► Här och var gnälls det på Rhett Rakhshani, ser jag.
► Jag håller inte med.
► Ändå tror jag han behöver spela ännu bättre – om Frölunda ska gå riktigt långt,
► Matchdag, Malmö kommer till Scandinavium i kväll, och som uppsnack – här tankar om några frölundaiter som presterar och några som kan höja sig.
KNAPPT TRE VECKOR kvar av SHL:s grundserie, Frölunda är fyra på samma poäng som trean Djurgården, en placering och ett utgångsläge jag tror de flesta supportrar köpt åtta gånger i veckan om de fått frågan före säsongsstart.
Hysteriskt jämnt, Frölunda kan mycket väl ramla ner från topp 6.
Men det kan Djurgården, Växjö och HV71 också.
För oss murvlar är detta hur kul som helst, för er supportrar … möjligen magsårsframkallande.
Eller så är ni inne på min linje från i går, att plats 3/4 eller 7/8 i år spelar mindre roll än någonsin för eventuella slutspelsframgångar.
Nå, till saken:
Här och var läser jag en del kritik mot Rhett Rakhshani, jag tror den bottnar i att amerikanen var Frölundas enda så kallade spetsvärvning, att förväntningarna därför blev högre än de borde ha varit, att Rakhshani målades upp som en större stjärna är han är.
Efter att ha jobbat sig ikapp tränings- och matchtempomässigt kan vi konstatera att Rakhshani har:
## Sju poäng på sina tio senaste matcher.
## Elva poäng på sina 15 senaste.
Det ger ett snitt på 0,70/0,73. Tittar vi på vad Rakhshani tidigare presterat i SHL så är det så här:
2017/2018, Malmö: 0,84
2016/2017, Malmö: 0,66
2015/2016, Linköping: 0,88
2014/2015, Växjö: 0,35
2013/2014, Växjö: 0,69
2012/2013, HV71: 0,75
På ett ungefär ligger Rakhshani nu där han brukar, alltså. Inte riktigt där han var i Malmö förra vintern, eller i Linköping, men i Frölunda pratar ju tränaren Roger Rönnberg också mycket om ”fyra kedjor som ska producera”, ni vet. Sådant spelar in.
Jag skulle vilja säga att 30-åringen från Kalifornien (fyller 31 6/3) gjort ungefär vad jag förväntade mig.
Jag tror dock han behöver göra ännu mer – om Frölunda vill ha ett långt slutspel.
Det dräller inte av målskyttar i vinterns Frölunda, Rönnbergs gäng måste jobba rätt hårt för produktionen, och här tror jag en Rakhshani med uppåtgående formpil kan spela en värdefull roll.
Ryan Lasch och Samuel Fagemo behöver hjälp.
Jag tror Rakhshani (kanske tillbaka med Joel Lundqvist och Max Friberg) kan bidra med mer än han gjort.
Jag tror det är om inte nödvändigt så i alla fall … tja, låt oss säga synnerligen värdefullt.
Andra som behöver höja sig i Frölunda som jag ser det:
* Mats Rosseli Olsen. På väg mot sin poängmässigt sämsta säsong sedan 2012/2013 (nio då, står på åtta nu), och jag saknar en ”Rosse” som verkligen spelar för att göra skillnad offensivt. Jobbar och sliter, vinner puckar, bra i box play, men norrmannen har ju också förmågan att bryta in på kassen, skapa kaos och oreda. Det skulle han behöva göra oftare.
* Jacob Moverare. Ett tag var han närmast felfri, jag pratade med LA Kings-scouten Christian Ruuttu som var mycket imponerad – av allt utom skridskoåkningen. Jag säger inte att Moverare plötsligt varit dålig, det har han inte, men känslan är att han lite för ofta börjat leta en snäppet för svår lösning istället för att hålla sig till det där snabba/enkla då han excellerade i att sätta fart på Frölundas spel. Jag såg bra tendenser senast, dock.
Här några vars spelmässiga insatser inte finns mycket att klaga på, men … oj, de nog skulle lyfta av att hitta rätt lite oftare:
* Joel Lundqvist. Inte ett mål på sina 15 senaste. Kommer till lägen, skjuter, både i 5/5 och 5/4, men får inte dit pucken. Även en snart 37-årig veteran får en kick av att göra mål, även om hans spel inte bygger på det.
* Patrik Carlsson. Samma här, 15 mållösa matcher. Före det nio fullträffar på 22. ”Purre” ger alltid Frölunda en chans att vinna, smart spelare som lyfter andra, men han skulle behöva näta själv också för att ta ett steg till.
* Max Friberg. Ett mål på de 13 senaste, om vi bara räknar när en målvakt stått i målet; Max nätade ju i tom kasse mot Mora. Skaraborgaren jobbar, skjuter, tar sig in i smutsiga områden, finns inget att anmärka här – mer än att han inte sätter dit pucken.
* Pathrik Westerholm. Ett mål på sina 19 senaste matcher (PP-mål mot ligans svagaste lag, Timrå), två på 27. Bra på att hålla i pucken, men … åh, den där stolpträffen i Luleå, det hade nog betytt en hel del för Pathriks självförtroende om trissan gått stolpe in och inte ut.
Ni ser, här finns utrymme för förbättring, individuellt – men per automatik också gynnande kollektivet Frölunda.
Låt mig avsluta med några formstarka, en kvartett som skulle behöva ligga kvar på den här nivån.
* Chay Genoway. Kanske inte den poängmakare många hoppades på, men vilka steg han tagit. Leder laget från bakplanen, driver upp tempot, fattar rätt beslut, bär upp pucken, loggar stora minuter.
* Anders Grönlund. Inga poäng mot Luleå – vad hände? Ville han kanske vara snäll mot hembygden? Skämt åsido, ingen bör förvänta sig att Grönlund ska vara en poäng per match-spelare, men han har adderat en offensiv till sin smarta defensiv.
* Ryan Lasch. Är nu på den nivå vi vet att han kan vara på. 3+9 senaste sju matcherna, är konstant ett hot för motståndarna med sina smarta passningar.
* Samuel Fagemo. Har en ungdomlig energi som aldrig tar slut, dessutom stark på pucken, kommer till lägen, och med lite mer kyla i avsluten, lite mer höjd på pucken, så kommer han göra ännu fler mål. Hade 4+4 på sex matcher innan han gick poänglös från Luleåmatchen i lördags.
***
Skrev om det i går, Jonathan Sigalet och Sebastian Stålberg kan eventuellt göra comeback mot Malmö i kväll.
***
