► Just nu får varken Johan Gustafsson eller Johan Mattsson chansen att känna sig matchtrygga.
► Jag förstår Frölundas tanke.
► Jag är ändå inte säker på att den är rätt.
► Sedan undrar jag lite över en annan sak …
► Och så mina fem bästa frölundaiter i dag.
FRÖLUNDA HAR TVÅ bra målvakter, det är liksom inget snack om det, även om en del supportrar inte är nöjda förrän #37 och #33 aldrig gör ett misstag någon gång, i någon match.
Sorry, boys and girls – inte ens Henrik Lundqvist är på den nivån.
Både Johan Gustafsson och Johan Mattsson har kapacitet att vara så pass bra att målvaktsspelet inte ska fälla Frölunda i jakten på en lång vår.
Mattsson var väldigt stark i början av säsongen.
Gustafsson imponerade när han fick chansen senare på hösten.
Men – båda har varit som bäst när de verkligen fått spela ett antal matcher i rad, kommit in i matchrytmen, och … tja, det är ju inget konstigt med det.
En målvakt växer med tryggheten, växer med speltiden, och C More-experten Petter Rönnqvist har ju länge hävdat det här med att ”gå med en målvakt”, det är det bästa.
Frölunda tänker tvärtom, vill gå in i slutspelet med två jämbördiga – först då välja en etta.
Det är säkrare, man är inte lika utsatt om en av två blir skadad; guldåret 2016 är ett klockrent exempel, ”JG” storspelade och Lasse Johanssons skada hade ingen betydelse.
Men – det finns också en risk att ingen av målvakterna riktigt kommer upp i bra form under grundserien, i alla fall om det ska fortsätta som nu.
I princip har ju Frölunda kört principen ”varannan match.”
Är det rätt väg? I suveräna serieledaren Växjös situation, absolut – men för Frölunda är det ju en stentuff kamp för att komma topp 6.
Jag tycker både Gustafsson och Mattsson sett lite rostiga ut, i stort spelat bra men gjort några misstag, släppt några enkla, helt enkelt inte sett så där trygga ut som man gör om man står fyra, fem matcher i rad.
Det är ingen svart eller vitt-fråga, detta. Jag bara lyfte den ändå.
En annan sak 1: Joel Mustonen spelade 8.27 mot Brynäs. Jag tycker det är att underanvända en riktigt bra spelare.
En annan sak 2: Christoffer Ehn är Frölundas offensivt bäste center i mina ögon. Detta skrivet med all, all respekt för Pontus Widerström och Max Friberg, men är det inte lite bortkastat med Ehn i den miljön?
Nå, den här lördagen spelade sådant mindre roll, Frölunda förlorade mot ett snäppet vassare lag, precis som HV71 gjorde i torsdags.
SHL är en stentuff liga; you win some, you lose some.
Här mina fem bästa i Frölunda den här januarilördagen:
1. Victor Olofsson
* Målet, idéerna, farten, fantasin. Fortsätter spela på hög nivå.
2. Jan Mursak
* Växte i matchen, nära att bli målskytt igen, fattar bra beslut, klok med pucken.
3. Joel Lundqvist
* Visade känslor in fajten med Jonathan Granström, tacklade, vann puckar, tänk om han hittade målsinnet också …
4. Rasmus Dahlin
* Smart, stabil, bra tacklingar, bra defensiv, en del offensiva läckerbitar dessutom.
5. Christoffer Ehn
* Starkt jobb i båda ändarna av isen, en del bra uppåkningar, goda idéer.
Så, nu tar jag lördagkväll, njuter av Ipswichs seger mot Leeds (det räddar säsongen, inget är så skönt som att slå just Leeds), kikar på lite NHL-hockey ägnar söndagen åt vila.
Vi hörs och ses på måndag igen. Tack för att ni läser.
