Godkänt – men nu behöver Frölunda ställa några obekväma frågor

Godkänt – men nu behöver Frölunda ställa några obekväma frågor

Godkänt – men nu behöver Frölunda ställa några obekväma frågor

Godkänt – men nu behöver Frölunda ställa några obekväma frågor

Frölundas säsong är över, rent resultatmässigt (fyra, semifinal) är den förstås godkänd, helt okej.
Mittenlaget blev ett topplag igen.
Men – ledningen har nu många obekväma, och mycket viktiga, frågor att ställa. Om det ska bli mer än så här. Och det är ju ändå ambitionen för en klubb som Frölunda.
Häng med, läs, fundera och tyck.

Här tog det slut för Frölunda säsongen 21/22, uppe i Luleå. Nu måste tuffa frågor ställas om klubben vill ta ett steg till. Foto: C MORE (skärmdump)

DET VAR ALDRIG nära uppe i Luleå, kanske, kanske om Frölunda hållit 1–1 in i första vilan, men … nej, det var liksom tomt i tanken, tröttkört, kraftlöst, 1–4 talande siffror till slut. Stundtals klasskillnad mellan ett hemmalag som fått ihop alla bitar och ett bortalag där kroppsspråket var tydligt: ”Vi räcker inte till.”

Ingen skam att inte göra det mot Luleå, jag tror Färjestad (?) kommer få det tufft i finalen (men oj, så jag ser fram emot den).

Det var ändå slående hur mycket som gick igen i ett Frölunda som borde ha slagits för livet – offensiven och passningsspelet var alldeles för dåligt, försvarsspelet för virrigt, power play icke existerande. Just den spelformen, den som är så beroende av självförtroende, det var nästan sorgligt att se.

Den här lördagen var även Matt Tomkins målvaktsspel på tok för svagt, det betydde att Luleå kunde defilera till SM-final.

ANNONS

Låt oss släppa matchen, anlägga ett bredare synsätt, så här:

Frölunda gick från två år i mitten av SHL till att bli något slags topplag igen, hade kanske lite flyt när man fick möta ett sargat Växjö i kvartsfinal , en fjärdeplats och sedan utslaget av ett mycket bra Luleå i semifinal – det är ändå okej, tvivelsutan.

Men Frölunda vill förstås mer, och då finns ett antal obekväma frågor som Frölunda behöver ta tag i, den sportsliga ledningen men även styrelsen som har ett stort ansvar här. Notera att ”ställa frågor” inte alls är samma sak som att allt är åt helsike, att allt måste göras om, att allt är klart i förväg, bara just att frågorna måste ställas – utan rädsla för vad svaren kan bli.


## Lagbygget?

Än en gång går det att konstatera att Frölunda brast i målskytte, i ren skicklighetsnivå, inte minst när det gäller att bryta ner tajta, låga försvar.

Tränar man rätt?

Gör man rätt saker?

Släpper man spelarnas fantasi nog fri?

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Det dröjde till en bit in på året innan Radan Lenc värvades, en spelare som kan skjuta, som kan göra mål, före det nöjde sig Frölunda med att värva passningsgenier som Ryan Lasch och Michael Spacek, man hoppades att med bättre passningar skulle fler mål göras.

Stundtals var det också så, stundtals syntes bristerna, inte minst i semifinalserien.

I längden går det inte att driva spel och hänvisa till ”om vi bara fått första målet”, man behöver bygga lag som får det att hända, som fixar det sporten går ut på.

Träna annorlunda?

Spela annorlunda?

Värva annorlunda?

Frölundas ledning måste ställa sig sådana frågor, även fundera på om det är något fel när laget, med bara få omgångar kvar av grundserien, forfarande behöver jobba på att ”komma samman” och varför hösten ånyo var klart bättre än våren.


## Spelsättet?

När Frölunda är som bäst är det fantastiskt underhållande att se, fart och fysik, puckkontroll, chansskapande. Inget SHL-lag kan dominera och driva spel som Frölunda. Men man är inte alltid som bäst, framför allt gör man inte alltid mål (se ovan), och jag upplever – även om tränaren Roger Rönnberg säkert med emfas argumenterar emot – att Frölunda skulle behöva fler vägar att köra på, just de dagar då ”press och attack” inte ger resultat.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

De flesta motståndarcoacher vet exakt vad de ska förvänta sig mot Frölunda. Är det bra? Varför inte chocka i fem, tio minuter och lämna över initiativet till motståndaren, köra lite ”mind games”, ha fler alternativ i spelboken?

Det är också att problem att det ännu inte uppfunnits något vaccin mot ”Frölundasjukan”, alltså det här med att det blir för runt, att spelare väljer bort skottlägen. Även Radan Lenc hamnade här, trots bara några månader i klubben.

Tänkta stjärnor som Lasch och Spacek, inte alls bra nog i semifinalen, Lasch dock i kvartsfinalen. Bara deras fel? Finns andra skäl? Lasch nämndes ju under säsongen på samma nivå som Linus Omark – i semifinalspelet var amerikanen och svensken på helt olika nivåer.

Power play, bara bra under hösten. Vilka bär störst skuld? Spelarna, tränarna? Oerhört viktigt att våga vara tuff i utvärderingen här, för detta var en stor anledning till att Frölunda till slut var chanslöst mot Luleå.


## Tränarstaben?

Efter två SM-guld och fyra CHL-triumfer borde Roger Rönnberg sannolikt stå som staty utanför Scandinavium. Instrumental i förvandlingen som inledds 2013 och som gjorde Frölunda till en maktfaktor i svensk hockey.

Är det därför givet att han och tränarstaben ska fortsätta? Frågan kan tyckas dum eftersom kontraktet löper till 2025, men jag anser att den måste ställas.

Roger Rönnberg ger instruktioner under en bortamatch under säsongen. Foto: C MORE (skärmdump)

Svaret, tror jag, bottnar i om Rönnberg och hans kolleger kan fortsätta utvecklas, ett steg kom i vinter då presspelet blev mindre aggressivt, men det behövs mer.

Jag upplever fortfarande att Frölunda för mycket bestämmer sig för ett sätt att spela, vissa spelare att lita på, och när verkligheten inte överensstämmer med det man önskar – då görs ingen anpassning.

Det här att fortsätta spela icke-fungerande PP1 i torsdags var ju ett typexempel. Och Niklas Rubin blev oerhört styvmoderligt behandlad, trots att han inte alls var sämre än Matt Tomkins. Relationen mellan Rubin och Roger Rönnberg ska ha varit frostig, fick jag höra, i alla fall i höstas. Sådant ska förstås inte påverka, likväl stort frågetecken för matchningen.

Tomkins visste att tanken med hans sejour var att den bara skulle bli ettårig, det var känt att Lasse Johansson skulle ansluta hösten 2022, ändå lät han det faktum att han inte fick stanna i Göteborg påverka honom, berättade kanadensaren för aftonbladet.se. Jag finner det märkligt. Än mer så att Frölunda då gick med honom som nummer 1.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Nå, även vad gäller tränarstaben behöver alltså frågor ställas, som:

Ser Frölundas ledning att det kommer bli bättre nästa år vad gäller coachning, förändra matchbilder, spela heta spelare?

Om ja – utmärkt.

Om nej – då är det faktiskt läge att på allvar se över även tränarsidan, detta eftersom klubben och dess anhängare alltid är större än individerna.


## Utvecklingen?

Simon Edvinsson – wow! Elmer Söderblom – rätt mycket wow här också. Men sedan Jacob Peterson gick till Färjestad för att få utveckling har centern Kalle Henriksson inte alls fått till det, nu är det Theodor Niederbach som lämnar för Rögle eftersom han inte litar på ledningen vad gäller speltid och förtroende.

Två sidor av myntet? Absolut. Spelare har eget ansvar. Men det skickar ingen bra signal ut i Hockeysverige när Niederbach lämnar Frölunda, givet att juniorlagen inte heller gått bra de senaste säsongerna så finns även här skäl till att vända på stenar.

”Gör vi verkligen allt rätt? Om inte, vad är det vi gör fel, varför, hur kan vi göra det bättre?”

***

Inför nästa säsong försvinner Matt Tomkins och Niklas Rubin, Simon Edvinsson, Viktor Ekbom, Stefan Elliott, Mattias Norlinder, Jens Olsson, Theodor Niederbach, Kalle Henriksson och säkert Elmer Söderblom.

Johan Sundström? Jag förutsätter att det blir en skilsmässa här, vore absurt att fortsätta betala närmare 300 000 i månaden för en spelare som inte platsar.

Sundström fick 5.38 i semifinal 5. 5.38! Ni ser ju själva. Göteborgaren lär köpas ut, kontraktet brytas, så som skedde med Sebastian Stålberg, ni vet.

Nedan 22/23-truppen som vi vet nu, jag förutsätter att Frölunda ser behovet av en bra back och i alla fall två forwards som har offensiv fantasi och målskytte som kvalitéer.

Givet att alla andra med kontrakt blir kvar? Nej, inget i den här branschen är givet. Det kommer mera i vår, lita på det. Nu får Frölunda flyga hem, andas, nästa vecka blir det mer i avdelning intervjuer och analyser.

 

FRÖLUNDA 22/23
Målvakter:
Lars Johansson
* från SKA St Petersburg
Frederik Dichow
* från Kristianstad

Backar:
Christian Folin
Andreas Borgman
Filip Johansson
Anders Grönlund
Pontus Johansson
* från Djurgården
Filip Hasa
* från Modo
Lucas Nordsäter
* från Södertälje
NY

Centrar
Patrik Carlsson
Michael Spacek
Nicklas Lasu
Joel Lundqvist

Ytterforwards
Max Friberg
Ryan Lasch
Radan Lenc
Jan Mursak
Jacob Nilsson
Linus Nässén
Mats Rosseli Olsen
NY
NY
* Frölunda lär dessutom låta några av Ludwig Persson, Liam Dower Nilsson, Noah Hasa och Joel Ratkovic Berndtsson vara med och konkurrera om speltid, för någon eller några väntar troligen utlån.

***

 

Frölundas säsong är över, rent resultatmässigt (fyra, semifinal) är den förstås godkänd, helt okej.
Mittenlaget blev ett topplag igen.
Men – ledningen har nu många obekväma, och mycket viktiga, frågor att ställa. Om det ska bli mer än så här. Och det är ju ändå ambitionen för en klubb som Frölunda.
Häng med, läs, fundera och tyck.

Här tog det slut för Frölunda säsongen 21/22, uppe i Luleå. Nu måste tuffa frågor ställas om klubben vill ta ett steg till. Foto: C MORE (skärmdump)

DET VAR ALDRIG nära uppe i Luleå, kanske, kanske om Frölunda hållit 1–1 in i första vilan, men … nej, det var liksom tomt i tanken, tröttkört, kraftlöst, 1–4 talande siffror till slut. Stundtals klasskillnad mellan ett hemmalag som fått ihop alla bitar och ett bortalag där kroppsspråket var tydligt: ”Vi räcker inte till.”

Ingen skam att inte göra det mot Luleå, jag tror Färjestad (?) kommer få det tufft i finalen (men oj, så jag ser fram emot den).

Det var ändå slående hur mycket som gick igen i ett Frölunda som borde ha slagits för livet – offensiven och passningsspelet var alldeles för dåligt, försvarsspelet för virrigt, power play icke existerande. Just den spelformen, den som är så beroende av självförtroende, det var nästan sorgligt att se.

Den här lördagen var även Matt Tomkins målvaktsspel på tok för svagt, det betydde att Luleå kunde defilera till SM-final.

ANNONS

Låt oss släppa matchen, anlägga ett bredare synsätt, så här:

Frölunda gick från två år i mitten av SHL till att bli något slags topplag igen, hade kanske lite flyt när man fick möta ett sargat Växjö i kvartsfinal , en fjärdeplats och sedan utslaget av ett mycket bra Luleå i semifinal – det är ändå okej, tvivelsutan.

Men Frölunda vill förstås mer, och då finns ett antal obekväma frågor som Frölunda behöver ta tag i, den sportsliga ledningen men även styrelsen som har ett stort ansvar här. Notera att ”ställa frågor” inte alls är samma sak som att allt är åt helsike, att allt måste göras om, att allt är klart i förväg, bara just att frågorna måste ställas – utan rädsla för vad svaren kan bli.


## Lagbygget?

Än en gång går det att konstatera att Frölunda brast i målskytte, i ren skicklighetsnivå, inte minst när det gäller att bryta ner tajta, låga försvar.

Tränar man rätt?

Gör man rätt saker?

Släpper man spelarnas fantasi nog fri?

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Det dröjde till en bit in på året innan Radan Lenc värvades, en spelare som kan skjuta, som kan göra mål, före det nöjde sig Frölunda med att värva passningsgenier som Ryan Lasch och Michael Spacek, man hoppades att med bättre passningar skulle fler mål göras.

Stundtals var det också så, stundtals syntes bristerna, inte minst i semifinalserien.

I längden går det inte att driva spel och hänvisa till ”om vi bara fått första målet”, man behöver bygga lag som får det att hända, som fixar det sporten går ut på.

Träna annorlunda?

Spela annorlunda?

Värva annorlunda?

Frölundas ledning måste ställa sig sådana frågor, även fundera på om det är något fel när laget, med bara få omgångar kvar av grundserien, forfarande behöver jobba på att ”komma samman” och varför hösten ånyo var klart bättre än våren.


## Spelsättet?

När Frölunda är som bäst är det fantastiskt underhållande att se, fart och fysik, puckkontroll, chansskapande. Inget SHL-lag kan dominera och driva spel som Frölunda. Men man är inte alltid som bäst, framför allt gör man inte alltid mål (se ovan), och jag upplever – även om tränaren Roger Rönnberg säkert med emfas argumenterar emot – att Frölunda skulle behöva fler vägar att köra på, just de dagar då ”press och attack” inte ger resultat.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

De flesta motståndarcoacher vet exakt vad de ska förvänta sig mot Frölunda. Är det bra? Varför inte chocka i fem, tio minuter och lämna över initiativet till motståndaren, köra lite ”mind games”, ha fler alternativ i spelboken?

Det är också att problem att det ännu inte uppfunnits något vaccin mot ”Frölundasjukan”, alltså det här med att det blir för runt, att spelare väljer bort skottlägen. Även Radan Lenc hamnade här, trots bara några månader i klubben.

Tänkta stjärnor som Lasch och Spacek, inte alls bra nog i semifinalen, Lasch dock i kvartsfinalen. Bara deras fel? Finns andra skäl? Lasch nämndes ju under säsongen på samma nivå som Linus Omark – i semifinalspelet var amerikanen och svensken på helt olika nivåer.

Power play, bara bra under hösten. Vilka bär störst skuld? Spelarna, tränarna? Oerhört viktigt att våga vara tuff i utvärderingen här, för detta var en stor anledning till att Frölunda till slut var chanslöst mot Luleå.


## Tränarstaben?

Efter två SM-guld och fyra CHL-triumfer borde Roger Rönnberg sannolikt stå som staty utanför Scandinavium. Instrumental i förvandlingen som inledds 2013 och som gjorde Frölunda till en maktfaktor i svensk hockey.

Är det därför givet att han och tränarstaben ska fortsätta? Frågan kan tyckas dum eftersom kontraktet löper till 2025, men jag anser att den måste ställas.

Roger Rönnberg ger instruktioner under en bortamatch under säsongen. Foto: C MORE (skärmdump)

Svaret, tror jag, bottnar i om Rönnberg och hans kolleger kan fortsätta utvecklas, ett steg kom i vinter då presspelet blev mindre aggressivt, men det behövs mer.

Jag upplever fortfarande att Frölunda för mycket bestämmer sig för ett sätt att spela, vissa spelare att lita på, och när verkligheten inte överensstämmer med det man önskar – då görs ingen anpassning.

Det här att fortsätta spela icke-fungerande PP1 i torsdags var ju ett typexempel. Och Niklas Rubin blev oerhört styvmoderligt behandlad, trots att han inte alls var sämre än Matt Tomkins. Relationen mellan Rubin och Roger Rönnberg ska ha varit frostig, fick jag höra, i alla fall i höstas. Sådant ska förstås inte påverka, likväl stort frågetecken för matchningen.

Tomkins visste att tanken med hans sejour var att den bara skulle bli ettårig, det var känt att Lasse Johansson skulle ansluta hösten 2022, ändå lät han det faktum att han inte fick stanna i Göteborg påverka honom, berättade kanadensaren för aftonbladet.se. Jag finner det märkligt. Än mer så att Frölunda då gick med honom som nummer 1.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Nå, även vad gäller tränarstaben behöver alltså frågor ställas, som:

Ser Frölundas ledning att det kommer bli bättre nästa år vad gäller coachning, förändra matchbilder, spela heta spelare?

Om ja – utmärkt.

Om nej – då är det faktiskt läge att på allvar se över även tränarsidan, detta eftersom klubben och dess anhängare alltid är större än individerna.


## Utvecklingen?

Simon Edvinsson – wow! Elmer Söderblom – rätt mycket wow här också. Men sedan Jacob Peterson gick till Färjestad för att få utveckling har centern Kalle Henriksson inte alls fått till det, nu är det Theodor Niederbach som lämnar för Rögle eftersom han inte litar på ledningen vad gäller speltid och förtroende.

Två sidor av myntet? Absolut. Spelare har eget ansvar. Men det skickar ingen bra signal ut i Hockeysverige när Niederbach lämnar Frölunda, givet att juniorlagen inte heller gått bra de senaste säsongerna så finns även här skäl till att vända på stenar.

”Gör vi verkligen allt rätt? Om inte, vad är det vi gör fel, varför, hur kan vi göra det bättre?”

***

Inför nästa säsong försvinner Matt Tomkins och Niklas Rubin, Simon Edvinsson, Viktor Ekbom, Stefan Elliott, Mattias Norlinder, Jens Olsson, Theodor Niederbach, Kalle Henriksson och säkert Elmer Söderblom.

Johan Sundström? Jag förutsätter att det blir en skilsmässa här, vore absurt att fortsätta betala närmare 300 000 i månaden för en spelare som inte platsar.

Sundström fick 5.38 i semifinal 5. 5.38! Ni ser ju själva. Göteborgaren lär köpas ut, kontraktet brytas, så som skedde med Sebastian Stålberg, ni vet.

Nedan 22/23-truppen som vi vet nu, jag förutsätter att Frölunda ser behovet av en bra back och i alla fall två forwards som har offensiv fantasi och målskytte som kvalitéer.

Givet att alla andra med kontrakt blir kvar? Nej, inget i den här branschen är givet. Det kommer mera i vår, lita på det. Nu får Frölunda flyga hem, andas, nästa vecka blir det mer i avdelning intervjuer och analyser.

 

FRÖLUNDA 22/23
Målvakter:
Lars Johansson
* från SKA St Petersburg
Frederik Dichow
* från Kristianstad

Backar:
Christian Folin
Andreas Borgman
Filip Johansson
Anders Grönlund
Pontus Johansson
* från Djurgården
Filip Hasa
* från Modo
Lucas Nordsäter
* från Södertälje
NY

Centrar
Patrik Carlsson
Michael Spacek
Nicklas Lasu
Joel Lundqvist

Ytterforwards
Max Friberg
Ryan Lasch
Radan Lenc
Jan Mursak
Jacob Nilsson
Linus Nässén
Mats Rosseli Olsen
NY
NY
* Frölunda lär dessutom låta några av Ludwig Persson, Liam Dower Nilsson, Noah Hasa och Joel Ratkovic Berndtsson vara med och konkurrera om speltid, för någon eller några väntar troligen utlån.

***

 

Frölundas säsong är över, rent resultatmässigt (fyra, semifinal) är den förstås godkänd, helt okej.
Mittenlaget blev ett topplag igen.
Men – ledningen har nu många obekväma, och mycket viktiga, frågor att ställa. Om det ska bli mer än så här. Och det är ju ändå ambitionen för en klubb som Frölunda.
Häng med, läs, fundera och tyck.

Här tog det slut för Frölunda säsongen 21/22, uppe i Luleå. Nu måste tuffa frågor ställas om klubben vill ta ett steg till. Foto: C MORE (skärmdump)

DET VAR ALDRIG nära uppe i Luleå, kanske, kanske om Frölunda hållit 1–1 in i första vilan, men … nej, det var liksom tomt i tanken, tröttkört, kraftlöst, 1–4 talande siffror till slut. Stundtals klasskillnad mellan ett hemmalag som fått ihop alla bitar och ett bortalag där kroppsspråket var tydligt: ”Vi räcker inte till.”

Ingen skam att inte göra det mot Luleå, jag tror Färjestad (?) kommer få det tufft i finalen (men oj, så jag ser fram emot den).

Det var ändå slående hur mycket som gick igen i ett Frölunda som borde ha slagits för livet – offensiven och passningsspelet var alldeles för dåligt, försvarsspelet för virrigt, power play icke existerande. Just den spelformen, den som är så beroende av självförtroende, det var nästan sorgligt att se.

Den här lördagen var även Matt Tomkins målvaktsspel på tok för svagt, det betydde att Luleå kunde defilera till SM-final.

ANNONS

Låt oss släppa matchen, anlägga ett bredare synsätt, så här:

Frölunda gick från två år i mitten av SHL till att bli något slags topplag igen, hade kanske lite flyt när man fick möta ett sargat Växjö i kvartsfinal , en fjärdeplats och sedan utslaget av ett mycket bra Luleå i semifinal – det är ändå okej, tvivelsutan.

Men Frölunda vill förstås mer, och då finns ett antal obekväma frågor som Frölunda behöver ta tag i, den sportsliga ledningen men även styrelsen som har ett stort ansvar här. Notera att ”ställa frågor” inte alls är samma sak som att allt är åt helsike, att allt måste göras om, att allt är klart i förväg, bara just att frågorna måste ställas – utan rädsla för vad svaren kan bli.


## Lagbygget?

Än en gång går det att konstatera att Frölunda brast i målskytte, i ren skicklighetsnivå, inte minst när det gäller att bryta ner tajta, låga försvar.

Tränar man rätt?

Gör man rätt saker?

Släpper man spelarnas fantasi nog fri?

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Det dröjde till en bit in på året innan Radan Lenc värvades, en spelare som kan skjuta, som kan göra mål, före det nöjde sig Frölunda med att värva passningsgenier som Ryan Lasch och Michael Spacek, man hoppades att med bättre passningar skulle fler mål göras.

Stundtals var det också så, stundtals syntes bristerna, inte minst i semifinalserien.

I längden går det inte att driva spel och hänvisa till ”om vi bara fått första målet”, man behöver bygga lag som får det att hända, som fixar det sporten går ut på.

Träna annorlunda?

Spela annorlunda?

Värva annorlunda?

Frölundas ledning måste ställa sig sådana frågor, även fundera på om det är något fel när laget, med bara få omgångar kvar av grundserien, forfarande behöver jobba på att ”komma samman” och varför hösten ånyo var klart bättre än våren.


## Spelsättet?

När Frölunda är som bäst är det fantastiskt underhållande att se, fart och fysik, puckkontroll, chansskapande. Inget SHL-lag kan dominera och driva spel som Frölunda. Men man är inte alltid som bäst, framför allt gör man inte alltid mål (se ovan), och jag upplever – även om tränaren Roger Rönnberg säkert med emfas argumenterar emot – att Frölunda skulle behöva fler vägar att köra på, just de dagar då ”press och attack” inte ger resultat.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

De flesta motståndarcoacher vet exakt vad de ska förvänta sig mot Frölunda. Är det bra? Varför inte chocka i fem, tio minuter och lämna över initiativet till motståndaren, köra lite ”mind games”, ha fler alternativ i spelboken?

Det är också att problem att det ännu inte uppfunnits något vaccin mot ”Frölundasjukan”, alltså det här med att det blir för runt, att spelare väljer bort skottlägen. Även Radan Lenc hamnade här, trots bara några månader i klubben.

Tänkta stjärnor som Lasch och Spacek, inte alls bra nog i semifinalen, Lasch dock i kvartsfinalen. Bara deras fel? Finns andra skäl? Lasch nämndes ju under säsongen på samma nivå som Linus Omark – i semifinalspelet var amerikanen och svensken på helt olika nivåer.

Power play, bara bra under hösten. Vilka bär störst skuld? Spelarna, tränarna? Oerhört viktigt att våga vara tuff i utvärderingen här, för detta var en stor anledning till att Frölunda till slut var chanslöst mot Luleå.


## Tränarstaben?

Efter två SM-guld och fyra CHL-triumfer borde Roger Rönnberg sannolikt stå som staty utanför Scandinavium. Instrumental i förvandlingen som inledds 2013 och som gjorde Frölunda till en maktfaktor i svensk hockey.

Är det därför givet att han och tränarstaben ska fortsätta? Frågan kan tyckas dum eftersom kontraktet löper till 2025, men jag anser att den måste ställas.

Roger Rönnberg ger instruktioner under en bortamatch under säsongen. Foto: C MORE (skärmdump)

Svaret, tror jag, bottnar i om Rönnberg och hans kolleger kan fortsätta utvecklas, ett steg kom i vinter då presspelet blev mindre aggressivt, men det behövs mer.

Jag upplever fortfarande att Frölunda för mycket bestämmer sig för ett sätt att spela, vissa spelare att lita på, och när verkligheten inte överensstämmer med det man önskar – då görs ingen anpassning.

Det här att fortsätta spela icke-fungerande PP1 i torsdags var ju ett typexempel. Och Niklas Rubin blev oerhört styvmoderligt behandlad, trots att han inte alls var sämre än Matt Tomkins. Relationen mellan Rubin och Roger Rönnberg ska ha varit frostig, fick jag höra, i alla fall i höstas. Sådant ska förstås inte påverka, likväl stort frågetecken för matchningen.

Tomkins visste att tanken med hans sejour var att den bara skulle bli ettårig, det var känt att Lasse Johansson skulle ansluta hösten 2022, ändå lät han det faktum att han inte fick stanna i Göteborg påverka honom, berättade kanadensaren för aftonbladet.se. Jag finner det märkligt. Än mer så att Frölunda då gick med honom som nummer 1.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Nå, även vad gäller tränarstaben behöver alltså frågor ställas, som:

Ser Frölundas ledning att det kommer bli bättre nästa år vad gäller coachning, förändra matchbilder, spela heta spelare?

Om ja – utmärkt.

Om nej – då är det faktiskt läge att på allvar se över även tränarsidan, detta eftersom klubben och dess anhängare alltid är större än individerna.


## Utvecklingen?

Simon Edvinsson – wow! Elmer Söderblom – rätt mycket wow här också. Men sedan Jacob Peterson gick till Färjestad för att få utveckling har centern Kalle Henriksson inte alls fått till det, nu är det Theodor Niederbach som lämnar för Rögle eftersom han inte litar på ledningen vad gäller speltid och förtroende.

Två sidor av myntet? Absolut. Spelare har eget ansvar. Men det skickar ingen bra signal ut i Hockeysverige när Niederbach lämnar Frölunda, givet att juniorlagen inte heller gått bra de senaste säsongerna så finns även här skäl till att vända på stenar.

”Gör vi verkligen allt rätt? Om inte, vad är det vi gör fel, varför, hur kan vi göra det bättre?”

***

Inför nästa säsong försvinner Matt Tomkins och Niklas Rubin, Simon Edvinsson, Viktor Ekbom, Stefan Elliott, Mattias Norlinder, Jens Olsson, Theodor Niederbach, Kalle Henriksson och säkert Elmer Söderblom.

Johan Sundström? Jag förutsätter att det blir en skilsmässa här, vore absurt att fortsätta betala närmare 300 000 i månaden för en spelare som inte platsar.

Sundström fick 5.38 i semifinal 5. 5.38! Ni ser ju själva. Göteborgaren lär köpas ut, kontraktet brytas, så som skedde med Sebastian Stålberg, ni vet.

Nedan 22/23-truppen som vi vet nu, jag förutsätter att Frölunda ser behovet av en bra back och i alla fall två forwards som har offensiv fantasi och målskytte som kvalitéer.

Givet att alla andra med kontrakt blir kvar? Nej, inget i den här branschen är givet. Det kommer mera i vår, lita på det. Nu får Frölunda flyga hem, andas, nästa vecka blir det mer i avdelning intervjuer och analyser.

 

FRÖLUNDA 22/23
Målvakter:
Lars Johansson
* från SKA St Petersburg
Frederik Dichow
* från Kristianstad

Backar:
Christian Folin
Andreas Borgman
Filip Johansson
Anders Grönlund
Pontus Johansson
* från Djurgården
Filip Hasa
* från Modo
Lucas Nordsäter
* från Södertälje
NY

Centrar
Patrik Carlsson
Michael Spacek
Nicklas Lasu
Joel Lundqvist

Ytterforwards
Max Friberg
Ryan Lasch
Radan Lenc
Jan Mursak
Jacob Nilsson
Linus Nässén
Mats Rosseli Olsen
NY
NY
* Frölunda lär dessutom låta några av Ludwig Persson, Liam Dower Nilsson, Noah Hasa och Joel Ratkovic Berndtsson vara med och konkurrera om speltid, för någon eller några väntar troligen utlån.

***

 

Frölundas säsong är över, rent resultatmässigt (fyra, semifinal) är den förstås godkänd, helt okej.
Mittenlaget blev ett topplag igen.
Men – ledningen har nu många obekväma, och mycket viktiga, frågor att ställa. Om det ska bli mer än så här. Och det är ju ändå ambitionen för en klubb som Frölunda.
Häng med, läs, fundera och tyck.

Här tog det slut för Frölunda säsongen 21/22, uppe i Luleå. Nu måste tuffa frågor ställas om klubben vill ta ett steg till. Foto: C MORE (skärmdump)

DET VAR ALDRIG nära uppe i Luleå, kanske, kanske om Frölunda hållit 1–1 in i första vilan, men … nej, det var liksom tomt i tanken, tröttkört, kraftlöst, 1–4 talande siffror till slut. Stundtals klasskillnad mellan ett hemmalag som fått ihop alla bitar och ett bortalag där kroppsspråket var tydligt: ”Vi räcker inte till.”

Ingen skam att inte göra det mot Luleå, jag tror Färjestad (?) kommer få det tufft i finalen (men oj, så jag ser fram emot den).

Det var ändå slående hur mycket som gick igen i ett Frölunda som borde ha slagits för livet – offensiven och passningsspelet var alldeles för dåligt, försvarsspelet för virrigt, power play icke existerande. Just den spelformen, den som är så beroende av självförtroende, det var nästan sorgligt att se.

Den här lördagen var även Matt Tomkins målvaktsspel på tok för svagt, det betydde att Luleå kunde defilera till SM-final.

ANNONS

Låt oss släppa matchen, anlägga ett bredare synsätt, så här:

Frölunda gick från två år i mitten av SHL till att bli något slags topplag igen, hade kanske lite flyt när man fick möta ett sargat Växjö i kvartsfinal , en fjärdeplats och sedan utslaget av ett mycket bra Luleå i semifinal – det är ändå okej, tvivelsutan.

Men Frölunda vill förstås mer, och då finns ett antal obekväma frågor som Frölunda behöver ta tag i, den sportsliga ledningen men även styrelsen som har ett stort ansvar här. Notera att ”ställa frågor” inte alls är samma sak som att allt är åt helsike, att allt måste göras om, att allt är klart i förväg, bara just att frågorna måste ställas – utan rädsla för vad svaren kan bli.


## Lagbygget?

Än en gång går det att konstatera att Frölunda brast i målskytte, i ren skicklighetsnivå, inte minst när det gäller att bryta ner tajta, låga försvar.

Tränar man rätt?

Gör man rätt saker?

Släpper man spelarnas fantasi nog fri?

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Det dröjde till en bit in på året innan Radan Lenc värvades, en spelare som kan skjuta, som kan göra mål, före det nöjde sig Frölunda med att värva passningsgenier som Ryan Lasch och Michael Spacek, man hoppades att med bättre passningar skulle fler mål göras.

Stundtals var det också så, stundtals syntes bristerna, inte minst i semifinalserien.

I längden går det inte att driva spel och hänvisa till ”om vi bara fått första målet”, man behöver bygga lag som får det att hända, som fixar det sporten går ut på.

Träna annorlunda?

Spela annorlunda?

Värva annorlunda?

Frölundas ledning måste ställa sig sådana frågor, även fundera på om det är något fel när laget, med bara få omgångar kvar av grundserien, forfarande behöver jobba på att ”komma samman” och varför hösten ånyo var klart bättre än våren.


## Spelsättet?

När Frölunda är som bäst är det fantastiskt underhållande att se, fart och fysik, puckkontroll, chansskapande. Inget SHL-lag kan dominera och driva spel som Frölunda. Men man är inte alltid som bäst, framför allt gör man inte alltid mål (se ovan), och jag upplever – även om tränaren Roger Rönnberg säkert med emfas argumenterar emot – att Frölunda skulle behöva fler vägar att köra på, just de dagar då ”press och attack” inte ger resultat.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

De flesta motståndarcoacher vet exakt vad de ska förvänta sig mot Frölunda. Är det bra? Varför inte chocka i fem, tio minuter och lämna över initiativet till motståndaren, köra lite ”mind games”, ha fler alternativ i spelboken?

Det är också att problem att det ännu inte uppfunnits något vaccin mot ”Frölundasjukan”, alltså det här med att det blir för runt, att spelare väljer bort skottlägen. Även Radan Lenc hamnade här, trots bara några månader i klubben.

Tänkta stjärnor som Lasch och Spacek, inte alls bra nog i semifinalen, Lasch dock i kvartsfinalen. Bara deras fel? Finns andra skäl? Lasch nämndes ju under säsongen på samma nivå som Linus Omark – i semifinalspelet var amerikanen och svensken på helt olika nivåer.

Power play, bara bra under hösten. Vilka bär störst skuld? Spelarna, tränarna? Oerhört viktigt att våga vara tuff i utvärderingen här, för detta var en stor anledning till att Frölunda till slut var chanslöst mot Luleå.


## Tränarstaben?

Efter två SM-guld och fyra CHL-triumfer borde Roger Rönnberg sannolikt stå som staty utanför Scandinavium. Instrumental i förvandlingen som inledds 2013 och som gjorde Frölunda till en maktfaktor i svensk hockey.

Är det därför givet att han och tränarstaben ska fortsätta? Frågan kan tyckas dum eftersom kontraktet löper till 2025, men jag anser att den måste ställas.

Roger Rönnberg ger instruktioner under en bortamatch under säsongen. Foto: C MORE (skärmdump)

Svaret, tror jag, bottnar i om Rönnberg och hans kolleger kan fortsätta utvecklas, ett steg kom i vinter då presspelet blev mindre aggressivt, men det behövs mer.

Jag upplever fortfarande att Frölunda för mycket bestämmer sig för ett sätt att spela, vissa spelare att lita på, och när verkligheten inte överensstämmer med det man önskar – då görs ingen anpassning.

Det här att fortsätta spela icke-fungerande PP1 i torsdags var ju ett typexempel. Och Niklas Rubin blev oerhört styvmoderligt behandlad, trots att han inte alls var sämre än Matt Tomkins. Relationen mellan Rubin och Roger Rönnberg ska ha varit frostig, fick jag höra, i alla fall i höstas. Sådant ska förstås inte påverka, likväl stort frågetecken för matchningen.

Tomkins visste att tanken med hans sejour var att den bara skulle bli ettårig, det var känt att Lasse Johansson skulle ansluta hösten 2022, ändå lät han det faktum att han inte fick stanna i Göteborg påverka honom, berättade kanadensaren för aftonbladet.se. Jag finner det märkligt. Än mer så att Frölunda då gick med honom som nummer 1.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Nå, även vad gäller tränarstaben behöver alltså frågor ställas, som:

Ser Frölundas ledning att det kommer bli bättre nästa år vad gäller coachning, förändra matchbilder, spela heta spelare?

Om ja – utmärkt.

Om nej – då är det faktiskt läge att på allvar se över även tränarsidan, detta eftersom klubben och dess anhängare alltid är större än individerna.


## Utvecklingen?

Simon Edvinsson – wow! Elmer Söderblom – rätt mycket wow här också. Men sedan Jacob Peterson gick till Färjestad för att få utveckling har centern Kalle Henriksson inte alls fått till det, nu är det Theodor Niederbach som lämnar för Rögle eftersom han inte litar på ledningen vad gäller speltid och förtroende.

Två sidor av myntet? Absolut. Spelare har eget ansvar. Men det skickar ingen bra signal ut i Hockeysverige när Niederbach lämnar Frölunda, givet att juniorlagen inte heller gått bra de senaste säsongerna så finns även här skäl till att vända på stenar.

”Gör vi verkligen allt rätt? Om inte, vad är det vi gör fel, varför, hur kan vi göra det bättre?”

***

Inför nästa säsong försvinner Matt Tomkins och Niklas Rubin, Simon Edvinsson, Viktor Ekbom, Stefan Elliott, Mattias Norlinder, Jens Olsson, Theodor Niederbach, Kalle Henriksson och säkert Elmer Söderblom.

Johan Sundström? Jag förutsätter att det blir en skilsmässa här, vore absurt att fortsätta betala närmare 300 000 i månaden för en spelare som inte platsar.

Sundström fick 5.38 i semifinal 5. 5.38! Ni ser ju själva. Göteborgaren lär köpas ut, kontraktet brytas, så som skedde med Sebastian Stålberg, ni vet.

Nedan 22/23-truppen som vi vet nu, jag förutsätter att Frölunda ser behovet av en bra back och i alla fall två forwards som har offensiv fantasi och målskytte som kvalitéer.

Givet att alla andra med kontrakt blir kvar? Nej, inget i den här branschen är givet. Det kommer mera i vår, lita på det. Nu får Frölunda flyga hem, andas, nästa vecka blir det mer i avdelning intervjuer och analyser.

 

FRÖLUNDA 22/23
Målvakter:
Lars Johansson
* från SKA St Petersburg
Frederik Dichow
* från Kristianstad

Backar:
Christian Folin
Andreas Borgman
Filip Johansson
Anders Grönlund
Pontus Johansson
* från Djurgården
Filip Hasa
* från Modo
Lucas Nordsäter
* från Södertälje
NY

Centrar
Patrik Carlsson
Michael Spacek
Nicklas Lasu
Joel Lundqvist

Ytterforwards
Max Friberg
Ryan Lasch
Radan Lenc
Jan Mursak
Jacob Nilsson
Linus Nässén
Mats Rosseli Olsen
NY
NY
* Frölunda lär dessutom låta några av Ludwig Persson, Liam Dower Nilsson, Noah Hasa och Joel Ratkovic Berndtsson vara med och konkurrera om speltid, för någon eller några väntar troligen utlån.

***

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt