Bara kolla rugbyn, där är 7-manna en egen sport (15 det normala). Var med i OS i somras.

Låt det bli en egen sport så jag slipper eländet. 🙂
Ser jag en match på TV så är sannolikheten stor att jag stänger av eller gör något annat när det blir tre – tre / straffar.
Förstår inte varför an match inte kan få sluta oavgjort?

Jag gillar tre mot tre i OT. Tycker det öppnar upp. Men jag är inte det minsta intresserad av tre mot tre-OS

Jag är väl för gammal helt enkelt född och uppvuxen med skidåkning långt innan man började springa på skidorna i lopp över 1 km o.s.v. med detta sagt nej tack till 3 vs 3 i förlängningen. Vill dem hitta på en ny slags sport i OS or whatever så behöver jag inte titta på den iaf. Väntar fortfarande på att dem skall hitta på en sport där man kombinerar backhoppning med skidskytte då lovar jag att jag skall kolla…..

Jag kan tycka 3 mot 3 är mer underhållande än straffar. Antingen tycker jag man behåller det som nu eller än hellre låter matcher sluta med oavgjort. Det sistnämnda vore det bästa.
Det här med straffar är ju en ännu större gåta. Nej tack!

För att utveckla mitt första inlägg. Det pratas ju ofta om att göra ligan och hockeyn attraktivare. Tar jag då av mina egna hockeyglasögon och tänker på publiken som ser hockey för första, andra gången i sitt liv. Eller bara gillar sporten utan att vara lika nördig som man själv. Då tror jag 3 mot 3 i förlängning är bästa medicinen. Då är det ju så galet öppna ytor att ofta någon avgör. Rent lotteri. Tror den alldagliga publiken gillar det.

Jag håller inte med kollegan och vännen Henrik här.

1. När hockeyn nu bestämt att matcher inte får sluta oavgjort, tycker jag att 3-mot-3 är en utmärkt tie-breaker. Mer utslagsgivande än att fortsätta 5-mot-5 (nästan garanti för straffar) eller 4-mot-4. Själv är jag alltid intresserad av hur lagen taktiskt löser att spela 3-mot-3, vilka spelare de använder, etc. Både i NHL och i SHL. Måste också säga att allt som oftast vinner det lag som finner bättre lösningar samt använder spelare som är mest lämpade för big-ice hockey. Tycker också att 3-mot-3 är mer intressant än straffar, där jag f.ö. också protesterar när folk säger att det är ”lotteri”. Tycker jag inte alls, oftast vinner laget med skickligare skyttar och bättre målvakt.

2. Däremot har det blivit ett otyg att lagen cirklar ner till egen zon och tar ny fart i 3-mot-3, istället för att lösa en knivig situation. Här finns ett enkelt botemedel, basketens regel om ”bakåtspel”. Passar man pucken eller tar pucken tillbaka över röd linje, då är det utvisning. Det skulle stoppa fördröjningen omedelbums.

3. Tror inte heller att IIHF:s påhitt om 3-mot-3 som Olympisk gren skulle på något sätt påverka det 3-mot-3 vi har idag. För jag tror inte att IIHF:s idé faller i god jord hos IOC. Hockeyns 3-mot-3 är en ren konstruktion. Basketens 3-mot-3 och Beachvolleyboll är sporter som kommit fram på naturlig väg och återspeglar vad som sker på stränder runtom i världen, eller på garageuppfarter, ”play-grounds” på alla fem kontinenter.

Också Rugbyns 7-mannaspel har gamla rötter. Ett annat hinder är rinkar. Vinter-OS har redan problem att de måste bygga olika arenor för hockey (herr- och dam) och konståkning. Och nu ska man dessutom bygga ytterligare en dyr isarena för att spela ett spel som inga i världen spelar. Icke sa nicke.

Har ingen jättestark åsikt mer än att 3mot3 i princip är lika mycket jippo som straffar, så ser inte varför man ska förorda straffar framför något annat jippo.