Tio tankar, bland annat om ångestsnack, diverse dumt och given vinnare

Tio tankar, bland annat om ångestsnack, diverse dumt och given vinnare

Tio tankar, bland annat om ångestsnack, diverse dumt och given vinnare

Tio tankar, bland annat om ångestsnack, diverse dumt och given vinnare

►  Söndagskrönikan, den här gången med fokus utanför Göteborg, på kval och dess ångest, på slutspel, på AHL-killar, på annat.
► Tio tankar. Långt fler bokstäver. Välkomna.

Oskarshamn firar ett av fyra mål mot HV71 i fredagens första playout-match. Nummer två avgörs under söndagen. Foto: TV4 (skärmdump)

Detta trams om kvalångest. Det finns bara ett recept: stängd liga. Och det vill vi väl inte?
I dag släpper jag Frölunda, blickar större och bredare. Häng med. Det blir en söndagskompott. 

MED ÅTTONDELSFINALERNA OCH de nerviga kvalmatcherna i full gång, med kvartsfinalerna fem dagar bort, det blev en rätt allmänt hållen söndagskrönika den här gången. Ni som bara bryr er om Frölunda får vänta en en dag, eller – varför inte kolla så att ni inte missat något?

* Christian Folin vill tänja på gränserna.
* Därför spelar Mikael Ruohomaa med Max Friberg och Malte Strömwall igen.
* Jayden Halbgewachs drömmer om spel i kvartsfinal 1

Ni andra, ni som uppskattar hockey i ett något större perspektiv, välkomna att läsa.

 

1. Om SHL inte ska stängas – gilla läget!

På aftonbladet.se under fredagen beklagade sig skicklige Brynäsbacken Johannes Kinnvall över all ångest som SHL:s playout medför. Han (som varit med om det) är långt ifrån den ende, fler har varit inne och kört på den vägen, jag vill åt principen, inte Kinnvall. Det hela fick mig i alla fall att twittra som nedan.

Det är stor skillnad, inte minst ekonomiskt, på att spela i SHL och Hockeyallsvenskan (HA). Oavsett kvalmodell kommer det medföra magont, ängslan och ångest hos de spelare och ledare som slåss för sina SHL-liv.

## Det finns ett enda sätt att undvika det – att stänga SHL.

## Jag tror rätt få svenskar anser det vara rätt väg att gå.

Alltså, det här gnället … jag tycker faktiskt det blir fånigt. Svensk idrottsmodell, det är upp- och nedflyttning. Sedan kvalsystemet gjordes om för några år sedan så är ett allsvenskt lag per säsong garanterat att gå upp. Åker man ur SHL, är man en någorlunda välskött klubb, så finns alltså en utmärkt möjlighet att snabbt reparera skadan.

Således: mindre av gnällandet, mer av hockeyspelandet, tack.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Det hela påminner mig om när någon simmare för många år sedan beklagade sig över uppmärksamheten från media, dåvarande förbundskaptenen Hans Chrunaks citat är lika klockrent som klassiskt: Simma långsammare så är det ingen som vill tala med dig.” I hockeybubblan skulle man kunna överföra det till: ”Ni vet reglerna, vill ni slippa ångesten – spela bättre.”

 

2. Mer i avdelning dumt.

En annan dumhet är det här med att ”TV-pengarna borde fördelas bättre så att skillnaden inte är så stor mellan SHL och HA.” Vad då ”fördelas”? Här finns inget att fördela. C More (nu TV4) betalade vad man tyckte sändningsrättigheterna för SHL var värda, man betalade sedan vad man tyckte sändningsrättigheterna för HA var värda. Förhandlingar köpare/säljare. Busenkelt. Man kan tycka vad man vill om detta, men klubbarna behöver lära sig att handskas med verkligheten.

Att pengarna borde ”fördelas” bättre, det är som att säga att Alice, som sålt en fin fyra på Eriksberg för 5,5 miljoner, borde dela med sig till Kalle som sålt sin tvåa på Wieselgrensgatan för 1,5. Stolleprov.

 

3. Ännu mer i avdelning dumt.

En tredje dumhet är att så många (nu utgår jag från vad jag ser på sociala medier, det kan vara galet) tycks missförstå sporten hockeys upplägg, själ och DNA.

Oskarshamn ”förtjänar” tydligen inte att hänga kvar eftersom man kom sist med så stor marginal. Ett helt galet resonemang givet gällande regler. Hockey avgörs inte i en rak serie. Grundserien är ett förspel, det är långt ifrån klart när den är över. Det är ett slags mellantid, man positionerar sig. Om Oskarshamn förlorar bäst av sju-serien mot HV71, däremot – då ”förtjänar” man att åka ur. För att man var sämst i avgörandets stund.

Här skiljer sig sporter som hockey, handboll och basket från fotboll. Man ska vara bäst när det gäller – inte bäst över X antal omgångar. HV71 tog överraskande SM-guld 1995. Lagets placering i grundserien? 8. Skulle HV inte ha ”förtjänat” att vinna SM-guld då? Herregud, så dumt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Detta sagt kan man förstås vilja förändra hockeyn, låta sista laget åka ur, låta bästa laget ta guld. Jag anser inte detta vara en bra väg – men all respekt för åsikten, verkligen. Min poäng: inget lag ”förtjänar” något efter grundserien, varken att åka ur (Oskarshamn) eller att ta SM-guld (Färjestad), detta eftersom hockey inte lägger den typen av vikt vid grundserien.

Det är nu allt ställs på sin spets.

Det är nu allt avgörs.

Jag älskar det.

 

4. Stor fråga, svår fråga.

Rent allmänt, det här med kvalmodell, antal lag och så vidare, det engagerar svenska supportrar enormt mycket. Som klapporna, nästan. Fast inte lika mycket ilska.

Jag ska försöka hinna med att lite grundligare ta upp ämnet, kanske i veckan som kommer. En sak tror jag glöms bort: att frågan måste ses i ett större ”svensk hockey-perspektiv” än X antal lag i SHL och variant A, B, C eller D när det handlar om upp och ner. Det är alltså inte på långa vägar en så enkel och lättlöst fråga som jag ser en del vara inne på.

 

5. Lägre risk – ändå belönat.

Jag såg ett smart Oskarshamn manövrera ut HV71 på fredagskvällen, nålsticka sig till 1–0-ledning i matchserien. Intressant detalj: Martin Filanders gäng hade närmast helt lagt om stil, istället för alla dessa high risk, high reward-passningar i egen zon (länge Oskarshamns varumärke) så spelade man enkelt, tog nästan inga risker – men belönades ändå. Ju längre matchen led, desto mer såg HV71 ut som förväntat, kraftigt tyngt av allvaret. Vilken kontrast när Oskarshamnsbacken Oscar Engsund dök upp i TV-rutan med sitt charmiga, sköna flin.

Det vore ett misstag att räkna ut HV71 efter match 1. Vinst på söndagseftermiddagen och läget är ändå hyggligt inför trippen till östra Småland. Det vore också ett misstag att inte inse vilken enorm press det är på HV:s spelare, på tränaren Johan Lindbom, på sportchefen Kent Norberg.  Jag avundas dem inte. Men, som skrivet ovan – vill man slippa den, så …

 

6. Rätt givet, va?

Frölundas Malte Strömwall utsågs till mars månads spelare i SHL. Så som killen glänst på slutet kan väl ingen vara förvånad. Han gör sitt lag bättre – och roligare att se på.

ANNONS

 

7.  Kan Luleå och Örebro toppa det här? 

Rögle vidare med 2–0, avspänt lag i bra form, verkligen inget att leka med för topplagen. Men – vilket sanslöst, häftigt drama det blev i Timrå i går! De sena reduceringsmålen av ett länge impotent hemmalag, Rögles dubbla (!) stolpskott mot tom kasse för att avgöra, och så två dunderlägen för Timrå att göra 3–3 och fixa förlängning.

Christoffer Rifalks reflexräddning med vänster benskydd på Jonathan Dahléns närskott – wow!

Underhållning och dramatik på högsta nivå.

Vi får en spännande match måndag kväll också, Luleå–Örebro. Efter den övertygande lördagsinsatsen känns förstås ”Bulan” Berglunds gäng som favorit, bara därför så … äh, jag bänkar mig med skallen som ett vitt ark.

Om Luleå vinner:
Färjestad–Rögle
Växjö–Luleå

Om Örebro vinner:
Färjestad–Örebro
Växjö–Rögle

 

8. Quo vadis I?

Lias Andersson fortsätter imponera i AHL, två assist natten till lördag när hans Laval 3–1-besegrade Bridgeport. 3+5 på de fem senaste matcherna, 17+17 på 40 matcher, detta trots en skada som höll svensken borta en tid och tvingade honom att starta om. Det här är Lias andra dominanta AHL-säsong i rad, ändå har han inte fått någon NHL-chans av Montreal Canadiens. Det ska bli intressant att se vad den 25-årige Kungälvskillen vill efter säsongen, vad Montreal har för planer, vad andra NHL-klubbar har för tankar och idéer. Starkt spel i AHL brukar ändå löna sig.

Lias tjänar den här säsongen 450 000 dollar, cirka 4,6 miljoner svenska kronor. Den summan blir svår för svenska klubbar att matcha (långtidsavtal kan väga upp), Schweiz kan vara ett lukrativt alternativ även för en spelare av Lias typ. Där finns som bekant pengar. Nå, på Lias lista är förstås NHL högst upp. Ett tag till.

Lagkamraten Filip Cederqvist, han som ska till Frölunda nästa säsong, han gör mindre väsen av sig. 3+2 på 25 matcher med Laval, 1+3 på 19 med Rochester före trejden. Skarakillen kan säkert behöva komma hem till Sverige och göra en omstart. Den kan nog också ta lite tid.

 

9. Quo vadis II?

NHL högst på listan, det har förstås även Samuel Fagemo, han som öser in poäng för Los Angeles Kings farmarlag Ontario, 40 36+17 före nattens match mot Bakersfield. Samma typ av frågeställning här: vad vill Fagemo, vad vill Kings, vad vill andra NHL-klubbar?

Intressant: Fagemo tjänar bara 100 000 dollar som AHL-spelare. Också intressant: om killen (som gör många av sina poäng i PP) inte anses duga i NHL med sådant poängfacit som i vinter, får han någonsin chansen då? Kanske är det inte svårare än att Fagemo är en renodlat offensiv spelare, vasst skott, PP-specialist, bör spela en bit upp i hierarkin – och riktigt så bra anser inte LA Kings att han är. Det gjorde inte heller Nashville Predators i höstas.

Gör med de tankegångarna vad ni vill.

 

10. Adjö – i alla fall på ett tag.

Det här var nog den sista söndagskrönikan av tio tankar-typ på ett tag. Nästa helg är vi mitt uppe i kvartsfinalspelet, då hamnar fokus där, mer spel- och matchinriktade krönikor.

Kanske dyker det upp en ”tia” när tid ges.

Kanske dröjer det till efter att Frölundas spelat klart.

Kanske …. tja, vi får se.

***

Quo vadis är latin och betyder ”Vart går du?”

***

Tack för att ni läser, tack till er som prenumererar. Utan er fanns inte den här sajten. Ha en riktigt fin söndag!

 

►  Söndagskrönikan, den här gången med fokus utanför Göteborg, på kval och dess ångest, på slutspel, på AHL-killar, på annat.
► Tio tankar. Långt fler bokstäver. Välkomna.

Oskarshamn firar ett av fyra mål mot HV71 i fredagens första playout-match. Nummer två avgörs under söndagen. Foto: TV4 (skärmdump)

Detta trams om kvalångest. Det finns bara ett recept: stängd liga. Och det vill vi väl inte?
I dag släpper jag Frölunda, blickar större och bredare. Häng med. Det blir en söndagskompott. 

MED ÅTTONDELSFINALERNA OCH de nerviga kvalmatcherna i full gång, med kvartsfinalerna fem dagar bort, det blev en rätt allmänt hållen söndagskrönika den här gången. Ni som bara bryr er om Frölunda får vänta en en dag, eller – varför inte kolla så att ni inte missat något?

* Christian Folin vill tänja på gränserna.
* Därför spelar Mikael Ruohomaa med Max Friberg och Malte Strömwall igen.
* Jayden Halbgewachs drömmer om spel i kvartsfinal 1

Ni andra, ni som uppskattar hockey i ett något större perspektiv, välkomna att läsa.

 

1. Om SHL inte ska stängas – gilla läget!

På aftonbladet.se under fredagen beklagade sig skicklige Brynäsbacken Johannes Kinnvall över all ångest som SHL:s playout medför. Han (som varit med om det) är långt ifrån den ende, fler har varit inne och kört på den vägen, jag vill åt principen, inte Kinnvall. Det hela fick mig i alla fall att twittra som nedan.

Det är stor skillnad, inte minst ekonomiskt, på att spela i SHL och Hockeyallsvenskan (HA). Oavsett kvalmodell kommer det medföra magont, ängslan och ångest hos de spelare och ledare som slåss för sina SHL-liv.

## Det finns ett enda sätt att undvika det – att stänga SHL.

## Jag tror rätt få svenskar anser det vara rätt väg att gå.

Alltså, det här gnället … jag tycker faktiskt det blir fånigt. Svensk idrottsmodell, det är upp- och nedflyttning. Sedan kvalsystemet gjordes om för några år sedan så är ett allsvenskt lag per säsong garanterat att gå upp. Åker man ur SHL, är man en någorlunda välskött klubb, så finns alltså en utmärkt möjlighet att snabbt reparera skadan.

Således: mindre av gnällandet, mer av hockeyspelandet, tack.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Det hela påminner mig om när någon simmare för många år sedan beklagade sig över uppmärksamheten från media, dåvarande förbundskaptenen Hans Chrunaks citat är lika klockrent som klassiskt: Simma långsammare så är det ingen som vill tala med dig.” I hockeybubblan skulle man kunna överföra det till: ”Ni vet reglerna, vill ni slippa ångesten – spela bättre.”

 

2. Mer i avdelning dumt.

En annan dumhet är det här med att ”TV-pengarna borde fördelas bättre så att skillnaden inte är så stor mellan SHL och HA.” Vad då ”fördelas”? Här finns inget att fördela. C More (nu TV4) betalade vad man tyckte sändningsrättigheterna för SHL var värda, man betalade sedan vad man tyckte sändningsrättigheterna för HA var värda. Förhandlingar köpare/säljare. Busenkelt. Man kan tycka vad man vill om detta, men klubbarna behöver lära sig att handskas med verkligheten.

Att pengarna borde ”fördelas” bättre, det är som att säga att Alice, som sålt en fin fyra på Eriksberg för 5,5 miljoner, borde dela med sig till Kalle som sålt sin tvåa på Wieselgrensgatan för 1,5. Stolleprov.

 

3. Ännu mer i avdelning dumt.

En tredje dumhet är att så många (nu utgår jag från vad jag ser på sociala medier, det kan vara galet) tycks missförstå sporten hockeys upplägg, själ och DNA.

Oskarshamn ”förtjänar” tydligen inte att hänga kvar eftersom man kom sist med så stor marginal. Ett helt galet resonemang givet gällande regler. Hockey avgörs inte i en rak serie. Grundserien är ett förspel, det är långt ifrån klart när den är över. Det är ett slags mellantid, man positionerar sig. Om Oskarshamn förlorar bäst av sju-serien mot HV71, däremot – då ”förtjänar” man att åka ur. För att man var sämst i avgörandets stund.

Här skiljer sig sporter som hockey, handboll och basket från fotboll. Man ska vara bäst när det gäller – inte bäst över X antal omgångar. HV71 tog överraskande SM-guld 1995. Lagets placering i grundserien? 8. Skulle HV inte ha ”förtjänat” att vinna SM-guld då? Herregud, så dumt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Detta sagt kan man förstås vilja förändra hockeyn, låta sista laget åka ur, låta bästa laget ta guld. Jag anser inte detta vara en bra väg – men all respekt för åsikten, verkligen. Min poäng: inget lag ”förtjänar” något efter grundserien, varken att åka ur (Oskarshamn) eller att ta SM-guld (Färjestad), detta eftersom hockey inte lägger den typen av vikt vid grundserien.

Det är nu allt ställs på sin spets.

Det är nu allt avgörs.

Jag älskar det.

 

4. Stor fråga, svår fråga.

Rent allmänt, det här med kvalmodell, antal lag och så vidare, det engagerar svenska supportrar enormt mycket. Som klapporna, nästan. Fast inte lika mycket ilska.

Jag ska försöka hinna med att lite grundligare ta upp ämnet, kanske i veckan som kommer. En sak tror jag glöms bort: att frågan måste ses i ett större ”svensk hockey-perspektiv” än X antal lag i SHL och variant A, B, C eller D när det handlar om upp och ner. Det är alltså inte på långa vägar en så enkel och lättlöst fråga som jag ser en del vara inne på.

 

5. Lägre risk – ändå belönat.

Jag såg ett smart Oskarshamn manövrera ut HV71 på fredagskvällen, nålsticka sig till 1–0-ledning i matchserien. Intressant detalj: Martin Filanders gäng hade närmast helt lagt om stil, istället för alla dessa high risk, high reward-passningar i egen zon (länge Oskarshamns varumärke) så spelade man enkelt, tog nästan inga risker – men belönades ändå. Ju längre matchen led, desto mer såg HV71 ut som förväntat, kraftigt tyngt av allvaret. Vilken kontrast när Oskarshamnsbacken Oscar Engsund dök upp i TV-rutan med sitt charmiga, sköna flin.

Det vore ett misstag att räkna ut HV71 efter match 1. Vinst på söndagseftermiddagen och läget är ändå hyggligt inför trippen till östra Småland. Det vore också ett misstag att inte inse vilken enorm press det är på HV:s spelare, på tränaren Johan Lindbom, på sportchefen Kent Norberg.  Jag avundas dem inte. Men, som skrivet ovan – vill man slippa den, så …

 

6. Rätt givet, va?

Frölundas Malte Strömwall utsågs till mars månads spelare i SHL. Så som killen glänst på slutet kan väl ingen vara förvånad. Han gör sitt lag bättre – och roligare att se på.

ANNONS

 

7.  Kan Luleå och Örebro toppa det här? 

Rögle vidare med 2–0, avspänt lag i bra form, verkligen inget att leka med för topplagen. Men – vilket sanslöst, häftigt drama det blev i Timrå i går! De sena reduceringsmålen av ett länge impotent hemmalag, Rögles dubbla (!) stolpskott mot tom kasse för att avgöra, och så två dunderlägen för Timrå att göra 3–3 och fixa förlängning.

Christoffer Rifalks reflexräddning med vänster benskydd på Jonathan Dahléns närskott – wow!

Underhållning och dramatik på högsta nivå.

Vi får en spännande match måndag kväll också, Luleå–Örebro. Efter den övertygande lördagsinsatsen känns förstås ”Bulan” Berglunds gäng som favorit, bara därför så … äh, jag bänkar mig med skallen som ett vitt ark.

Om Luleå vinner:
Färjestad–Rögle
Växjö–Luleå

Om Örebro vinner:
Färjestad–Örebro
Växjö–Rögle

 

8. Quo vadis I?

Lias Andersson fortsätter imponera i AHL, två assist natten till lördag när hans Laval 3–1-besegrade Bridgeport. 3+5 på de fem senaste matcherna, 17+17 på 40 matcher, detta trots en skada som höll svensken borta en tid och tvingade honom att starta om. Det här är Lias andra dominanta AHL-säsong i rad, ändå har han inte fått någon NHL-chans av Montreal Canadiens. Det ska bli intressant att se vad den 25-årige Kungälvskillen vill efter säsongen, vad Montreal har för planer, vad andra NHL-klubbar har för tankar och idéer. Starkt spel i AHL brukar ändå löna sig.

Lias tjänar den här säsongen 450 000 dollar, cirka 4,6 miljoner svenska kronor. Den summan blir svår för svenska klubbar att matcha (långtidsavtal kan väga upp), Schweiz kan vara ett lukrativt alternativ även för en spelare av Lias typ. Där finns som bekant pengar. Nå, på Lias lista är förstås NHL högst upp. Ett tag till.

Lagkamraten Filip Cederqvist, han som ska till Frölunda nästa säsong, han gör mindre väsen av sig. 3+2 på 25 matcher med Laval, 1+3 på 19 med Rochester före trejden. Skarakillen kan säkert behöva komma hem till Sverige och göra en omstart. Den kan nog också ta lite tid.

 

9. Quo vadis II?

NHL högst på listan, det har förstås även Samuel Fagemo, han som öser in poäng för Los Angeles Kings farmarlag Ontario, 40 36+17 före nattens match mot Bakersfield. Samma typ av frågeställning här: vad vill Fagemo, vad vill Kings, vad vill andra NHL-klubbar?

Intressant: Fagemo tjänar bara 100 000 dollar som AHL-spelare. Också intressant: om killen (som gör många av sina poäng i PP) inte anses duga i NHL med sådant poängfacit som i vinter, får han någonsin chansen då? Kanske är det inte svårare än att Fagemo är en renodlat offensiv spelare, vasst skott, PP-specialist, bör spela en bit upp i hierarkin – och riktigt så bra anser inte LA Kings att han är. Det gjorde inte heller Nashville Predators i höstas.

Gör med de tankegångarna vad ni vill.

 

10. Adjö – i alla fall på ett tag.

Det här var nog den sista söndagskrönikan av tio tankar-typ på ett tag. Nästa helg är vi mitt uppe i kvartsfinalspelet, då hamnar fokus där, mer spel- och matchinriktade krönikor.

Kanske dyker det upp en ”tia” när tid ges.

Kanske dröjer det till efter att Frölundas spelat klart.

Kanske …. tja, vi får se.

***

Quo vadis är latin och betyder ”Vart går du?”

***

Tack för att ni läser, tack till er som prenumererar. Utan er fanns inte den här sajten. Ha en riktigt fin söndag!

 

►  Söndagskrönikan, den här gången med fokus utanför Göteborg, på kval och dess ångest, på slutspel, på AHL-killar, på annat.
► Tio tankar. Långt fler bokstäver. Välkomna.

Oskarshamn firar ett av fyra mål mot HV71 i fredagens första playout-match. Nummer två avgörs under söndagen. Foto: TV4 (skärmdump)

Detta trams om kvalångest. Det finns bara ett recept: stängd liga. Och det vill vi väl inte?
I dag släpper jag Frölunda, blickar större och bredare. Häng med. Det blir en söndagskompott. 

MED ÅTTONDELSFINALERNA OCH de nerviga kvalmatcherna i full gång, med kvartsfinalerna fem dagar bort, det blev en rätt allmänt hållen söndagskrönika den här gången. Ni som bara bryr er om Frölunda får vänta en en dag, eller – varför inte kolla så att ni inte missat något?

* Christian Folin vill tänja på gränserna.
* Därför spelar Mikael Ruohomaa med Max Friberg och Malte Strömwall igen.
* Jayden Halbgewachs drömmer om spel i kvartsfinal 1

Ni andra, ni som uppskattar hockey i ett något större perspektiv, välkomna att läsa.

 

1. Om SHL inte ska stängas – gilla läget!

På aftonbladet.se under fredagen beklagade sig skicklige Brynäsbacken Johannes Kinnvall över all ångest som SHL:s playout medför. Han (som varit med om det) är långt ifrån den ende, fler har varit inne och kört på den vägen, jag vill åt principen, inte Kinnvall. Det hela fick mig i alla fall att twittra som nedan.

Det är stor skillnad, inte minst ekonomiskt, på att spela i SHL och Hockeyallsvenskan (HA). Oavsett kvalmodell kommer det medföra magont, ängslan och ångest hos de spelare och ledare som slåss för sina SHL-liv.

## Det finns ett enda sätt att undvika det – att stänga SHL.

## Jag tror rätt få svenskar anser det vara rätt väg att gå.

Alltså, det här gnället … jag tycker faktiskt det blir fånigt. Svensk idrottsmodell, det är upp- och nedflyttning. Sedan kvalsystemet gjordes om för några år sedan så är ett allsvenskt lag per säsong garanterat att gå upp. Åker man ur SHL, är man en någorlunda välskött klubb, så finns alltså en utmärkt möjlighet att snabbt reparera skadan.

Således: mindre av gnällandet, mer av hockeyspelandet, tack.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Det hela påminner mig om när någon simmare för många år sedan beklagade sig över uppmärksamheten från media, dåvarande förbundskaptenen Hans Chrunaks citat är lika klockrent som klassiskt: Simma långsammare så är det ingen som vill tala med dig.” I hockeybubblan skulle man kunna överföra det till: ”Ni vet reglerna, vill ni slippa ångesten – spela bättre.”

 

2. Mer i avdelning dumt.

En annan dumhet är det här med att ”TV-pengarna borde fördelas bättre så att skillnaden inte är så stor mellan SHL och HA.” Vad då ”fördelas”? Här finns inget att fördela. C More (nu TV4) betalade vad man tyckte sändningsrättigheterna för SHL var värda, man betalade sedan vad man tyckte sändningsrättigheterna för HA var värda. Förhandlingar köpare/säljare. Busenkelt. Man kan tycka vad man vill om detta, men klubbarna behöver lära sig att handskas med verkligheten.

Att pengarna borde ”fördelas” bättre, det är som att säga att Alice, som sålt en fin fyra på Eriksberg för 5,5 miljoner, borde dela med sig till Kalle som sålt sin tvåa på Wieselgrensgatan för 1,5. Stolleprov.

 

3. Ännu mer i avdelning dumt.

En tredje dumhet är att så många (nu utgår jag från vad jag ser på sociala medier, det kan vara galet) tycks missförstå sporten hockeys upplägg, själ och DNA.

Oskarshamn ”förtjänar” tydligen inte att hänga kvar eftersom man kom sist med så stor marginal. Ett helt galet resonemang givet gällande regler. Hockey avgörs inte i en rak serie. Grundserien är ett förspel, det är långt ifrån klart när den är över. Det är ett slags mellantid, man positionerar sig. Om Oskarshamn förlorar bäst av sju-serien mot HV71, däremot – då ”förtjänar” man att åka ur. För att man var sämst i avgörandets stund.

Här skiljer sig sporter som hockey, handboll och basket från fotboll. Man ska vara bäst när det gäller – inte bäst över X antal omgångar. HV71 tog överraskande SM-guld 1995. Lagets placering i grundserien? 8. Skulle HV inte ha ”förtjänat” att vinna SM-guld då? Herregud, så dumt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Detta sagt kan man förstås vilja förändra hockeyn, låta sista laget åka ur, låta bästa laget ta guld. Jag anser inte detta vara en bra väg – men all respekt för åsikten, verkligen. Min poäng: inget lag ”förtjänar” något efter grundserien, varken att åka ur (Oskarshamn) eller att ta SM-guld (Färjestad), detta eftersom hockey inte lägger den typen av vikt vid grundserien.

Det är nu allt ställs på sin spets.

Det är nu allt avgörs.

Jag älskar det.

 

4. Stor fråga, svår fråga.

Rent allmänt, det här med kvalmodell, antal lag och så vidare, det engagerar svenska supportrar enormt mycket. Som klapporna, nästan. Fast inte lika mycket ilska.

Jag ska försöka hinna med att lite grundligare ta upp ämnet, kanske i veckan som kommer. En sak tror jag glöms bort: att frågan måste ses i ett större ”svensk hockey-perspektiv” än X antal lag i SHL och variant A, B, C eller D när det handlar om upp och ner. Det är alltså inte på långa vägar en så enkel och lättlöst fråga som jag ser en del vara inne på.

 

5. Lägre risk – ändå belönat.

Jag såg ett smart Oskarshamn manövrera ut HV71 på fredagskvällen, nålsticka sig till 1–0-ledning i matchserien. Intressant detalj: Martin Filanders gäng hade närmast helt lagt om stil, istället för alla dessa high risk, high reward-passningar i egen zon (länge Oskarshamns varumärke) så spelade man enkelt, tog nästan inga risker – men belönades ändå. Ju längre matchen led, desto mer såg HV71 ut som förväntat, kraftigt tyngt av allvaret. Vilken kontrast när Oskarshamnsbacken Oscar Engsund dök upp i TV-rutan med sitt charmiga, sköna flin.

Det vore ett misstag att räkna ut HV71 efter match 1. Vinst på söndagseftermiddagen och läget är ändå hyggligt inför trippen till östra Småland. Det vore också ett misstag att inte inse vilken enorm press det är på HV:s spelare, på tränaren Johan Lindbom, på sportchefen Kent Norberg.  Jag avundas dem inte. Men, som skrivet ovan – vill man slippa den, så …

 

6. Rätt givet, va?

Frölundas Malte Strömwall utsågs till mars månads spelare i SHL. Så som killen glänst på slutet kan väl ingen vara förvånad. Han gör sitt lag bättre – och roligare att se på.

ANNONS

 

7.  Kan Luleå och Örebro toppa det här? 

Rögle vidare med 2–0, avspänt lag i bra form, verkligen inget att leka med för topplagen. Men – vilket sanslöst, häftigt drama det blev i Timrå i går! De sena reduceringsmålen av ett länge impotent hemmalag, Rögles dubbla (!) stolpskott mot tom kasse för att avgöra, och så två dunderlägen för Timrå att göra 3–3 och fixa förlängning.

Christoffer Rifalks reflexräddning med vänster benskydd på Jonathan Dahléns närskott – wow!

Underhållning och dramatik på högsta nivå.

Vi får en spännande match måndag kväll också, Luleå–Örebro. Efter den övertygande lördagsinsatsen känns förstås ”Bulan” Berglunds gäng som favorit, bara därför så … äh, jag bänkar mig med skallen som ett vitt ark.

Om Luleå vinner:
Färjestad–Rögle
Växjö–Luleå

Om Örebro vinner:
Färjestad–Örebro
Växjö–Rögle

 

8. Quo vadis I?

Lias Andersson fortsätter imponera i AHL, två assist natten till lördag när hans Laval 3–1-besegrade Bridgeport. 3+5 på de fem senaste matcherna, 17+17 på 40 matcher, detta trots en skada som höll svensken borta en tid och tvingade honom att starta om. Det här är Lias andra dominanta AHL-säsong i rad, ändå har han inte fått någon NHL-chans av Montreal Canadiens. Det ska bli intressant att se vad den 25-årige Kungälvskillen vill efter säsongen, vad Montreal har för planer, vad andra NHL-klubbar har för tankar och idéer. Starkt spel i AHL brukar ändå löna sig.

Lias tjänar den här säsongen 450 000 dollar, cirka 4,6 miljoner svenska kronor. Den summan blir svår för svenska klubbar att matcha (långtidsavtal kan väga upp), Schweiz kan vara ett lukrativt alternativ även för en spelare av Lias typ. Där finns som bekant pengar. Nå, på Lias lista är förstås NHL högst upp. Ett tag till.

Lagkamraten Filip Cederqvist, han som ska till Frölunda nästa säsong, han gör mindre väsen av sig. 3+2 på 25 matcher med Laval, 1+3 på 19 med Rochester före trejden. Skarakillen kan säkert behöva komma hem till Sverige och göra en omstart. Den kan nog också ta lite tid.

 

9. Quo vadis II?

NHL högst på listan, det har förstås även Samuel Fagemo, han som öser in poäng för Los Angeles Kings farmarlag Ontario, 40 36+17 före nattens match mot Bakersfield. Samma typ av frågeställning här: vad vill Fagemo, vad vill Kings, vad vill andra NHL-klubbar?

Intressant: Fagemo tjänar bara 100 000 dollar som AHL-spelare. Också intressant: om killen (som gör många av sina poäng i PP) inte anses duga i NHL med sådant poängfacit som i vinter, får han någonsin chansen då? Kanske är det inte svårare än att Fagemo är en renodlat offensiv spelare, vasst skott, PP-specialist, bör spela en bit upp i hierarkin – och riktigt så bra anser inte LA Kings att han är. Det gjorde inte heller Nashville Predators i höstas.

Gör med de tankegångarna vad ni vill.

 

10. Adjö – i alla fall på ett tag.

Det här var nog den sista söndagskrönikan av tio tankar-typ på ett tag. Nästa helg är vi mitt uppe i kvartsfinalspelet, då hamnar fokus där, mer spel- och matchinriktade krönikor.

Kanske dyker det upp en ”tia” när tid ges.

Kanske dröjer det till efter att Frölundas spelat klart.

Kanske …. tja, vi får se.

***

Quo vadis är latin och betyder ”Vart går du?”

***

Tack för att ni läser, tack till er som prenumererar. Utan er fanns inte den här sajten. Ha en riktigt fin söndag!

 

►  Söndagskrönikan, den här gången med fokus utanför Göteborg, på kval och dess ångest, på slutspel, på AHL-killar, på annat.
► Tio tankar. Långt fler bokstäver. Välkomna.

Oskarshamn firar ett av fyra mål mot HV71 i fredagens första playout-match. Nummer två avgörs under söndagen. Foto: TV4 (skärmdump)

Detta trams om kvalångest. Det finns bara ett recept: stängd liga. Och det vill vi väl inte?
I dag släpper jag Frölunda, blickar större och bredare. Häng med. Det blir en söndagskompott. 

MED ÅTTONDELSFINALERNA OCH de nerviga kvalmatcherna i full gång, med kvartsfinalerna fem dagar bort, det blev en rätt allmänt hållen söndagskrönika den här gången. Ni som bara bryr er om Frölunda får vänta en en dag, eller – varför inte kolla så att ni inte missat något?

* Christian Folin vill tänja på gränserna.
* Därför spelar Mikael Ruohomaa med Max Friberg och Malte Strömwall igen.
* Jayden Halbgewachs drömmer om spel i kvartsfinal 1

Ni andra, ni som uppskattar hockey i ett något större perspektiv, välkomna att läsa.

 

1. Om SHL inte ska stängas – gilla läget!

På aftonbladet.se under fredagen beklagade sig skicklige Brynäsbacken Johannes Kinnvall över all ångest som SHL:s playout medför. Han (som varit med om det) är långt ifrån den ende, fler har varit inne och kört på den vägen, jag vill åt principen, inte Kinnvall. Det hela fick mig i alla fall att twittra som nedan.

Det är stor skillnad, inte minst ekonomiskt, på att spela i SHL och Hockeyallsvenskan (HA). Oavsett kvalmodell kommer det medföra magont, ängslan och ångest hos de spelare och ledare som slåss för sina SHL-liv.

## Det finns ett enda sätt att undvika det – att stänga SHL.

## Jag tror rätt få svenskar anser det vara rätt väg att gå.

Alltså, det här gnället … jag tycker faktiskt det blir fånigt. Svensk idrottsmodell, det är upp- och nedflyttning. Sedan kvalsystemet gjordes om för några år sedan så är ett allsvenskt lag per säsong garanterat att gå upp. Åker man ur SHL, är man en någorlunda välskött klubb, så finns alltså en utmärkt möjlighet att snabbt reparera skadan.

Således: mindre av gnällandet, mer av hockeyspelandet, tack.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Det hela påminner mig om när någon simmare för många år sedan beklagade sig över uppmärksamheten från media, dåvarande förbundskaptenen Hans Chrunaks citat är lika klockrent som klassiskt: Simma långsammare så är det ingen som vill tala med dig.” I hockeybubblan skulle man kunna överföra det till: ”Ni vet reglerna, vill ni slippa ångesten – spela bättre.”

 

2. Mer i avdelning dumt.

En annan dumhet är det här med att ”TV-pengarna borde fördelas bättre så att skillnaden inte är så stor mellan SHL och HA.” Vad då ”fördelas”? Här finns inget att fördela. C More (nu TV4) betalade vad man tyckte sändningsrättigheterna för SHL var värda, man betalade sedan vad man tyckte sändningsrättigheterna för HA var värda. Förhandlingar köpare/säljare. Busenkelt. Man kan tycka vad man vill om detta, men klubbarna behöver lära sig att handskas med verkligheten.

Att pengarna borde ”fördelas” bättre, det är som att säga att Alice, som sålt en fin fyra på Eriksberg för 5,5 miljoner, borde dela med sig till Kalle som sålt sin tvåa på Wieselgrensgatan för 1,5. Stolleprov.

 

3. Ännu mer i avdelning dumt.

En tredje dumhet är att så många (nu utgår jag från vad jag ser på sociala medier, det kan vara galet) tycks missförstå sporten hockeys upplägg, själ och DNA.

Oskarshamn ”förtjänar” tydligen inte att hänga kvar eftersom man kom sist med så stor marginal. Ett helt galet resonemang givet gällande regler. Hockey avgörs inte i en rak serie. Grundserien är ett förspel, det är långt ifrån klart när den är över. Det är ett slags mellantid, man positionerar sig. Om Oskarshamn förlorar bäst av sju-serien mot HV71, däremot – då ”förtjänar” man att åka ur. För att man var sämst i avgörandets stund.

Här skiljer sig sporter som hockey, handboll och basket från fotboll. Man ska vara bäst när det gäller – inte bäst över X antal omgångar. HV71 tog överraskande SM-guld 1995. Lagets placering i grundserien? 8. Skulle HV inte ha ”förtjänat” att vinna SM-guld då? Herregud, så dumt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Detta sagt kan man förstås vilja förändra hockeyn, låta sista laget åka ur, låta bästa laget ta guld. Jag anser inte detta vara en bra väg – men all respekt för åsikten, verkligen. Min poäng: inget lag ”förtjänar” något efter grundserien, varken att åka ur (Oskarshamn) eller att ta SM-guld (Färjestad), detta eftersom hockey inte lägger den typen av vikt vid grundserien.

Det är nu allt ställs på sin spets.

Det är nu allt avgörs.

Jag älskar det.

 

4. Stor fråga, svår fråga.

Rent allmänt, det här med kvalmodell, antal lag och så vidare, det engagerar svenska supportrar enormt mycket. Som klapporna, nästan. Fast inte lika mycket ilska.

Jag ska försöka hinna med att lite grundligare ta upp ämnet, kanske i veckan som kommer. En sak tror jag glöms bort: att frågan måste ses i ett större ”svensk hockey-perspektiv” än X antal lag i SHL och variant A, B, C eller D när det handlar om upp och ner. Det är alltså inte på långa vägar en så enkel och lättlöst fråga som jag ser en del vara inne på.

 

5. Lägre risk – ändå belönat.

Jag såg ett smart Oskarshamn manövrera ut HV71 på fredagskvällen, nålsticka sig till 1–0-ledning i matchserien. Intressant detalj: Martin Filanders gäng hade närmast helt lagt om stil, istället för alla dessa high risk, high reward-passningar i egen zon (länge Oskarshamns varumärke) så spelade man enkelt, tog nästan inga risker – men belönades ändå. Ju längre matchen led, desto mer såg HV71 ut som förväntat, kraftigt tyngt av allvaret. Vilken kontrast när Oskarshamnsbacken Oscar Engsund dök upp i TV-rutan med sitt charmiga, sköna flin.

Det vore ett misstag att räkna ut HV71 efter match 1. Vinst på söndagseftermiddagen och läget är ändå hyggligt inför trippen till östra Småland. Det vore också ett misstag att inte inse vilken enorm press det är på HV:s spelare, på tränaren Johan Lindbom, på sportchefen Kent Norberg.  Jag avundas dem inte. Men, som skrivet ovan – vill man slippa den, så …

 

6. Rätt givet, va?

Frölundas Malte Strömwall utsågs till mars månads spelare i SHL. Så som killen glänst på slutet kan väl ingen vara förvånad. Han gör sitt lag bättre – och roligare att se på.

ANNONS

 

7.  Kan Luleå och Örebro toppa det här? 

Rögle vidare med 2–0, avspänt lag i bra form, verkligen inget att leka med för topplagen. Men – vilket sanslöst, häftigt drama det blev i Timrå i går! De sena reduceringsmålen av ett länge impotent hemmalag, Rögles dubbla (!) stolpskott mot tom kasse för att avgöra, och så två dunderlägen för Timrå att göra 3–3 och fixa förlängning.

Christoffer Rifalks reflexräddning med vänster benskydd på Jonathan Dahléns närskott – wow!

Underhållning och dramatik på högsta nivå.

Vi får en spännande match måndag kväll också, Luleå–Örebro. Efter den övertygande lördagsinsatsen känns förstås ”Bulan” Berglunds gäng som favorit, bara därför så … äh, jag bänkar mig med skallen som ett vitt ark.

Om Luleå vinner:
Färjestad–Rögle
Växjö–Luleå

Om Örebro vinner:
Färjestad–Örebro
Växjö–Rögle

 

8. Quo vadis I?

Lias Andersson fortsätter imponera i AHL, två assist natten till lördag när hans Laval 3–1-besegrade Bridgeport. 3+5 på de fem senaste matcherna, 17+17 på 40 matcher, detta trots en skada som höll svensken borta en tid och tvingade honom att starta om. Det här är Lias andra dominanta AHL-säsong i rad, ändå har han inte fått någon NHL-chans av Montreal Canadiens. Det ska bli intressant att se vad den 25-årige Kungälvskillen vill efter säsongen, vad Montreal har för planer, vad andra NHL-klubbar har för tankar och idéer. Starkt spel i AHL brukar ändå löna sig.

Lias tjänar den här säsongen 450 000 dollar, cirka 4,6 miljoner svenska kronor. Den summan blir svår för svenska klubbar att matcha (långtidsavtal kan väga upp), Schweiz kan vara ett lukrativt alternativ även för en spelare av Lias typ. Där finns som bekant pengar. Nå, på Lias lista är förstås NHL högst upp. Ett tag till.

Lagkamraten Filip Cederqvist, han som ska till Frölunda nästa säsong, han gör mindre väsen av sig. 3+2 på 25 matcher med Laval, 1+3 på 19 med Rochester före trejden. Skarakillen kan säkert behöva komma hem till Sverige och göra en omstart. Den kan nog också ta lite tid.

 

9. Quo vadis II?

NHL högst på listan, det har förstås även Samuel Fagemo, han som öser in poäng för Los Angeles Kings farmarlag Ontario, 40 36+17 före nattens match mot Bakersfield. Samma typ av frågeställning här: vad vill Fagemo, vad vill Kings, vad vill andra NHL-klubbar?

Intressant: Fagemo tjänar bara 100 000 dollar som AHL-spelare. Också intressant: om killen (som gör många av sina poäng i PP) inte anses duga i NHL med sådant poängfacit som i vinter, får han någonsin chansen då? Kanske är det inte svårare än att Fagemo är en renodlat offensiv spelare, vasst skott, PP-specialist, bör spela en bit upp i hierarkin – och riktigt så bra anser inte LA Kings att han är. Det gjorde inte heller Nashville Predators i höstas.

Gör med de tankegångarna vad ni vill.

 

10. Adjö – i alla fall på ett tag.

Det här var nog den sista söndagskrönikan av tio tankar-typ på ett tag. Nästa helg är vi mitt uppe i kvartsfinalspelet, då hamnar fokus där, mer spel- och matchinriktade krönikor.

Kanske dyker det upp en ”tia” när tid ges.

Kanske dröjer det till efter att Frölundas spelat klart.

Kanske …. tja, vi får se.

***

Quo vadis är latin och betyder ”Vart går du?”

***

Tack för att ni läser, tack till er som prenumererar. Utan er fanns inte den här sajten. Ha en riktigt fin söndag!

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt