Tre Kronor som bäst när det gällde – men mot USA räckte det inte

Tre Kronor som bäst när det gällde – men mot USA räckte det inte

Tre Kronor som bäst när det gällde – men mot USA räckte det inte

Tre Kronor som bäst när det gällde – men mot USA räckte det inte

OS är över för Tre Kronor – men avslutningen mot USA var svår att kritisera.
1–2. Förlängning. Insatsen var där. Marginalerna inte. Det hade behövts mot Quinn Hughes och hans gäng.

Bildcred: HBO/MAX/EUROSPORT

När det gällde som mest var Tre Kronor som bäst i den här OS-turneringen.
Bara ett problem – USA var lite, lite bättre.
Quinn Hughes sköt USA till semifinal i förlängningen – men Lucas Raymond & Co föll verkligen med flaggan i topp.
Min spontana känsla? Tänk om Leo Carlsson varit med, tänk om William Nylander varit fräsch och i vanlig klass. 

EN GAMMAL KLYSCHA det där med flaggan? Visst, men jag hittar inget bättre sätt att beskriva det.

Tre Kronor hade verkligen inte imponerat in den här OS-turneringen.

Mot USA – ett helt annat lag. Helt. Annat. Lag.

Jämnt fram till Dylan Larkins 1–0 (31.03), Lucas Raymond hade haft två fina lägen för svensk ledning, massor med USA sedan – men Sverige studsade tillbaka starkt i tredje.

Jesper Bratt fick äntligen chansen då, säkerhetsbältet knäpptes allt mer upp, tuff matchning, i spel sex mot fem slog Raymond en löjligt läcker passning till Mika Zibanejad som direktsköt 1–1 (58.29).

Var USA lite bättre sett över 63 minuter och 27 sekunder? Visst, men inte mycket, inte alls så mycket som jag hade trott på förhand. Tre Kronor lyfte verkligen i allvarets stund, presterade på högre nivå, till slut krävdes det att mästerlige Quinn Hughes skulle svinga trollspöet (2–1, 63.27) för att USA skulle gå vidare.

ANNONS

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

Kanske hade det räckt om Lucas Raymond fått höjd på pucken och gjort 1–0, kanske hade det räckt om Rasmus Dahlin inte tappat bort Dylan Larkin, kanske hade det räckt om William Nylander inte varit en skugga av sig själv, kanske hade det räckt om Jesper Bratt spelat från start, kanske … äh, USA hade ju fler chanser, 2–0 hängde i luften före andra vilan, men jag återkommer till inledningens klyscha:

Tre Kronor föll med flaggan i topp.

All heder till spelarna för kvartsfinalinsatsen.

USA är guldfavorit tillsammans med Kanada, Gabriel Landeskog & Co var brutalt nära att skrälla, visade att man till slut kunde få ihop grejorna – och då är man väldigt nära USA:s nivå, trots att stjärnglansen på papperet är större hos amerikanerna.

Bittert för svenska spelarna.

Bittert för svenska supportrarna.

Men vi som bara njuter av hockeyn, vi tackade för underhållningen.

Nu hoppas vi – förlåt, Finland – på en final mellan Kanada och USA. Cale Makar mot Quinn Hughes, Connor McDavid mot Jack Eichel. Mmm … magnifikt.

Hade Sverige gått längre i OS om man hållit i 5–2 mot Slovakien? Sannolikt. Men går man för guld måste man någon gång kunna slå USA eller Kanada. Det går att kritisera ledningen för att det tog sådan tid att få ihop ett fungerande lag, det gör det verkligen, jag har också gjort det i tidigare texter, fortfarande förvånas jag av hattandet med spelare, men avslutningen, kvartsfinalen mot ett jäkla bra USA – den går inte att gnälla på.

Jag köper inte att det är ”underkänt att åka ut i kvartsfinal”; Sverige är så bra att man ska gå för guld, då måste man kunna slå USA – och det var förbaskat nära. Om Leo Carlsson inte gått sönder före OS, om William Nylander inte hämmats av sin ljumske (så måste det ha varit), det kanske hade räckt. Däremot tog det alldeles för lång tid att få ihop laget, att hitta rätt roller för spelarna, där är betyget verkligen F: underkänt. Jag tror det var ett misstag att spela en typisk ”fjärdekedja”, det hade gått att hitta en plats åt Filip Forsberg där från start, för Jesper Bratt senare i turneringen. USA hade Jack Hughes i sin (på papperet) fjärdekedja. Just sayin’ …

Min åsikt består – i ett OS eller World Cup bör Tre Kronor ha en NHL-coach i båset. En som verkligen kan spelarna och motståndarna. Två år till nästa chans. Då är det World Cup. Rikard Grönborg kan vara GM, i båset bör stå en coach med daglig NHL-vana.

***

Vanvett att avgöra mästerskapsmatcher med tre mot tre-spel. Spela fem mot fem i max 20 minuter. Tre mot tre-cirkus – det är inte värdigt. Inget lotteri, skickliga spelare firar triumfer, men det är mer Harlem Globetrotters än hockey.

***

Skönt att det verkar ha gått bra med Rasmus Dahlin.

Hoppas även det gick bra med Sidney Crosby så vi får se mer av honom i Milano. MR under torsdagen ger kanske besked.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Artturi Lehkonen – såg ni? Ex-frölundaiten var Finlands store hjälte när 0–2 mot Schweiz blev 3–2 efter förlängning. 3–2-målet kom 3.23 in på tre mot tre-cirkusen – och vilket jäkla avslut! Friläge och pucken rätt upp i krysset. 

Finland kändes på väg ur OS när Sebastian Aho sköt 1–2 med 6.06 kvar, sedan kom Miro Heiskanens 2–2 med sex man-press mot schweiziske superkeepern Leonardo  Genoni. Ynka 1.12 återstod då. Så nära var Schweiz semifinal.

***

Kanadas match mot Tjeckien var en av de bästa och mest dramatiska jag sett på länge.

Fantastisk underhållning.

Helt jäkla fantastisk!

Tjeckien med tacklingsmonstret Radko Gudas stod emot, spelade disciplinerat, starkt, hade verkligen en offensiv med sina NHL-stjärnor i spetsen (David Pastrnak, Martin Necas), ledde 3–2 – och Kanadas uppförsbacke kändes brant. Man fick ut alldeles för lite av spelarna bakom topparna Connor McDavid, Nathan MacKinnon, Macklin Celebrini och Cale Makar.

Då slog Nick Suzuki till med en superstyrning – 3–3 (56.33).

Då slog Mitch Marner till med ett avgörande supermål (61.22).

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Wow. Tack för showen, boys.

Men – det här var alldeles häpnadsväckande, att en så solklar sex man-utvisning missades. Tjeckien gjorde 3–2  här. Tack och lov blev inte målet avgörande.  

 

OS är över för Tre Kronor – men avslutningen mot USA var svår att kritisera.
1–2. Förlängning. Insatsen var där. Marginalerna inte. Det hade behövts mot Quinn Hughes och hans gäng.

Bildcred: HBO/MAX/EUROSPORT

När det gällde som mest var Tre Kronor som bäst i den här OS-turneringen.
Bara ett problem – USA var lite, lite bättre.
Quinn Hughes sköt USA till semifinal i förlängningen – men Lucas Raymond & Co föll verkligen med flaggan i topp.
Min spontana känsla? Tänk om Leo Carlsson varit med, tänk om William Nylander varit fräsch och i vanlig klass. 

EN GAMMAL KLYSCHA det där med flaggan? Visst, men jag hittar inget bättre sätt att beskriva det.

Tre Kronor hade verkligen inte imponerat in den här OS-turneringen.

Mot USA – ett helt annat lag. Helt. Annat. Lag.

Jämnt fram till Dylan Larkins 1–0 (31.03), Lucas Raymond hade haft två fina lägen för svensk ledning, massor med USA sedan – men Sverige studsade tillbaka starkt i tredje.

Jesper Bratt fick äntligen chansen då, säkerhetsbältet knäpptes allt mer upp, tuff matchning, i spel sex mot fem slog Raymond en löjligt läcker passning till Mika Zibanejad som direktsköt 1–1 (58.29).

Var USA lite bättre sett över 63 minuter och 27 sekunder? Visst, men inte mycket, inte alls så mycket som jag hade trott på förhand. Tre Kronor lyfte verkligen i allvarets stund, presterade på högre nivå, till slut krävdes det att mästerlige Quinn Hughes skulle svinga trollspöet (2–1, 63.27) för att USA skulle gå vidare.

ANNONS

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

Kanske hade det räckt om Lucas Raymond fått höjd på pucken och gjort 1–0, kanske hade det räckt om Rasmus Dahlin inte tappat bort Dylan Larkin, kanske hade det räckt om William Nylander inte varit en skugga av sig själv, kanske hade det räckt om Jesper Bratt spelat från start, kanske … äh, USA hade ju fler chanser, 2–0 hängde i luften före andra vilan, men jag återkommer till inledningens klyscha:

Tre Kronor föll med flaggan i topp.

All heder till spelarna för kvartsfinalinsatsen.

USA är guldfavorit tillsammans med Kanada, Gabriel Landeskog & Co var brutalt nära att skrälla, visade att man till slut kunde få ihop grejorna – och då är man väldigt nära USA:s nivå, trots att stjärnglansen på papperet är större hos amerikanerna.

Bittert för svenska spelarna.

Bittert för svenska supportrarna.

Men vi som bara njuter av hockeyn, vi tackade för underhållningen.

Nu hoppas vi – förlåt, Finland – på en final mellan Kanada och USA. Cale Makar mot Quinn Hughes, Connor McDavid mot Jack Eichel. Mmm … magnifikt.

Hade Sverige gått längre i OS om man hållit i 5–2 mot Slovakien? Sannolikt. Men går man för guld måste man någon gång kunna slå USA eller Kanada. Det går att kritisera ledningen för att det tog sådan tid att få ihop ett fungerande lag, det gör det verkligen, jag har också gjort det i tidigare texter, fortfarande förvånas jag av hattandet med spelare, men avslutningen, kvartsfinalen mot ett jäkla bra USA – den går inte att gnälla på.

Jag köper inte att det är ”underkänt att åka ut i kvartsfinal”; Sverige är så bra att man ska gå för guld, då måste man kunna slå USA – och det var förbaskat nära. Om Leo Carlsson inte gått sönder före OS, om William Nylander inte hämmats av sin ljumske (så måste det ha varit), det kanske hade räckt. Däremot tog det alldeles för lång tid att få ihop laget, att hitta rätt roller för spelarna, där är betyget verkligen F: underkänt. Jag tror det var ett misstag att spela en typisk ”fjärdekedja”, det hade gått att hitta en plats åt Filip Forsberg där från start, för Jesper Bratt senare i turneringen. USA hade Jack Hughes i sin (på papperet) fjärdekedja. Just sayin’ …

Min åsikt består – i ett OS eller World Cup bör Tre Kronor ha en NHL-coach i båset. En som verkligen kan spelarna och motståndarna. Två år till nästa chans. Då är det World Cup. Rikard Grönborg kan vara GM, i båset bör stå en coach med daglig NHL-vana.

***

Vanvett att avgöra mästerskapsmatcher med tre mot tre-spel. Spela fem mot fem i max 20 minuter. Tre mot tre-cirkus – det är inte värdigt. Inget lotteri, skickliga spelare firar triumfer, men det är mer Harlem Globetrotters än hockey.

***

Skönt att det verkar ha gått bra med Rasmus Dahlin.

Hoppas även det gick bra med Sidney Crosby så vi får se mer av honom i Milano. MR under torsdagen ger kanske besked.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Artturi Lehkonen – såg ni? Ex-frölundaiten var Finlands store hjälte när 0–2 mot Schweiz blev 3–2 efter förlängning. 3–2-målet kom 3.23 in på tre mot tre-cirkusen – och vilket jäkla avslut! Friläge och pucken rätt upp i krysset. 

Finland kändes på väg ur OS när Sebastian Aho sköt 1–2 med 6.06 kvar, sedan kom Miro Heiskanens 2–2 med sex man-press mot schweiziske superkeepern Leonardo  Genoni. Ynka 1.12 återstod då. Så nära var Schweiz semifinal.

***

Kanadas match mot Tjeckien var en av de bästa och mest dramatiska jag sett på länge.

Fantastisk underhållning.

Helt jäkla fantastisk!

Tjeckien med tacklingsmonstret Radko Gudas stod emot, spelade disciplinerat, starkt, hade verkligen en offensiv med sina NHL-stjärnor i spetsen (David Pastrnak, Martin Necas), ledde 3–2 – och Kanadas uppförsbacke kändes brant. Man fick ut alldeles för lite av spelarna bakom topparna Connor McDavid, Nathan MacKinnon, Macklin Celebrini och Cale Makar.

Då slog Nick Suzuki till med en superstyrning – 3–3 (56.33).

Då slog Mitch Marner till med ett avgörande supermål (61.22).

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Wow. Tack för showen, boys.

Men – det här var alldeles häpnadsväckande, att en så solklar sex man-utvisning missades. Tjeckien gjorde 3–2  här. Tack och lov blev inte målet avgörande.  

 

OS är över för Tre Kronor – men avslutningen mot USA var svår att kritisera.
1–2. Förlängning. Insatsen var där. Marginalerna inte. Det hade behövts mot Quinn Hughes och hans gäng.

Bildcred: HBO/MAX/EUROSPORT

När det gällde som mest var Tre Kronor som bäst i den här OS-turneringen.
Bara ett problem – USA var lite, lite bättre.
Quinn Hughes sköt USA till semifinal i förlängningen – men Lucas Raymond & Co föll verkligen med flaggan i topp.
Min spontana känsla? Tänk om Leo Carlsson varit med, tänk om William Nylander varit fräsch och i vanlig klass. 

EN GAMMAL KLYSCHA det där med flaggan? Visst, men jag hittar inget bättre sätt att beskriva det.

Tre Kronor hade verkligen inte imponerat in den här OS-turneringen.

Mot USA – ett helt annat lag. Helt. Annat. Lag.

Jämnt fram till Dylan Larkins 1–0 (31.03), Lucas Raymond hade haft två fina lägen för svensk ledning, massor med USA sedan – men Sverige studsade tillbaka starkt i tredje.

Jesper Bratt fick äntligen chansen då, säkerhetsbältet knäpptes allt mer upp, tuff matchning, i spel sex mot fem slog Raymond en löjligt läcker passning till Mika Zibanejad som direktsköt 1–1 (58.29).

Var USA lite bättre sett över 63 minuter och 27 sekunder? Visst, men inte mycket, inte alls så mycket som jag hade trott på förhand. Tre Kronor lyfte verkligen i allvarets stund, presterade på högre nivå, till slut krävdes det att mästerlige Quinn Hughes skulle svinga trollspöet (2–1, 63.27) för att USA skulle gå vidare.

ANNONS

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

Kanske hade det räckt om Lucas Raymond fått höjd på pucken och gjort 1–0, kanske hade det räckt om Rasmus Dahlin inte tappat bort Dylan Larkin, kanske hade det räckt om William Nylander inte varit en skugga av sig själv, kanske hade det räckt om Jesper Bratt spelat från start, kanske … äh, USA hade ju fler chanser, 2–0 hängde i luften före andra vilan, men jag återkommer till inledningens klyscha:

Tre Kronor föll med flaggan i topp.

All heder till spelarna för kvartsfinalinsatsen.

USA är guldfavorit tillsammans med Kanada, Gabriel Landeskog & Co var brutalt nära att skrälla, visade att man till slut kunde få ihop grejorna – och då är man väldigt nära USA:s nivå, trots att stjärnglansen på papperet är större hos amerikanerna.

Bittert för svenska spelarna.

Bittert för svenska supportrarna.

Men vi som bara njuter av hockeyn, vi tackade för underhållningen.

Nu hoppas vi – förlåt, Finland – på en final mellan Kanada och USA. Cale Makar mot Quinn Hughes, Connor McDavid mot Jack Eichel. Mmm … magnifikt.

Hade Sverige gått längre i OS om man hållit i 5–2 mot Slovakien? Sannolikt. Men går man för guld måste man någon gång kunna slå USA eller Kanada. Det går att kritisera ledningen för att det tog sådan tid att få ihop ett fungerande lag, det gör det verkligen, jag har också gjort det i tidigare texter, fortfarande förvånas jag av hattandet med spelare, men avslutningen, kvartsfinalen mot ett jäkla bra USA – den går inte att gnälla på.

Jag köper inte att det är ”underkänt att åka ut i kvartsfinal”; Sverige är så bra att man ska gå för guld, då måste man kunna slå USA – och det var förbaskat nära. Om Leo Carlsson inte gått sönder före OS, om William Nylander inte hämmats av sin ljumske (så måste det ha varit), det kanske hade räckt. Däremot tog det alldeles för lång tid att få ihop laget, att hitta rätt roller för spelarna, där är betyget verkligen F: underkänt. Jag tror det var ett misstag att spela en typisk ”fjärdekedja”, det hade gått att hitta en plats åt Filip Forsberg där från start, för Jesper Bratt senare i turneringen. USA hade Jack Hughes i sin (på papperet) fjärdekedja. Just sayin’ …

Min åsikt består – i ett OS eller World Cup bör Tre Kronor ha en NHL-coach i båset. En som verkligen kan spelarna och motståndarna. Två år till nästa chans. Då är det World Cup. Rikard Grönborg kan vara GM, i båset bör stå en coach med daglig NHL-vana.

***

Vanvett att avgöra mästerskapsmatcher med tre mot tre-spel. Spela fem mot fem i max 20 minuter. Tre mot tre-cirkus – det är inte värdigt. Inget lotteri, skickliga spelare firar triumfer, men det är mer Harlem Globetrotters än hockey.

***

Skönt att det verkar ha gått bra med Rasmus Dahlin.

Hoppas även det gick bra med Sidney Crosby så vi får se mer av honom i Milano. MR under torsdagen ger kanske besked.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Artturi Lehkonen – såg ni? Ex-frölundaiten var Finlands store hjälte när 0–2 mot Schweiz blev 3–2 efter förlängning. 3–2-målet kom 3.23 in på tre mot tre-cirkusen – och vilket jäkla avslut! Friläge och pucken rätt upp i krysset. 

Finland kändes på väg ur OS när Sebastian Aho sköt 1–2 med 6.06 kvar, sedan kom Miro Heiskanens 2–2 med sex man-press mot schweiziske superkeepern Leonardo  Genoni. Ynka 1.12 återstod då. Så nära var Schweiz semifinal.

***

Kanadas match mot Tjeckien var en av de bästa och mest dramatiska jag sett på länge.

Fantastisk underhållning.

Helt jäkla fantastisk!

Tjeckien med tacklingsmonstret Radko Gudas stod emot, spelade disciplinerat, starkt, hade verkligen en offensiv med sina NHL-stjärnor i spetsen (David Pastrnak, Martin Necas), ledde 3–2 – och Kanadas uppförsbacke kändes brant. Man fick ut alldeles för lite av spelarna bakom topparna Connor McDavid, Nathan MacKinnon, Macklin Celebrini och Cale Makar.

Då slog Nick Suzuki till med en superstyrning – 3–3 (56.33).

Då slog Mitch Marner till med ett avgörande supermål (61.22).

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Wow. Tack för showen, boys.

Men – det här var alldeles häpnadsväckande, att en så solklar sex man-utvisning missades. Tjeckien gjorde 3–2  här. Tack och lov blev inte målet avgörande.  

 

OS är över för Tre Kronor – men avslutningen mot USA var svår att kritisera.
1–2. Förlängning. Insatsen var där. Marginalerna inte. Det hade behövts mot Quinn Hughes och hans gäng.

Bildcred: HBO/MAX/EUROSPORT

När det gällde som mest var Tre Kronor som bäst i den här OS-turneringen.
Bara ett problem – USA var lite, lite bättre.
Quinn Hughes sköt USA till semifinal i förlängningen – men Lucas Raymond & Co föll verkligen med flaggan i topp.
Min spontana känsla? Tänk om Leo Carlsson varit med, tänk om William Nylander varit fräsch och i vanlig klass. 

EN GAMMAL KLYSCHA det där med flaggan? Visst, men jag hittar inget bättre sätt att beskriva det.

Tre Kronor hade verkligen inte imponerat in den här OS-turneringen.

Mot USA – ett helt annat lag. Helt. Annat. Lag.

Jämnt fram till Dylan Larkins 1–0 (31.03), Lucas Raymond hade haft två fina lägen för svensk ledning, massor med USA sedan – men Sverige studsade tillbaka starkt i tredje.

Jesper Bratt fick äntligen chansen då, säkerhetsbältet knäpptes allt mer upp, tuff matchning, i spel sex mot fem slog Raymond en löjligt läcker passning till Mika Zibanejad som direktsköt 1–1 (58.29).

Var USA lite bättre sett över 63 minuter och 27 sekunder? Visst, men inte mycket, inte alls så mycket som jag hade trott på förhand. Tre Kronor lyfte verkligen i allvarets stund, presterade på högre nivå, till slut krävdes det att mästerlige Quinn Hughes skulle svinga trollspöet (2–1, 63.27) för att USA skulle gå vidare.

ANNONS

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

SMART Recovery Sverige - Tillfrisknande från beroende

Kanske hade det räckt om Lucas Raymond fått höjd på pucken och gjort 1–0, kanske hade det räckt om Rasmus Dahlin inte tappat bort Dylan Larkin, kanske hade det räckt om William Nylander inte varit en skugga av sig själv, kanske hade det räckt om Jesper Bratt spelat från start, kanske … äh, USA hade ju fler chanser, 2–0 hängde i luften före andra vilan, men jag återkommer till inledningens klyscha:

Tre Kronor föll med flaggan i topp.

All heder till spelarna för kvartsfinalinsatsen.

USA är guldfavorit tillsammans med Kanada, Gabriel Landeskog & Co var brutalt nära att skrälla, visade att man till slut kunde få ihop grejorna – och då är man väldigt nära USA:s nivå, trots att stjärnglansen på papperet är större hos amerikanerna.

Bittert för svenska spelarna.

Bittert för svenska supportrarna.

Men vi som bara njuter av hockeyn, vi tackade för underhållningen.

Nu hoppas vi – förlåt, Finland – på en final mellan Kanada och USA. Cale Makar mot Quinn Hughes, Connor McDavid mot Jack Eichel. Mmm … magnifikt.

Hade Sverige gått längre i OS om man hållit i 5–2 mot Slovakien? Sannolikt. Men går man för guld måste man någon gång kunna slå USA eller Kanada. Det går att kritisera ledningen för att det tog sådan tid att få ihop ett fungerande lag, det gör det verkligen, jag har också gjort det i tidigare texter, fortfarande förvånas jag av hattandet med spelare, men avslutningen, kvartsfinalen mot ett jäkla bra USA – den går inte att gnälla på.

Jag köper inte att det är ”underkänt att åka ut i kvartsfinal”; Sverige är så bra att man ska gå för guld, då måste man kunna slå USA – och det var förbaskat nära. Om Leo Carlsson inte gått sönder före OS, om William Nylander inte hämmats av sin ljumske (så måste det ha varit), det kanske hade räckt. Däremot tog det alldeles för lång tid att få ihop laget, att hitta rätt roller för spelarna, där är betyget verkligen F: underkänt. Jag tror det var ett misstag att spela en typisk ”fjärdekedja”, det hade gått att hitta en plats åt Filip Forsberg där från start, för Jesper Bratt senare i turneringen. USA hade Jack Hughes i sin (på papperet) fjärdekedja. Just sayin’ …

Min åsikt består – i ett OS eller World Cup bör Tre Kronor ha en NHL-coach i båset. En som verkligen kan spelarna och motståndarna. Två år till nästa chans. Då är det World Cup. Rikard Grönborg kan vara GM, i båset bör stå en coach med daglig NHL-vana.

***

Vanvett att avgöra mästerskapsmatcher med tre mot tre-spel. Spela fem mot fem i max 20 minuter. Tre mot tre-cirkus – det är inte värdigt. Inget lotteri, skickliga spelare firar triumfer, men det är mer Harlem Globetrotters än hockey.

***

Skönt att det verkar ha gått bra med Rasmus Dahlin.

Hoppas även det gick bra med Sidney Crosby så vi får se mer av honom i Milano. MR under torsdagen ger kanske besked.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

***

Artturi Lehkonen – såg ni? Ex-frölundaiten var Finlands store hjälte när 0–2 mot Schweiz blev 3–2 efter förlängning. 3–2-målet kom 3.23 in på tre mot tre-cirkusen – och vilket jäkla avslut! Friläge och pucken rätt upp i krysset. 

Finland kändes på väg ur OS när Sebastian Aho sköt 1–2 med 6.06 kvar, sedan kom Miro Heiskanens 2–2 med sex man-press mot schweiziske superkeepern Leonardo  Genoni. Ynka 1.12 återstod då. Så nära var Schweiz semifinal.

***

Kanadas match mot Tjeckien var en av de bästa och mest dramatiska jag sett på länge.

Fantastisk underhållning.

Helt jäkla fantastisk!

Tjeckien med tacklingsmonstret Radko Gudas stod emot, spelade disciplinerat, starkt, hade verkligen en offensiv med sina NHL-stjärnor i spetsen (David Pastrnak, Martin Necas), ledde 3–2 – och Kanadas uppförsbacke kändes brant. Man fick ut alldeles för lite av spelarna bakom topparna Connor McDavid, Nathan MacKinnon, Macklin Celebrini och Cale Makar.

Då slog Nick Suzuki till med en superstyrning – 3–3 (56.33).

Då slog Mitch Marner till med ett avgörande supermål (61.22).

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Wow. Tack för showen, boys.

Men – det här var alldeles häpnadsväckande, att en så solklar sex man-utvisning missades. Tjeckien gjorde 3–2  här. Tack och lov blev inte målet avgörande.  

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt