► Frölunda hade något den här säsongen. Det blev till slut inget av den. 2–4 mot Luleå, ut redan i kvartsfinal.
► Spelarsnack här, två besvikna herrar som i likhet med sina lagkamrater får en obehagligt lång fredag: Henrik Tömmernes och Filip Cederqvist.
Sjukt besvikne Tömmernes dagen efter: ”Vi slarvade bort ett år”
Sjukt besvikne Tömmernes dagen efter: ”Vi slarvade bort ett år”
Sjukt besvikne Tömmernes dagen efter: ”Vi slarvade bort ett år”
Sjukt besvikne Tömmernes dagen efter: ”Vi slarvade bort ett år”
► Frölunda hade något den här säsongen. Det blev till slut inget av den. 2–4 mot Luleå, ut redan i kvartsfinal.
► Spelarsnack här, två besvikna herrar som i likhet med sina lagkamrater får en obehagligt lång fredag: Henrik Tömmernes och Filip Cederqvist.
► Frölunda hade något den här säsongen. Det blev till slut inget av den. 2–4 mot Luleå, ut redan i kvartsfinal.
► Spelarsnack här, två besvikna herrar som i likhet med sina lagkamrater får en obehagligt lång fredag: Henrik Tömmernes och Filip Cederqvist.
► Frölunda hade något den här säsongen. Det blev till slut inget av den. 2–4 mot Luleå, ut redan i kvartsfinal.
► Spelarsnack här, två besvikna herrar som i likhet med sina lagkamrater får en obehagligt lång fredag: Henrik Tömmernes och Filip Cederqvist.
Prenumerera
För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.
Prenumerera
För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.
Prenumerera
För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.
Jag skulle inte fokusera alltför mycket på matchen mot Skellefteå den 22 januari. Om jag minns rätt spelade Frölunda den första förlängningen först i säsongens trettiotredje match – SHL+CL. Fram till dess var det alltid en trepoängsvinst eller en nollpoängsförlust, så fram till början av december spelade Frölunda en hel del matcher där de höll en ettmålsledning, ibland två, men man fick lätt känslan av att motståndaren inte hade någon större chans att göra något i slutet av matchen om Frölunda hade ledningen.
Om ett lag förlorar denna förmåga är det svårt att komma tillbaka på rätt sida och med varje efterföljande misslyckande minskar självförtroendet för sig själva, laget, målvakten… och laget går på en negativ våg. I slutet av 2025 var det en match i Malmö, där Frölunda skulle avsluta matchen efter två perioder, men de kunde inte göra det och Händemark kvitterade med 45 sekunder kvar. Och där började jag ibland känna att slutspelen i matcherna inte var på den nivå som krävdes. Så det som var Frölundas starka sida under säsongens tre första månader har upphört att existera och om Frölunda förlorade med ett mål i slutet, brukade motståndaren lägga till ett skyddsnät i ett tomt mål och vinna matchen. Och det hjälpte inte att Frölunda ändå lyckades lägga till ett mål som mot Färejstad eller Linköping. Om vi minns har Skellefteå Oscar Lindberg i sitt lag… den typen av spelare som säkrade flera poäng för sitt lag bara genom att göra det målet i slutet, det var Skellefteås starka egenskap, att spela ända till slutet av matchen. Då är det nog inte förvånande att Bryggman gör segermålet mot Malmö vid 59:45 och inte ger Malmö en chans att reagera.
Skillnaden mellan RR och RO är att RR vill spela vinnande hockey men RO vill bara spela underhållande hockey. Den förra vinner SHL-titeln, den senare är framgångsrik i grundserien. Med det här laget skulle RR vara i semifinal, det är jag 1000% övertygad om. En betydande minskning kom också efter nyår i användandet av power plays. Även om jag tittar på matchen 1 500 kilometer från Scandinavium kan jag gissa att Tömmernes väntar på rätt ögonblick för att flytta pucken till höger cirkel för ett volleyskott för Innala. Eller vice versa – de väntar på ett skott på vänster cirkel från Lindholm.. de bättre lagen kommer att läsa detta och ert power play har ingen annan dimension, det finns ingen plan B. Varför försökte de inte spela en kombination där en spelare på blålinjen passar för mål och omedelbart kommer en passning till cirkeln eller in i springan varifrån skytten omedelbart skjuter? Skellefteå har fler alternativ för att gå till mål på power play och är inte beroende av två formler som Frölunda. Slutligen, det mest löjliga i hela serien – Frölunda hade 23,81% användning i QF men Luleå bara 16,67%. Så varför går Luleå vidare? För att deras powerplay-mål var tre och alla var matchvinnande. I den första matchen, Levtchi, i den tredje matchen, Brom, och i den sjätte matchen, Levtchi igen. Jag tror att det säger allt.
Man skall nog inte fokusera på en match, helt riktigt. Problemet är bra djupare än så. Allting i din text blir väldigt hypotetiskt. Man bör minnas att Robban vann med Skellefteå. Man bör minnas att Frölunda med RR också hade problem med enformigt PP, samt obefintlig (läs; envis) coachning. Frölunda har haft rätt många ”XG-säsonger” under flera års tid – siffror på pappret som ej fås ut i praktiken. Det blir också skevt att jämföra RR och RO efter Robbans första säsong, där han delvis fått ta över ett lag han inte själv ”satt full ut”, samma gäller ledarstaben.
Jämför man med Rogers första säsong, så är det rätt likt Robbans första. Frölunda kom tvåa i grundserien med 102 poäng, motsvarande 101 i år. Man åkte ut i kvarten mot LHC som kom nia i grundserien.
Problemet är förstås djupare än en match i januari och problemet dök upp tidigare än mot Skellefteå. Jag förstår att man under säsongen varvar bra perioder och dåliga perioder, vilket i praktiken innebär att man ibland förlorar en match i slutet men också vinner några matcher på sin sida just för att alla spelare vet vad de ska göra. Men Luleå hade inte detta problem i QF förrän i den tredje matchen och där gav Frölunda det till dem själv precis som hon gjorde 2026.
Ja, Roger hade också sina problem och hans envishet var ibland väldigt frustrerande. Ja, Rogers powerplay fungerade inte heller, vilket var en av anledningarna till att Frölunda inte har varit i finalen under hans ledning sedan titeln 2019. Men Roger spelade fortfarande en hockeystil som hade en högre chans att vinna titeln än Robban. Jag hoppas att Robban lär sig av denna utslagning från Luleå och kommer att vara mer förberedd inför slutspelet och inte kommer att vara lika envis som Roger var.
Var Frölunda lika dominerande i Rogers första säsong som Robbans höstversion av Frölunda 2025?
Man förstår verkligen spelarnas tomhet. Vi supportrar känner ju den och det måste vara mång-mång-mångdubbelt för laget.
Min känsla är lite som när man som liten trodde att man skulle få en modellbyggsats av något häftigt flygplan osså fick man en YLLETRÖJA. BUHUUUU.
Skillnaden mellan RR och RO är att RR vill spela vinnande hockey men RO vill bara spela underhållande hockey. Den förra vinner SHL-titeln, den senare är framgångsrik i grundserien. Med det här laget skulle RR vara i semifinal, det är jag 1000% övertygad om. En betydande minskning kom också efter nyår i användandet av power plays. Även om jag tittar på matchen 1 500 kilometer från Scandinavium kan jag gissa att Tömmernes väntar på rätt ögonblick för att flytta pucken till höger cirkel för ett volleyskott för Innala. Eller vice versa – de väntar på ett skott på vänster cirkel från Lindholm.. de bättre lagen kommer att läsa detta och ert power play har ingen annan dimension, det finns ingen plan B. Varför försökte de inte spela en kombination där en spelare på blålinjen passar för mål och omedelbart kommer en passning till cirkeln eller in i springan varifrån skytten omedelbart skjuter? Skellefteå har fler alternativ för att gå till mål på power play och är inte beroende av två formler som Frölunda. Slutligen, det mest löjliga i hela serien – Frölunda hade 23,81% användning i QF men Luleå bara 16,67%. Så varför går Luleå vidare? För att deras powerplay-mål var tre och alla var matchvinnande. I den första matchen, Levtchi, i den tredje matchen, Brome, och i den sjätte matchen, Levtchi igen. Jag tror att det säger allt.
Levtchi, har väl 5 mästerskaps titlar i rad. Säger väl endel om denna spelaren, kan vara hur osynlig som helst i matcherna sen bara blixtra till och göra avgörande mål.
Så det handlar inte bara om en spelare som heter Levtchi. Koivistoinen gjorde tre mål i QF, Innala gjorde två, och jag jämför en spelare som är i tredje raden i Luleå med en spelare som gjorde 22 mål under grundserien. Det var också skillnaden mellan Frölunda och Luleå – om spelarna man förväntar sig ska göra inte levererade poäng, kunde resten av truppen inte räknas. Luleå har den här förmågan, det spelar ingen roll om det är Koivistoinen eller Brome. Om jag redan har tagit ut Koivistoinen, så gjorde han fem mål på 50 matcher, han har fyra mål på nio slutspelsmatcher.
Jag håller delvis med om att det kan vara användbart att värva en spelare som tog sig hela vägen till toppen av slutspelet och vann en titel. Men man har redan Friberg, Lasu, Johansson, Tömmernes i sitt lag, Thorell vann SHL och sedan den schweiziska ligan som ung spelare med Färjestad. Så Frölunda har redan en vinnarkultur i laget, det är inte huvudproblemet. Problemet är att han inte kan spela vinnande hockey när det gäller som mest.
Håller med. Med Rönnberg hade vi redan varit vidare till semifinal nu.
Det kan du aldrig veta, rent struntprat faktiskt.
+1
23/24 slog alltså Robert Olsson och hans underhållande hockey ut Roger Rönnbergs vinnande hockey i semi och gick vidare till att ta SM-guld.
I bäst av 7 och Robban hade ett betydligt bättre lag än Roger men ändå höll Frölunda på att gå vidare… Hade en del skador sista matchen på b.la. Rouhomaa
Och ser du också skillnaden mellan Frölunda säsongen 23/24 och Frölunda säsongen 25/26? Frölunda under RR säsongen då RO utklassade RR var ett svagare lag än laget från i år. Vid den tiden siktade Frölunda verkligen mot slutspel, det nuvarande laget kunde inte slå det gamla och trötta Luleå. Och ja, vi kan prata om att Frölunda kunde ha vunnit de tre första matcherna, om inte tre, så åtminstone två. Men hon klarade det inte, hon ville spela hockey för mycket och Luleå straffade henne för det.
Nu flyttas det målstolpar, det går bevisligen att gå hela vägen med Robban och hans sätt att spela hockey. Roger avslutade med att köra fast fyra säsonger i rad i semi, något fattades uppenbarligen i den ”vinnande” hockeyn. Att skylla på sämre trupp tycker jag inte riktigt håller, Roger fokuserade på hårt arbete i sitt spel och byggde trupper efter det, han hade spelarna han ville ha. Robban vill att man vårdar pucken mer och bygger annorlunda.
Jag tycker att det saknas element (t.ex fysik/storlek) i VF idag, men det finns som sagt relativt färska bevis på att Robban kan ta ett lag till guld. Det som främst borde granskas är varför man tappade spelet från hösten, varför noggrannheten i egen zon, framför mål försvann. Hur fungerade gruppen? Både Folin och N. Hasa pratade om att inte alla tog i under våren. Men att Robban inte skulle ha ett spel för att vinna är ju ren bullshit.
RR ihop med RO kanske vore något
Tja, om RO vann titeln med Skellefteå, så kunde man bakom kulisserna höra att Falk och Johnsson hjälpte Robban mycket. Visst, Robban var huvudtränare och han ledde laget i matcherna, men det fanns fortfarande röster som gav mer cred till assisterande tränare än huvudtränaren. Det är inte min åsikt, det kom fram efter att Robban lämnade Skellefteå från folk som tittade på Skellefteå varje dag. Jag vill inte göra Robban till en inkompetent tränare, inte alls. Men om du går match för match i den serien och identifierar de få detaljer som avgjorde till Bulans fördel, kommer du att se att Robbans stil kan besegras ganska lätt.
Minns du Hedqvists mål i den första matchen? Det är precis vad ditt lag måste göra i slutspelet. Spela enkel hockey med press mot motståndarens mål, inte hålla pucken och leta efter ett lämpligt ögonblick att passa in i tomt mål.. dessa enkla mål händer inte i slutspelet, där handlar det mycket mer om betoning, smutsiga mål och att studsa pucken från klubban. Jag håller med om att det finns få fysiska typer i försvaret, men det här är ett av problemen som Sjöström, inte Robban, måste lösa. Den gamla sanningen säger att bra hockey slutar i slutspelet när man inte kan göra mål och laget hamnar i en matchkramp. Och det hände i den här serien, när Frölunda bara släppte in tre mål som mest utanför den andra matchen. Man kan vinna med två mål, men man måste ha absolut precist spel i sin zon och en målvakt i form. Vilket Luleå hade båda dessa saker, inte Frölunda.
Roger hade dessa saker som en prioritet i sitt spel, precision i sin zon och hårt arbete. Nu har vi roligare, men till vilket pris? Det var det jag menade när jag skrev vinnande hockey kontra rolig hockey.
Lite som att en viss Roger Rönnberg hade assisterande tränare som Klas Östman, Robert Olsson, Pär Johansson och Johan Lundskog? Innan han tröttnade på ruljansen och prioriterade lojalitet och kontinuitet över ambition hos sina assisterande vilket gav oss en stagnation över tid i båset och taktiken. Det är ju ett lagarbete även på ledarsidan, Roger var inte briljant på alla punkter och tappade när ledarsidan som helhet tappade. Sedan ska man ha med sig att hans ledarstil inte passade alla och att vi har gått miste om hemvändare för att dem inte ville spela under honom igen. Det var väldigt stabilt, men vi ser två finaler på tolv år på Rogers CV. Många gånger tog det stopp för honom innan det var dags att spela om titeln. Gång på gång jobbade man ihjäl sig och dunkade huvudet i väggen i semifinalen, hur vinnande är det egentligen?
Robban pratade direkt efter matchen om det du är inne på nu, att ta sig in på insidan, gå rakt på mål, och att han pratade med laget om det under serien. Han såg det, du såg det, jag såg det. Alla såg det. Men varför det inte gick fram eller varför spelarna inte klarade av att få till det när det behövdes som mest är ju något dem får granska och ta internt. Sedan hade vi ju precision i egen zon och hårt arbete under hösten, när det gick ner ett par procent så tappade vi det vinnande spelet. Kanske är priset att betala just att vi åkte i kvartsfinal nu, för att kunna bygga något bättre kommande säsonger och hitta en balans mellan skills och hårt jobb, för båda krävs om man ska kunna gå hela vägen.
Luleås dödgrävarhockey var nog exat det som Frölunda inte skulle möta. En annan motståndare så hade det nog fungerat bättre.
Okej, det är en bra poäng, men det är lite annorlunda i och med att Roger byggde upp hela klubben, han var inte bara ansvarig för A-laget som Robban i Skellefteå. På vissa ställen kan kombinationen av huvudtränare och samma personer på assisterande positioner fungera långsiktigt, men på vissa ställen slutar det fungera efter ett tag. Min uppfattning är att en gång vart tredje år är det okej om det sker en förändring och man byter assisterande eller huvudtränare om relationen mellan tränarstaben har slitits ut och man känner att en förändring är nödvändig och att klubben kommer att föra det framåt.
Tja, det är precis min poäng – ge upp lite speldominans, puckinnehav och justera spelet närmare det som vanligtvis är framgångsrikt i slutspelet. Den cyniska hockeyn som Bulan spelade vinner oftare där. En bra indikator på om ett lag är redo för slutspelet är den sista kvarten av grundserien, det är där man ser hur man ligger till eftersom många lag är intresserade av att kämpa om en position innan grundserien är slut.
Den här serien mellan Frölunda och Luleå påminde mig om serien mellan Färjestad och Rögle för två år sedan. Färjestad, som vinnare av grundserien, spelade fin, offensiv hockey fram till sista omgången av grundserien, vilket var nära Robbans ideal… men Rögle kom ut ur den inledande omgången och vann på ett liknande sätt som Luleå mot Frölunda. Utan speldominans, med hockey full av aggression, betoning, precision framför eget mål och med en bra målvakt.
Det var ju inte Roger allena som byggde upp den nya sportsliga organisationen. Sjöström, Lechtaler, Olsson, Perra, Martin, alla hjälptes givetvis åt. När organisationen sedan väl var på plats var det ju huvudtränare som var Rogers roll. Särskilt tiden mot slutet kan du jämföra det med vad Robban gjorde som huvudtränare i SAIK.
Och Robban såg det som är din poäng han med, han har vunnit både som assisterande (med ansvar för anfallsspelet) och som huvudtränare. Han vet vad som krävs för att vinna, han såg vad vi inte gjorde på isen. Frågan är som sagt varför det såg ut så och varför han inte fick spelarna att göra det som krävs. Oavsett om du vill spela hockey eller arbeta hockey som grund så vill du givetvis ta dig in i de farligaste områdena och skapa målchanser. Visst kan du lägga dig mycket på defensiven som Luleå, men möter du då ett lag som lyckas med attacken mot mål som vi misslyckades med är du snabbt illa ute.
Jag är inte ett fan av Robben, men jag tänker inte skriva om hur dåligt allt är och att han borde lämna för att det är ett fiasko att bli utslagen i kvartsfinalen efter en sådan säsong. Han har ett långtidskontrakt med klubben och förtjänar minst ett år till. Men han måste leverera, SF är minimikravet vilket innebär att sluta topp 6 i grundserien. Nästa säsong kommer Frölunda att spela tre tävlingar, så det vore bra att ha en bredare trupp än vanligt, vilket redan händer nu med Milosevics återkomst.
Jag skulle också vilja se en typ av spelare som Nurmi. Man hatar honom om han spelar mot en som motståndare men man gillar honom om han spelar för ens lag. I försvaret blev jag attackerad av Granberg från Växjö, jag vet att hans spelprofil inte är särskilt lämplig för Frölunda men han har den där tuffheten och aggressionen framför eget mål, hans kontrakt går ut och han skulle kunna vara tillgänglig men Sjöström är klar med värvningen av Milosevic och kommer att fokusera på att hitta en center. Min gissning är att det blir någon från AHL, en nordamerikansk spelare runt 30 som skulle vilja prova på Europa. Jag förstod inte varför Frölunda slutade värva nordamerikanska spelare, historiskt sett är det en del av klubben och jag skulle vilja se någon spela för Frölunda igen.
Två centers kom till mig från SHL – Andreasson och Sundsvik. Båda har kontrakt för nästa säsong men sedan löper de ut. Och särskilt Sundsvik är den typen av spelare som utvecklar sina prestationer och inte är rädd för fysiskt spel, han passar bra in i Tangnes stil i Rögle. Kanske Oscarson från Örebro också skulle kunna övervägas med tiden, men han har kontrakt till sommaren 2029.
Jag skrev inte att det bara är jag som ser problemet och det gör inte Robban. Jag skulle vara intresserad av varför Friberg eller Cederqvist inte var mer i den rollen som irriterande spelare vid motståndarlagets mål, det är deras giltighet för laget, ingen av dem kommer att göra snygga vändningar eller skjuta i det övre hörnet av målet. Frölunda har färre av den här typen av spelare än Luleå men har inte använt dem särskilt mycket.
Nä man kan fan inte skylla på ”små” marginaler.
Man har vart klappkassa sedan februari! Punkt.
Vi hade nåt i laget…. Jasså vad?
Man klarar inte av att spela upp varandra, Man tappar konceptet totalt.
Absolut sämst när det gäller som mest.
Många som underpresterat å de grövsta.
Nä här räcker inte speglarna till.
Det jag tror var problemet, nån som skrev att efter jul hade man tillräckligt med poäng att man inte kunde missa slutspel. Där satte bekvämligheten in
Glad djävla skitpåsk.
Luftslottet som sprängdes
Håller med Tömmernes. Vi har aldrig vaskat en säsong och guldchans så tydligt som i år. Med rätt coach hade vi fixat detta!
Plus 10!
Sluta nu, STM. Tror du på fullaste allvar att allt ligger hos coachen? Har inte spelarna något som helst ansvar?
Med en annan coach så hade vi fixat detta. Så enkelt är det inte, tyvärr. Ridå.
Ber om ursäkt för några slarviga korrfel i texten. Jag är trött. Sorry.
Tänkte hur sjuk är man inte när man inte spelar en avgörande match? Men 40 graders feber. Då fattar man.
”Tagit eller ta betalt” – är inte båda dessa likvärdiga uttryckssätt änna uttjôtade (utnötta) vid det här laget?
* Tänker i stället på skämthistorien om skänken som slant. 😉
Man får ge cred till Saik och Växjö som år efter år är med och slåss om guldet.
Nick shore lämnar HV71. Något för Frölunda?
lämnar Linköping.
lämnar L H C
Mena det Hahaa
Nej, tack. Stinker ännu en vända i HV
Det som nu mest förundrar mig hur coacherna i Frölunda inte fick stopp på den blödning som uppstod eftet nyår. Inte någon gång fick man till en förändring när ett uppenbart systemfel radade upp förlusterna. Allt bara rullade på, stora misstag och tamt fysiskt spel gick uppenbatt inte att förändra. Nu i ljuset av det som hände i slutspelet är man helt oförstående till hur tre månades svag hockey kunde sabba en hel säsong.
Frölunda hade ett bra lag men ingen spets, så enkelt är det.
Första Frölundait hamnade på artonde plats i poängligan, artonde!
En man bland de 25 första.
Då spelar det ingen roll att man har ett fantastiskt försvar. Bara 9 mål vid full tid på sex matcher. Kanon försvar. Men offensiven?
Bra bredd utan superspets och det är allmänt känt att det blir svårare att göra mål i slutspelet. Då blir all bredd lite sämre. Man behöver båda superspetsen och bredden. Vilket lag vann senast SHL utan det?
+1
Flanörer. När det blir tajt, grinigt och vresigt viker Frölundas spelare ned sig. Det är numer sen gammalt. Hävdar igen att vi har tre spelare som stämplar ut godkänt efter ett bedrövligt slutspel. Ivar, Tom och Älgen. Övriga skall bara skämmas. Länge.
Nu är det synd att Sjöström inte lyckades värva Devin Shore. Han kom till Sparta Prag före säsongen, hade ingen erfarenhet av att spela hockey i Europa, och gav Sparta precis vad de behövde – utmärkta tecknen, straffmarkeringar, bra spel i målområdet och många mål från skott eller genom att pucken rörde sig i mål. Han gjorde arton mål under grundserien, han är betydligt mer blygsam i slutspelet, men han är inte ett fullständigt misslyckande, han har bara inte samma produktivitet, han gör samma saker som under grundserien. Men Sparta är inte dumma och förlängde hans kontrakt till sommaren 2028. Jag skulle vilja se den typen av spelare i Frölunda, plus att kanadensiska spelare är utmärkta i vinna-eller-dö-ögonblicket.
Sjöström är ju en fantastisk sportchef
Haha
Mönstret som vi har; toppa på höst, vara som sämst efter nyår, inte vara lika bra på vårens slutspel, som man var i November.
Det loopar år efter år, nya spelare, i år ny tränare, men samma mönster.
Det kanske man ska belysa inifrån, ett mönster har oftast en orsak och det är uppenbarligen inte spelare eller tränare eftersom de byts ut medans beteendet upprepas.
Jag tycker ändå det är rätt skönt att det tog slut, det kunde man ju se ganska långt innan att detta inte skulle hålla, nu har man hockeyvm och fotbollsmatch att se fram emot.
Fotbollsvm skulle det naturligtvis vara.
Det var den här säsongen vi verkligen hade chansen (på SM-guld), men vi vaskade den. Nu försvinner 8-9 (spelare) och det kommer bli tufft att upprepa succéhösten. Samtidigt lär det inte vara en omöjlighet att sätta ett bättre avtryck i kommande slutspel (än vad vi gjorde i år).
Kvar finns stommen, men spetsen är i dagsläget inte ersatt (till fullo). Förhoppningsvis kan avyttringen av Näslund ge ett lyft (för laget).
Fan vad gott av Rögle att pressa fram sjundematch. Tror nog de blir först med att vända 3-0 i matcher!!!
Han gjorde de i ZUG, känns som han kommer lyckas med detta i Rögle också.
Undrar om det blir mycket pizza även för RBK-spelarna.
”Inte ta betalt” – fy fan vad jag spyr på de orden.
Gustav, läste Du inte min tidigare ovanstående kommentar? 😉
Håller med dig, verkligen tröttsamt.
Håller med! Den meningen har gått på repeat ganska många år i Frölunda…
Ja efter nyår klarade man ju knappt av att vinna 2 matcher i rad
Var det någon som trodde att man skulle vinna 4 av 7?
Nej tydligen inte ens spelarna själva.
Är nåt så Oooootroligt besviken på detta laget.
Det har proklamerats hur bra sammanhållning och bra gruppdynamik man har . Alla vill göra andra bättre.
Nä skitsnack säger jag.
Man spelade verkligen INTE som ett lag efter nyår.
Tyvärr kommer vi inte få höra ett skit om vad utvärderingen kommit fram till. OM man nu kommer fram till nåt.
Men all världens turneringar ska vi ställa upp i….. visa att vi är bästa föreningen i Europa.
Fokusera på att bli bäst i Sverige först.
Dom flesta skiter fullständigt i Chl, många vill helst inte ens vara med.
Nä en RESET De lux är vad som krävs.
Och nej, vi vill inte ha in fler ”varvsarbetare”!
Håller med dig där Hasse.
Trodde känslorna skulle ha lagt sig ett dygn efter haveriet i Luleå, men icke. För andra året i rad slarvar vi alltså bort ett slutspel med ett lag som hade potential att ta oss hela vägen, för att vi inte kan stänga matcher.
Sjöström och Co gör väldigt mycket bra, men som jag ser det kan vi inte bara sikta på backar med bra 1a-pass och skridskostarka forwards. Vi måste även få in folk med ATTITYD. Retstickor och energispelare som själva kan vända matcher bara genom att få hemmapubliken med sig eller bortapubliken mot sig. Bros, Ruuttu, Rosseli och Joel, man får verkligen leta men oj vad viktiga, nyttiga och älskade de var på sin tid.
Om ryktet stämmer så kanske Luc Koblar kan vara på väg, men förmodligen presenteras han väl snart av FBK eller Luleå som de flesta andra av den karaktären.
Nästa säsong innebär ännu fler matcher. Därför vore det ju totalt hjärndött att gå in i säsongen med en tunnare trupp. Givetvis måste 4 forwards in, och då är en sådan som Westergård redan inräknad i truppen.
Westergård måste ges garantier för att stanna känns det som. Man kan inte misshandla honom som man gjorde denna säsongen. Vi hade kunnat bänka NDN några matcher för att få in en hel finn-femma.
Men Robban verkar inte vilja testa ens när det går bra.
Denna säsongen vaskar Robban i match 4 när han ställer Lasse.
Alla visste att Lasse’s form var skit och att något störde honom.
Sen kan man gnälla på att vi är dåliga i egen zon men det är inte där matcherna avgörs.
Vi kan inte göra mål på Luleå och så fort vi får hål på Luleå så ser vi till att dom kvitterar, OMGÅENDE.
Det är ett kvitto på att vi är ett gäng förlorare.
Detta måste göras något åt.
Jag förväntade mig mer av en coach som tidigare kunnat match coacha.
Men när han kom hit så verkar han ha glömt allt.
Va fan hände?
Jag skrev för någon månad sen att laget väger för lätt inför kommande slutspel där närkamper blir mycket hårdare och att domarnas bedömnings nivå helt plötsligt inte är samma som i serielunken.
Fick då ett svar att min åsikt är förlegad angående att jag tyckte att vi har alldeles för lätta/små hockeyspelare inför kommande slutspel… Och vem hade rätt?? Enligt mig så förlorade vi trots överlägset spel på grund av att vi inte vann fighten framför motståndare målet. Frölunda såg ut som innebandy killar jämfört med Luleå.
Hoppas att Sjöström styr ihop ett lag som kan ta den fysiska utmaningen som krävs i ett SM slutspel (förhoppningsvis) 2027..
Heja Frölunda!
Tror du har en poäng. Tittat lite på Växjö där backar som Brian Cooper, Keegan Lowe och Peter Granberg är oerhört effektiva i att hålla rent och boxa ut under tajta slutspelsmatcher. I grundserien tillför de mer begränsat, deras bästa tid är nu.
Vi har Folin som störs av ett knä, sägs det, och Tom Nilsson. Visst, Heens är bra defensivt liksom Tömmernes men nån mer fysisk back behövs. Milosevic, om han får utveckling, kan bli. bra, Inne på väldigt få mål bakåt i Leksand när han väl spelade.
+1
Efter nyår spelades 22 omgångar.
Frölunda näst sist på 26 poäng. Till och med Timrå gjorde fler mål.
Noterbart: i grundserien hade Max Friberg och Jacob Peterson svagast plus/minus med +3 och +4 av de spelarna som spelade regelbundet. NDN som hade en rätt ojämn grundserie hamnade på +7.
Två etablerade spelare som inte fick ut mycket.
PÅ isen vid flest mål bakåt i spel lika styrka var Tömmernes (35) och Egli, Friberg och Niederbach (27). Tömmernes kan delvis förklaras med mest istid av alla, men kanske inte bara, funkade dåligt med Egli,
Niederbach i det stora en besvikelse. Gjorde en poäng minde än i svaga Modo. För ojämn, liksom Lindholm oerhört svag 2026.
Håller med i stort sett alla som har kommenterat.
Vi har en hyffsad bra back besättning. Vi behöver tyngre stabilare forwards som kan ta fighten framför motståndarnas mål, speciellt i ett slutspel
Tänk en bra combo på hur vi spelade i höstas och när slutspelet börjar att ha tillräckligt med fysik framför målen. Hur man kan få upp killer instinkten vet jag inte men det är Robbans jobb och det behövs.
Sedan funderar jag på några som säger ”alla lag får svackor under en säsong” jo Tjena Frölunda tar nog världsrekord i långa svackor… Men varför inte lära av Skellefteå och Växjö? I vart fall Skellefteå har varit hyffsat jämnbra och blivet bättre och bättre ju längre säsongen har gått. De hade några förluster i slutet av grundserien men jag kan inte minnas att det var mer än max 2 i rad om ens det. Vad är det som de gör så bra? Vad kan Frölunda lära av det?
Skellefteås stomme är de som även producerar