► Dagen efter Frölundas årsmöte, bara några reflekterande rader:
► Tänk att så få tar chansen att påverka sin favoritklubb.
► Tänk att så få på allvar är intresserade av föreningsdemokrati och 51-procentsregeln.
► Jag kritiserar inte. Bara fascineras.
VILL MAN GÖRA sig hatad av svenska idrottssupportrar, må det vara som journalist eller privatperson, ska man skriva en text om att 51-procentsregeln ska avskaffas, alltså att medlemmarna inte lägre garanteras bestämmanderätt i sina respektive föreningar.
Herregud, du skulle komma lättare undan om du backade Stalin & Hitler samtidigt eller ville se Jimmie Åkesson som statsminister.
Fair enough, 51:an (likt upp- och nedflyttning i seriesystemet) är en del av den svenska idrottssjälen, i tider då få saker sägs vara svenska, när vi är stolta över rätt lite, så är det väl jättebra att den blågula idrottsrörelsen står på två stadiga ben.
Det är i det läget jag fascineras.
## Så många skriker högt om modellen med medlemsstyrda föreningar utmanas.
## Så få är intresserade av att utnyttja sin rättighet, sin makt, i praktiken.
I går var 68 röstberättigade medlemmar på plats (en majoritet av dessa drev igenom att handklapporna försvann).
20:e april, när Efraim Larssons klubbmärke vann med tre rösters marginal i kampen mot Daniel Ekelunds, fanns 141 personer med rösträtt i lokalen.
68.
141.
Fundera över det ett tag, betänk att Frölunda har 2127 medlemmar, betänk än mer att detta är en av Idrottssveriges mest kända klubbar, en som år efter år trots rätt maffiga biljettpriser snittar +10 000 åskådare per match i Scandinavium.
Är det bara jag som reagerar?
Är det inte lite märkvärdigt ändå att så få tar chansen att vara delaktiga i sin klubbs beslut?
Låt mig poängtera:
Detta är absolut ingen kritik, det är som att ge fasen i att gå och rösta på valdagen, ens fulla rätt, men man tappar då (kan jag tycka) rätt mycket av rätten att sedan gnälla över ditt och datt i samhället.
Det är här jag kliar mig i skallen, jag som å yrkets vägnar lever med sociala medier, snackar med mycket folk, får mejl, reaktioner, noterar att så vansinnigt många har starka hockeyåsikter.
Om vi bara tar Frölunda, det gnälls och tycks (okej, även beröms) utav helskotta, allt från ”PK-Frölunda som tar bort indianen” till felaktigt utfört ditt och datt.
Vilken chans en svensk idrottssupporter har:
## Bli medlem (årspris ungefär som en matchbiljett).
## Gå på årsmötet, motionera (=lägg förslag som mötet sedan röstar om), påverka hur klubben ska gå vidare, vilka beslut som ska fattas.
Tänk att så få tar den, sitter jag och funderar på. Jag hade nog inte gjort det om intresset rent allmänt varit svagt, men givet hur starkt stödet är för 51-procentsregeln, givet hur detta är en kulle många supportrar tycks beredda att dö på, att det sedan är så få som är villiga att utnyttja sin makt … det framkallar en del frågetecken i min skalle.
Bara så. Verkligen bara så. Ingen kritik. Men jag förvånas, fascineras.
Frölundas klubbdirektör Christian Lechtaler gladdes i går åt att se så många på plats (totalt 82), han mindes en gång för flera år sedan då då mötet bestod av tolv (!) medlemmar.
Allt är förstås relativt. Förändrar inte min förvåning. Svenska idrottssupportrar har en maktposition. Tänk att den inte utnyttjas mer.
***
Invändning 1: Betydligt större intresse bland medlemmarna i andra klubbar? Djurgården? AIK? Annorlunda inom fotbollen? Mycket möjligt, artikeln ovan primärt baserad på mina intryck av X antal Frölundamöten, men jag tror nog resonemanget är hyggligt allmängiltigt.
Invändning 2: År 2022 borde det kanske gå att rösta digitalt, till exempel med legitimering via Bank-ID. Utan att vara säkerhetsexpert så … visst, känns väl görligt, och det skulle nog (?) öka viljan att vara med och tycka till. Men inte heller detta förklarar, menar jag, varför så få är beredda att utnyttja sin medlemsmakt.
***
Snabbt, bara:
Mats Grauers, Frölundas ordförande, berömde tonen på gårdagens möte och sa till mig att han var stolt över att vara ordförande.
Lätt att förstå. Rent allmänt bra stämning, vettiga frågor, bra snack.
Åter imponerades jag av de förhållandevis unga grabbar som utgör kärnan i Sektion 84, den supporterfalang som annars har ett något tvivelaktigt rykte med en del avstängningar på sitt samvete.
Men på årsmötena … alltid pålästa om föreningsdemokrati, om stadgar, hur man lägger motioner, hur man argumenterar för dessa på ett klokt sätt, med stringens, självförtroende och humor.
Mod nog att stå på upp mot Mats Grauers.
Respekt nog att göra det på ett snyggt sätt.
Hatten av.
***
I samband med gårdagstexten blev det lite snack om det här med ”pandemiersättning” och hur stor den var. Så här svarade jag i en kommentar:
22,6 miljoner i offentliga bidrag 21/22, en del av dessa eftersläpande och gällande säsongen före. 66 procent är RF-pengar, cirka 15 miljoner. 32 procent är hyresbidrag, två procent sjuklöneersättning.
Här ska man då minnas att detta med pandemibidrag är ersättning för vinster som klubbarna gick miste om, inte fick/kunde göra, på grund av coronareglerna. Dessa bidrag når förstås inte upp till vad klubbarna kunde ha tjänat utan corona i samhället.
Den stora anledningen till att Frölunda & Co klubbar gör goda resultat är att man höll förbaskat bra i pengarna. En klubb som Frölunda valde också att låta spelarna gå ner i lön, låt vara inte så mycket, men ändå. Alla bäckar små, och så vidare.
Också värt att minnas är att välmående professionella idrottsklubbar är bra för samhället, folk reser till matcherna, äter och dricker på närliggande restauranger, bor på dito hotell; klubbarna skapar även intresse och gör PR för sina städer. Detta sagt kan man givetvis alltid diskutera om det statliga stödet var för högt eller för lågt, men det är ju på intet vis så att skattepengarna kastas i sjön.
***
NHL-ersättningen var, som jag tidigare rapporterat, 13 miljoner.
***
Här gårdagens klappfokuserade text om någon missat.
Fler som bryr sig om Herr Lakers skriver 0, 1 eller två meddelande per dag. Vet inte om säger mest om folket här om om frölunda som klubb.
Känns direkt pinsamt att en av Sveriges största föreningar har vara eller inte vara för handklappor som viktigaste punkt. Man undrar hur mår egentligen Frölunda?
Det förstår jag inte riktigt. Varför är det pinsamt att ett antal medlemmar använder sin makt, motionerar, gör sina röster hörda?
Jag ifrågasätter inte deras rättigheter att motionera sina synpunkter, så om du läser igen så kanske det snarare var innehållet jag hade synpunkter på. Om ett vikt pappersark är vår viktigaste fråga så är jag riktigt orolig.
Vem har sagt att detta är Frölundas viktigaste fråga? Fortsatt så att jag inte förstår vad du är ute efter.
Tydligen tycker X antal medlemmar att klappor är av ondo och vill ha bort.
De motionerade i ärendet och vann.
Skulle de inte ha gjort så bara för att detta inte är (ens i närheten av) klubbens viktigaste fråga? En idrottsklubb är väl både stort och smått.
Själv poängterade jag i gårdagstexten att det här med planerna på att bygga en träningshall på Frölundaborgs parkering är den viktigaste frågan just nu.
Bra krönika om ett viktigt ämne. Jag tror en orsak till den måttliga uppslutningen är ren okunskap om hur föreningsdemokrati fungerar och hur kraftfullt ett årsmötesbeslut är. Exempelvis så finns det en hel del hockeysupportrar som har synpunkter på fördelningen av pengar mellan SHL och HA. Genom mobilisering i supporterrörelsen så skulle supportrarna, via motionerande till sin klubbs årsmöte, kunna tvinga fram en sammanslagning av intresseorganisationerna för SHL och HA, och på den vägen få till en annan fördelningsmodell. Fotbollssupportrarna har ju insett detta och är på god väg att stoppa införandet av VAR i svensk fotboll, enbart genom att via årsmötesbeslut tvinga sina klubbar att säga nej till VAR.
Lite det som är min känsla, ja. Många supportrar förstår nog inte vilken makt de har alternativt kan skaffa sig.
Förre Frölundajunioren Mikkel Bödker klar för HV71 nästa säsong.
Intressant värvning.
4+20 med Lugano förra säsongen. Vad har dansken kvar i tanken?
Bødker lämnar Lugano och Markus Granlund ersätter.
Mm, kändes Schweiz bound efter VM.
Bra text. Sedan väldigt bra scoop om Loui Eriksson. Nationell media har hänvisat till Rakapuckar. Text TV, Aftonbladet mm. Måste ju vara bra för siten?
HV71 har något stort på gång.
Inte alls imponerad av Hv lag bygge, det är så många osäkra spelare de värvat och ska spela ihop ett helt nytt lag.
Tror på total flopp.
Håller med! Tror också på rejäl flopp på HV!
Okunskap om Föreningsdemokrati? Handlar inte om det för min del. Jag skiter bara i det- totalt ointressant för min del. Handklappor eller inte. Har inte folk intressantare saker i sina liv alltså?!
Nu handlar ju årsmöten och föreningsdemokrati om LÅNGT mer än handklappor. Jag förvånas av att inte fler supportrar/medlemmar utnyttjar sin makt rent generellt, alltså inte bara just den gången då det på förhand står klart att klappor är på menyn.
Men det hoppas jag du förstod.
Nej då- jag förstår allt. Lika ointressant för min del ändå. Jag vill se underhållning och vinster på isen, resten är underordnat för min del. Finns för mkt intressanta ting i livet för att orka engagera sig i en förenings petitesser,
Kloka synpunkter Henrik!
Två snabba reflektioner. En av dessa tar du upp.
Jag bor i Stockholm. Är ständig medlem sedan många år tillbaka. Att inte 2022 kunna delta i omröstningar på ett medlemsmöte är trist.
Detta borde kunna utresas och lösas framöver.
Det otäcka är hur lätt det skulle vara att ”kapa” en förening genom demokratiska principer med så få deltagare som är röstberättigade. Det ger en stor risk för att ”mörkare” krafter skulle kunna ”ta över” med sin dagordning. Detta har ju varit på tapeten tidigare i bland annat AIK.
Oroande.
Kan fortfarande inte förstå hur man tackar nej till Loui E.
Tydligen har man övergett iden om återvändare. Medan många, kanske alla, andra klubbar värnar om sina återvändare.
Bödker till hv71. Ännu en Frölundait.
Vilken klubb hamnar Loui hos ?
Men snälla han har lirat junior hockey i Frölunda sen lämna han. Varför skulle du vilja se Bødker i Frölunda? Behöver vi mer hårt jobbande spelare i laget tycker du?
Ja om man ska ha två säsonger i Frölunda på sitt CV som avgörande faktor för att bli en ”frölundait” finns det helt plötsligt väääldigt många sådana runt om i hockeyvärlden.
Fel av mig. Bödker har spelat för lite i Frölunda för att kallas frölundait. Två säsonger.
Får skylla på värmen…….
Bra med uppmärksamma supportrar som rättar till mitt misstag.
Snälla nån, mkt bra beslut att rata Loui, han har varit slut i ett par säsonger. Då vore det ju bättre att behålla Sundström.
Jag läser vad som skrivs här i kommentarerna om FHC, Loui, klappor eller inte mm och kan bara hålla med Wikegård;
”Hur kan man vilja förolämpa någon så mycket”?
Kanske tur att korkskallarna inte är fler än dom redan är på årsmötet. Vi måste våga ifrågasätta och ompröva 51%-regeln.
Gick på årsmötena på 90-talet och det var väldigt intressant att läsa årsbokslut och höra diskussionerna.
På den tiden fanns ju inte Rakapuckar så man ville ju ha lite information runt klubben och det fick man ju på årsmötet.
God mat bjöds det på också. 🙂
Nu känner jag inte riktigt att mitt hockeyintresse är att vara där utan jag lutar mig mer tillbaka.
Tror inte alltid att det är ointresse som gör att man inte går på årsmöten eller andra möten. Det är inte alltid så lätt att ta ledigt för att gå på möten. Många arbetsscheman sätts månader innan eventuella årsmöten annonseras.
Alla jobbar inte heller kontorstider i Göteborg.
Mötet om klubbmärket var senare på kvällen och det gjorde att det var lättare att komma loss.
Jag blir nyfiken på att höra motsvarande siffror för fotbollens största klubbar i Göteborg. Häcken, Blåvitt, GAIS och ÖIS.
Frölunda har ju någon form av ”monopol” på hockeyn i Göteborg vilket gör att de kan kännas lite för stort och ogreppbart på ett sätt. Den där känslan av att man kan påverka försvinner lite.
Å andra sidan så har föreningslivet i Sverige generellt dippat de sista tjugo åren. Ideella föreningar och mindre organisationer kämpar för sin överlevnad och många tvingas lägga ner pga sviktande intresse/engagemang.
När jag var liten sprang vi runt i trapphusen och sålde GT eller lotter där pengarna gick till klubben. Jag upplever att ungar idag inte gör detta på samma sätt? Med det sagt menar jag det kollektiva tänket, som många föreningar vilar på, i mångt och mycket är på väg bort i samhället.