► Mike Weber hade ett stort leende på sina läppar, tackade Frölunda för chansen och fansen för mottagandet.
► Men hans knä, det mår inte riktigt bra.
► Och så visade Ryan Lasch hjärta och mänsklig värme när Carola hälsade på …
SÄSONGEN UT ÄR Mike Weber en Frölundaspelare, det var som jag varit inne på inget svårt beslut rent sportsligt.
Så pass nyttig har han ju varit, den rejäle amerikanske backen.
Weber log så brett att jag frågade:
** Du ser lycklig ut?
– Jag är lycklig. Det är lite som a weight off my shoulders.
Weber pratade på, tydligt tacksam för den här chansen:
– Tränarstaben, spelarna, fansen som gett mig ett så fint välkomnande, det känns förstås bra. Men jag måste fortsätta förtjäna det, jobba hårt, match efter match, dag efter dag.
Den här måndagen, dagen före Frölundas resa till Linköping, deltog Weber i fem mot fem-övningarna.
Han är spelbar mot LHC.
Men hur är det med knäet, egentligen?
– Jag håller på att bli gammal … haha.
Något mer allvarlig fortsatte Weber:
– Vi gör allt vi kan för att jag ska vara frisk så länge som möjligt.
** Orolig för att knäet ska stoppa dig från spel?
– Inte just nu. Men vi tar en match i taget.
** Skadan är gammal?
– Ja, det är något som funnits ett tag. Men Frölunda vet att jag är en krigare, att jag gör vad som krävs.
Gissningsvis har kontraktet skrivits med den här knäskadan i beaktande.
***
Go’a Carola var på besök i Frölundaborg, trogna läsare vet vem hon är, några av er minns säkert att Ryan Lasch är hennes store favorit.
Inte så många spelare kvar hon känner igen, för övrigt.
Så många nya ansikten är det, år efter år. Tur då att Stefan Larsson dök upp mot slutet – den gubben har hängt med ett tag …
Nå, Ryan Lasch kom förstås ut från omklädningsrummet och stod länge och pratade med Carola; vi ventilerade allt från julfirande (Carola till Tjörn, Ryan till Finland) till Irland som semestermål.
Lite hockey där emellan. Och Ryans kunskaper i svenska.
”Hoppas vi kan vi kan vinna för dig i morgon”, avslutade nummer 81.
”Oh, thank you”, sa Carola och sken upp.
Värmde hjärtat att stå bredvid och lyssna. Spelare som ställer upp på det här sättet är värda extra i min bok.
***
Jakob Stenqvist tar Rasmus Dahlins plats med Adam Almquist mot LHC, Fredrik Styrman spelar kanske mot Rögle på torsdag.
Så är läget för de nya backarna.
I anfallsväg blev jag lite förvånad att tränaren Roger Rönnberg valde att sätta tillbaka Mats Rosseli Olsen med Joel Lundqvist (stod över träningen, landslagssliten) och Ryan Lasch.
Dessutom splittras ju då trion Rosseli Olsen, Simon Hjalmarsson och Sebastian Stålberg – den som jag tyckte såg väldigt lovande ut före uppehållet.
Rönnberg motiverade det med att Hjalmarsson/Stålberg gjort sina bästa offensiva matcher med Jesper Emanuelsson (som går in här), själv hade jag nog valt att bevara en fungerande kedja om jag behövt göra om i så många andra.
Nu är det bara Christoffer Ehns som är intakt.
Nå, man kan inte alltid tycka lika om allt …
Så här blir det mot LHC:
Lasch–Lundqvist–Rosseli Olsen
Stålberg–Hjalmarsson–Emanuelsson
Westerholm–Mustonen–Olofsson
Friberg–Ehn–Widerström
Oliwer Fjellström körde på rätt bra, foten bättre, tänkbar extraforward mot LHC.
Juniorerna Jakob Heljemo (Vimmerby) och Eric Engstrand (Hanhals) var också med på träningen.
Carl Grundström var med i röd ”rehab-tröja”, närmar sig full träning, alltså.
Rasmus Dahlin, Filip Westerlund och Lias Andersson på JVM, Mattias Nörstebö knäopererad, det vet ni ju sedan tidigare.
Sean Bergenheim testar först och främst för att komma tillbaka till ett bra, civilt liv – Pathrik Westerholm möjligen spelbar sent på säsongen.
För den som behövde en liten uppdatering …
