma, dumma SHL.”

Är det så enkelt? Naturligtvis inte. Men det är lätt att den bilden får fäste, speciellt på svart och vitt-älskande sociala medier, så eftersom jag är en enveten jävel som gillar att ha åsikter så får ni en del här.

Frölunda visste precis vad man gjorde när man sajnade Otto Leskinen, risken var alltid att han kunde lämna eftersom NHL-avtalet har 15/6 som sista övergångsdatum för kontraktsbundna spelare.

Avtalet påskrivet, godkänt och accepterat av alla inblandade.

ANNONS

Att Leskinen just skrivit på för Frölunda gjorde förstås övergången till Montreal en smula ögonbrynshöjande, men i sak är det ingen skillnad på detta och om till exempel Max Friberg dragit till Nordamerika.

## NHL får sajna kontraktsbundna spelare.

## I gengäld betalar man även för kontraktslösa.

(mer om varför detta avtal inte alls är kass utan tvärtom rätt bra får ni längre ner)

På samma vis är det hemma i Sverige där först Modo tappade nysajnade Marcus Westfält till Färjestad, sedan hade vi alltså affären Kalle Östman.

Finns det ett avtal mellan storebror SHL och lillebror Hockeyallsvenskan? Japp. Följer det samma princip som mellan storebror NHL och lillebror SHL? Jajamän.

## Kontraktsbundna spelare kan lämna före 1/7 (går även till 10/7 men då kostar det 400 000 extra, utöver det finns senare öppning för den SHL-klubb som tappar en spelare direkt i samband med NHL-draften)

## Kontraktslösa spelare inbringar också betalt.

Modo och Västerås har varit med och tecknat det där avtalet, visste precis vad som gällde när man sajnade Westfält och Östman, så ska det gnällas från klubb- eller supporterhåll, då får det gnällas på Hockeyallsvenskans ledning.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

NHL utnyttjar sin maktställning gentemot SHL, SHL gör det gentemot Hockeyallsvenskan – som i sin tur säkert inte vinner några popularitetspriser hos division I-klubbarna.

Katten på råttan, råttan på repet. Vad repet gör, det får ni själva fundera över.

Störst går först, might makes right, så fungerar livet, det har det gjort sedan Jesus gick i kortbyxor, och är man inte lagd åt det naiva hållet inser man att så värst mycket finns inte att göra åt den saken.

Man kan dock kämpa, förhandla, skriva så bra avtal det går, försöka få den starkare motparten att inse saker som att ju bättre lillebror desto starkare storebror – i längden. Samarbete snarare än konflikt. Enda vägen här.

Hockeyallsvenskan är, skriver HockeyNews.se, på väg att teckna nytt avtal med SHL. 50 procent mer betalt snackas det om, och om de allsvenska förhandlarna är riktigt skickliga får de in att SHL inte får röra spelare som just sajnat med en allsvensk klubb.

Men det tror jag inte de mäktar med. Varför? SHL kan inte stoppa NHL från ”Leskinen-värvningar”, då vill man inte inte tappa möjligheten att kunna hämta ersättare i allsvenskan.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Sedan ska man minnas nu när det skriks, skrivs och gnälls – det är inte ofta det här händer, spelare A till allsvensk klubb B och strax därefter till SHL-klubb C. Rätt ovanligt. Problemet ska inte överdrivas. Viktigare för Hockeyallsvenskan att få bättre betalt – och det är man på god väg att fixa.

Precis som SHL (med förbundets hjälp) gjort när det handlar om NHL-avtalet. Från (cirka) 315 000 dollar till 381 000, om fyra år höjt till 425 000.

Kaffepengar? Jordnötter när det borde vara en trerätters middag?

Kan man tycka. Precis som när Hockeyallsvenskan hoppas på några fler SHL-miljoner varje år.

Men – då har vi det där med storebror och lillebror igen.

Låt oss säga att Sverige sa till NHL: ”Vi ska ha tre gånger så bra betalt, är ju inte i närheten av fotbollen, får vi inte det säger vi upp avtalet.”

Följden: spelarna skulle skriva korta kontrakt i Sverige, dra till NHL när dessa gått ut, därmed inte en spänn till svensk hockey.

Jämför ett sådant skräckscenario med när Elmer Söderblom nyss sajnade med Detroit Red Wings, kontraktet med Frölunda hade gått ut, han kostade ändå runt 3,7 miljoner. Fotbollen hade jublat om man fick betalt för ”Bosman-fall.”

Vad sa? Skulle svenska hockeyklubbar tvinga unga talanger att skriva på långa kontrakt för att dessa över huvud taget skulle få vara med och spela? Okej, och det tror ni fungerar? Ska vi jobba med femårsplaner och kommunistisk planekonomi också?

Marknaden styr. Punkt. Handlar om att göra det bästa av situationen, ta så bra betalt det går, jobba med samarbete och förståelse, skapa insikt om att SHL är så bra att ett eller två extraår för Kalle och Pelle kan vara bra för NHL-klubbarna.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Det fungerar förstås på samma sätt i Sverige; ingen tror väl Hockeyallsvenskan tycker det är bra med fall som Westfält och Östman – man har bara inte varit i en position att få till en bättre deal.

För tuffa krav, då finns alltid risken att SHL struntar i allt, det blir en återgång till hur det var förut, fri förhandling, och så skriver allsvenska spelare korta kontrakt och går istället gratis till SHL.

Ni känner igen resonemanget, va?

Katten.

Råttan.

Repet.

Ständigt närvarande.

Det är förståeligt med spontant gnäll, spontant beklagande, såväl från SHL-fans som allsvenska anhängare.

Jag tror dock det gör viss nytta om man tänker efter ett tag, funderar, kanske till och med förstår.

## Störst kommer alltid gå först (så länge spelarna har ett driv att utvecklas, klättra på karriärstegen, tjäna mer pengar).

## Livet är inte fullt ut rättvist, men det är bättre att spela så bra man någonsin kan med korten man fått på handen än att gnälla på en dålig deal.

Detta betyder inte att Hockeyallsvenskan ska lägga sig platt i snacket med SHL, självfallet ska man bita ifrån, kämpa med vad man har, skapa förståelse (som SHL gör med NHL) för att starka allsvenska klubbar i förlängningen också gynnar SHL.

För er vid sidan om kan det dock vara bra att förstå förutsättningarna. Tyvärr går det mycket snabbare att bara gnälla än att läsa en sådan här lång drapa till text …

***

Ska vi vara riktigt noga är det så här:

NHL betalar till en pott till Sverige, pengarna fördelas sedan till de svenska klubbar där den NHL-sajnade spelaren tillbringat sina fyra senaste år. Behöver absolut inte vara en SHL-klubb, men oftast är det ju från SHL man går till NHL, därav resonemanget om NHL och SHL i texten ovan.

NHL bryr sig inte ett dyft om vilka klubbar som får pengar, om spelaren i fråga haft ett kontrakt med en svensk klubb eller ej. Det är svensk hockey som gjort det (kloka) valet att alla som lämnar för NHL ska generera betalt.

På samma vis när det gäller SHL och Hockeyallsvenskan, pengar in i en pott, allsvenskan avgör sedan fördelningen.

***

Skulle inte redaktören ta semester? Mja, överskattat sådant där. Skämt åsido, det kan gå en vecka, en månad, till nästa text – det kan också komma en i morgon. När jag hittar något värt att orda om, så …tja, lite så.

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt