Tack för den där gången i Skövde, Håkan

Tack för den där gången i Skövde, Håkan

Tack för den där gången i Skövde, Håkan

Tack för den där gången i Skövde, Håkan

Tänkte sälla mig till alla de som hyllat Håkan Södergren efter dennes sista dag på jobbet (Viaplay) i samband med söndagens VM-avslutning.

Det kommer inte bli riktigt det samma utan Södergren.

Håkan Södergren x 3. Foto: VIAPLAY (skärmdumpar)

Kunnig, bra analyser, kärlek till sporten, kärlek till jobbet, allt detta kombinerat med skön humor. Håk-eye, det är mycket Södergren. Vi som tjôtat en del med honom på Twitter, vi vet.

Vissa går bara igenom rutan, 22:an från Roserbergs IK och Djurgårdens IF gjorde det när han ylade om att knäcka ryssen och få tjecken på fall inför VM 1989 –  efter en evighet som TV-personlighet klev han inte ur den förrän på söndagskvällen.

Hatten av, Håkan. Hatten av.

Personlig reflektion:

Den första riktigt stora och kända idrottare jag intervjuade som ung journalist, det var just Håkan Södergren. Slutet på 80-talet har jag för mig, kanske var det inför 1989-VM, både Södergren och jag hade i alla fall hår på den tiden. Platsen var Billingehov i Skövde, det svenska landslaget var där på läger, spelade nog någon träningsmatch, det är evigheter sedan nu, min minnesbild är suddig, men det här glömmer jag inte:

Jag hade rätt nyligen flyttat till Skara, börjat lära mig det som skulle bli mitt yrke, mest gjort lokalfotboll på låg nivå, skickades nu till Skövde för att göra en story på Tre Kronors Skaraborgsbesök.

Stjärnan Håkan Södergren var snackisen.

Fjärilarna bodde i redaktör Lemans mage.

Men – det gick bra. Södergren var snäll mot den unge, blyge pôjken som där och då hade så enormt mycket att lära.

En del lärde jag mig under den där intervjun. Som att även stjärnor är människor. Resten kom senare.

Tack för den där gången, Håkan. Gott jobbat med resten av livet också …

***

I den mån någon bandyvän från Skaraborg läser detta, om någon som känner Mikael Arvidsson gör det … visst, Micke hade jag intervjuat före Håkan Södergren, men … sorry, för mig som nybakad journalist från Göteborg smällde en hockeystjärna, en världsmästare (1987), betydligt högre än en jätteprofil i en sport jag hade långt sämre koll på.

Men jag lärde mig.

Som jag lärde mig.

Kul var det längs vägen också med Villas öden och äventyr.

Och Micke – du är en av de skönaste profilerna jag jobbat med.

 

Tänkte sälla mig till alla de som hyllat Håkan Södergren efter dennes sista dag på jobbet (Viaplay) i samband med söndagens VM-avslutning.

Det kommer inte bli riktigt det samma utan Södergren.

Håkan Södergren x 3. Foto: VIAPLAY (skärmdumpar)

Kunnig, bra analyser, kärlek till sporten, kärlek till jobbet, allt detta kombinerat med skön humor. Håk-eye, det är mycket Södergren. Vi som tjôtat en del med honom på Twitter, vi vet.

Vissa går bara igenom rutan, 22:an från Roserbergs IK och Djurgårdens IF gjorde det när han ylade om att knäcka ryssen och få tjecken på fall inför VM 1989 –  efter en evighet som TV-personlighet klev han inte ur den förrän på söndagskvällen.

Hatten av, Håkan. Hatten av.

Personlig reflektion:

Den första riktigt stora och kända idrottare jag intervjuade som ung journalist, det var just Håkan Södergren. Slutet på 80-talet har jag för mig, kanske var det inför 1989-VM, både Södergren och jag hade i alla fall hår på den tiden. Platsen var Billingehov i Skövde, det svenska landslaget var där på läger, spelade nog någon träningsmatch, det är evigheter sedan nu, min minnesbild är suddig, men det här glömmer jag inte:

Jag hade rätt nyligen flyttat till Skara, börjat lära mig det som skulle bli mitt yrke, mest gjort lokalfotboll på låg nivå, skickades nu till Skövde för att göra en story på Tre Kronors Skaraborgsbesök.

Stjärnan Håkan Södergren var snackisen.

Fjärilarna bodde i redaktör Lemans mage.

Men – det gick bra. Södergren var snäll mot den unge, blyge pôjken som där och då hade så enormt mycket att lära.

En del lärde jag mig under den där intervjun. Som att även stjärnor är människor. Resten kom senare.

Tack för den där gången, Håkan. Gott jobbat med resten av livet också …

***

I den mån någon bandyvän från Skaraborg läser detta, om någon som känner Mikael Arvidsson gör det … visst, Micke hade jag intervjuat före Håkan Södergren, men … sorry, för mig som nybakad journalist från Göteborg smällde en hockeystjärna, en världsmästare (1987), betydligt högre än en jätteprofil i en sport jag hade långt sämre koll på.

Men jag lärde mig.

Som jag lärde mig.

Kul var det längs vägen också med Villas öden och äventyr.

Och Micke – du är en av de skönaste profilerna jag jobbat med.

 

Fler notiser

Fler notiser

Tänkte sälla mig till alla de som hyllat Håkan Södergren efter dennes sista dag på jobbet (Viaplay) i samband med söndagens VM-avslutning.

Det kommer inte bli riktigt det samma utan Södergren.

Håkan Södergren x 3. Foto: VIAPLAY (skärmdumpar)

Kunnig, bra analyser, kärlek till sporten, kärlek till jobbet, allt detta kombinerat med skön humor. Håk-eye, det är mycket Södergren. Vi som tjôtat en del med honom på Twitter, vi vet.

Vissa går bara igenom rutan, 22:an från Roserbergs IK och Djurgårdens IF gjorde det när han ylade om att knäcka ryssen och få tjecken på fall inför VM 1989 –  efter en evighet som TV-personlighet klev han inte ur den förrän på söndagskvällen.

Hatten av, Håkan. Hatten av.

Personlig reflektion:

Den första riktigt stora och kända idrottare jag intervjuade som ung journalist, det var just Håkan Södergren. Slutet på 80-talet har jag för mig, kanske var det inför 1989-VM, både Södergren och jag hade i alla fall hår på den tiden. Platsen var Billingehov i Skövde, det svenska landslaget var där på läger, spelade nog någon träningsmatch, det är evigheter sedan nu, min minnesbild är suddig, men det här glömmer jag inte:

Jag hade rätt nyligen flyttat till Skara, börjat lära mig det som skulle bli mitt yrke, mest gjort lokalfotboll på låg nivå, skickades nu till Skövde för att göra en story på Tre Kronors Skaraborgsbesök.

Stjärnan Håkan Södergren var snackisen.

Fjärilarna bodde i redaktör Lemans mage.

Men – det gick bra. Södergren var snäll mot den unge, blyge pôjken som där och då hade så enormt mycket att lära.

En del lärde jag mig under den där intervjun. Som att även stjärnor är människor. Resten kom senare.

Tack för den där gången, Håkan. Gott jobbat med resten av livet också …

***

I den mån någon bandyvän från Skaraborg läser detta, om någon som känner Mikael Arvidsson gör det … visst, Micke hade jag intervjuat före Håkan Södergren, men … sorry, för mig som nybakad journalist från Göteborg smällde en hockeystjärna, en världsmästare (1987), betydligt högre än en jätteprofil i en sport jag hade långt sämre koll på.

Men jag lärde mig.

Som jag lärde mig.

Kul var det längs vägen också med Villas öden och äventyr.

Och Micke – du är en av de skönaste profilerna jag jobbat med.

 

Tänkte sälla mig till alla de som hyllat Håkan Södergren efter dennes sista dag på jobbet (Viaplay) i samband med söndagens VM-avslutning.

Det kommer inte bli riktigt det samma utan Södergren.

Håkan Södergren x 3. Foto: VIAPLAY (skärmdumpar)

Kunnig, bra analyser, kärlek till sporten, kärlek till jobbet, allt detta kombinerat med skön humor. Håk-eye, det är mycket Södergren. Vi som tjôtat en del med honom på Twitter, vi vet.

Vissa går bara igenom rutan, 22:an från Roserbergs IK och Djurgårdens IF gjorde det när han ylade om att knäcka ryssen och få tjecken på fall inför VM 1989 –  efter en evighet som TV-personlighet klev han inte ur den förrän på söndagskvällen.

Hatten av, Håkan. Hatten av.

Personlig reflektion:

Den första riktigt stora och kända idrottare jag intervjuade som ung journalist, det var just Håkan Södergren. Slutet på 80-talet har jag för mig, kanske var det inför 1989-VM, både Södergren och jag hade i alla fall hår på den tiden. Platsen var Billingehov i Skövde, det svenska landslaget var där på läger, spelade nog någon träningsmatch, det är evigheter sedan nu, min minnesbild är suddig, men det här glömmer jag inte:

Jag hade rätt nyligen flyttat till Skara, börjat lära mig det som skulle bli mitt yrke, mest gjort lokalfotboll på låg nivå, skickades nu till Skövde för att göra en story på Tre Kronors Skaraborgsbesök.

Stjärnan Håkan Södergren var snackisen.

Fjärilarna bodde i redaktör Lemans mage.

Men – det gick bra. Södergren var snäll mot den unge, blyge pôjken som där och då hade så enormt mycket att lära.

En del lärde jag mig under den där intervjun. Som att även stjärnor är människor. Resten kom senare.

Tack för den där gången, Håkan. Gott jobbat med resten av livet också …

***

I den mån någon bandyvän från Skaraborg läser detta, om någon som känner Mikael Arvidsson gör det … visst, Micke hade jag intervjuat före Håkan Södergren, men … sorry, för mig som nybakad journalist från Göteborg smällde en hockeystjärna, en världsmästare (1987), betydligt högre än en jätteprofil i en sport jag hade långt sämre koll på.

Men jag lärde mig.

Som jag lärde mig.

Kul var det längs vägen också med Villas öden och äventyr.

Och Micke – du är en av de skönaste profilerna jag jobbat med.

 

Fler notiser

Fler notiser

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt