► Galet att jag missade Henrik Lundqvist? Inte alls.
► Galen gala utan Erik Karlsson ? Äh, det är som det är.
”Just det”, tänkte jag i morse, ”det var i natt som Henrik Lundqvist valdes in i Hall of Fame.”
Säger en del om killens karriär. Nästan så man rycker på axlarna – men det är det sista man borde.
Att Erik Karlsson inte är nominerad på Idrottsgalan, där är axelryckning verkligen rekommenderad reaktion.
JAG KAN FORTFARANDE minnas det där besöket i lägenheten i Lunden någon gång 1998/1999, reportaget jag gjorde med de unga tvillingarna Lundqvist som just flyttat från Båstad till Göteborg för att försöka uppfylla sina drömmar att bli professionella hockeyspelare.
De lyckades, både Henrik och Joel.
Jösses, som de lyckades.
I natt, när Henrik valdes in i Hockey Hall of Fame, tackade han brorsan för stödet, systern Gabriella, frun Therese och barnen, mamma och pappa – det lät och såg ut så här:
Henrik Lundqvist (@HLundqvist) delivers some heartwarming words as he’s inducted into the @HockeyHallFame. 💙 pic.twitter.com/1zeyytHW4m
— NHL (@NHL) November 14, 2023
New York Rangers, NHL-klubben där Henrik uppnådde status som kung, la ut det här rätt fyndiga klippet:
Visa detta inlägg på Instagram
För att återgå till inlägget, hyllningarna som Henrik Lundqvist mottagit under och efter karriären är ju så många att man knappt hinner följa med. Nyss (nåja …) var det tröjan i taket i Madison Square Garden, det var ceremonin i Scandinavium, och nu alltså det finaste man kan erfara som hockeyspelare – en plats i hockeyns Hall of Fame.
Det blir inte större. Så är Henrik också en av hockeyns allra största. Störst någonsin i svensk hockey? Nej, jag tänker inte ge mig in på sådant snack, att jämföra är hopplöst, det räcker så gott med att fastslå att det som den förre Frölundamålvakten gjort och uppnått under sina långa karriär:
Enastående.
Alldeles enastående.
SM-guld, OS-guld, VM-guld, Vezina Trophy, det är bara Stanley Cup-triumfen som fattas. Men kanske mest anmärkningsvärt, skulle jag vilja säga, med Henrik Lundqvist är detta:
Hur han omedelbart gick in och tog en tröja i New York Rangers 2005.
Hur länge han höll sig på absolut världstopp.
Hur hans framträdanden på scen/i media alltid varit lika oklanderliga som hans kostymer varit perfekt sittande.
Killen är som gjord för att synas.
Han var tydligen som gjord för att lyckas också.
***
Jag är inte den som går igång på galor, nomineringarna till den svenska idrottsgalan hade gått mig förbi. I dag fick jag se kritiken mot att Erik Karlsson inte är nominerad för bästa manliga prestation, istället dessa fyra:
Armand Duplantis
Henrik von Eckermann
Sebastian Samuelsson
Daniel Ståhl
Utan att förringa någon av dessa herrar (det är absolut inte min mening) så kan man konstatera tre saker:
1. Det är svårt att jämföra idrotter.
2. Det är svårt att bedöma individers betydelse i lagsport.
3. Det är svårt att ta dylika galor på allvar.
Axelryckning, alltså.
OS-guldet kanske förtjänar att få nämnas också 🙂
Heja, Henrik. Fint namn också…
Skrev jag inte det? Nej, tydligen TÄNKTE jag bara på OS-guldet. Nu skrev jag det också. 🙂
Bar en liten personlig reflektion. Jag har alltid tyckt när det gäller priser som exempelvis denna är att en idrottare som klarar att vara med i toppen/prestera över lång tid, en säsong eller år, alltid ska vinna sådana pris. Känner alltid att det är mer rätt än t.ex. någon som vinner ett par medaljer på ett mästerskap men i övrigt inte syns speciellt mycket i resultatlistan. Alla de fyra ovan samt Erik passar in i mina kriterier.
Vem är Eckelman och Samuelsson? Ridning? Skidskytt? Två enorma sporter.
Vilken sport tror du har flest utövare, hockey eller ridsport?
Jag tror ännu fler motionsspringer än rider. Är dock betydligt färre utövare än inom hockeyn. Men framförallt drar den färre åskådare. Trots det överöses dess utövare av priser varje år. Man har t.o.m. förstört det så fina jerringpriset.
”Ridning är en stor folksport med 500 000 aktiva. Var tredje svensk har på ett eller annat sätt kontakt med hästar och ridsport. 8 miljoner ridtimmar genomförs varje år på 500 ridskolor från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Varje år åker ca 30 000 svenskar på ridläger, en företeelse som är ovanlig i övriga Europa.”
Du är en intressant figur som jämför äpplen med pennvässare.
Hur många licensierade ryttare finns det i Sverige?
Jadu Per,
Att slänga till med licens som mätmetod visar verkligen att jämföra äpplen och penvässare.
Det är få som är medlemmar i en ishockeyförening som inte spelar i en serie och därmed har licens.
Det är en mycket stor del som är medlemmar i en ridklubb som inte tävlar men ändå utövar sporten och därmed inte har licens.
Ja du, Malin. Har du varit på allmänhetens åkning någon gång? Eller på en sjöis som plogas upp? Hade du det så hade du sett att väldigt många spelar hockey. Och alla dem är långt ifrån licensierade.
Kliv av dina höga hästar. Du har ju ingen koll alls.
”Svenska Ishockeyförbundets tävlingsavdelning administrerar med stor hjälp av distriktsförbunden ca 300 serier. I dessa serier finns 408 föreningar representerade. Det totala antalet licensierade spelare var under säsongen 2022/2023 79.718 spelare (2021/2022 77.597 spelare).”
Haha, anser du att ishockey är en större sport än ridsport globalt?
För mig är den det absolut! Men globalt?
Vi pratar väl om Sverige? Jag gör det iallafall. Det handlar ju om svenskar och svensk idrott.
Annars skulle väl skidskytte hamna i samma kategori som kärringkånka? Dock är det fler utövare av käpphäst än skidskytte.
Du får vara lite tydligare i dina inlägg i fortsättningen så att man vet vilka regler du har satt upp i dina (envägs) konversationer.
I min värld så säger det totala antalet utövare en hel del om hur stort intresse det finns.
Men det är ju inte lätt att diskutera men en som till varje pris alltid ska ha rätt oavsett.
Jag hade en sån som du (besserwisser, googla gärna om du inte vet vad det betyder) i min bekantskapskrets en gång i tiden. Han skulle också alltid ha sista ordet hur fel han än hade. Han lever ett ganska ensamt liv idag ska du veta.