► Dörren till SM-slutspelet är stängd för Frölunda,.
► Det blev för tidig utlåsning även den här säsongen.
► Intressant att se vilka följder det får, hur Frölunda bygger om.
► Mycket intressant att se Malmö mot Växjö – i år också. Mums!

MALMÖ–FRÖLUNDA 4–2 (Malmö till semifinal med 4–2 i matcher): Trots en vägran att ge upp, trots en beundransvärd vilja att slåss för livet in i kaklet – det är svårt att rubriksätta Frölundas avslutning på säsongen 2017/2018 på annat vis än så här:

Kollaps.

Inte att Frölunda förlorade – utan hur.

## Ett havererat power play-spel.

## Ideliga gåvor till en motståndare som tog emot dem och aldrig gav något tillbaka.

2–1-ledningen i den här kvartsfinalserien följdes av tre förluster i rad, Roger Rönnbergs gäng hittade gång på gång sätt att sätta sig i skiten, och jag trodde knappt mina ögon när Frölunda än en gång drog på sig idiotutvisningar och Malmös sylvassa PP levererade för tidiga 1–0 och 2–0.

Inget lärt från förra Skåne-visiten.

Inget lärt från ett antal andra matcher under säsongen.

Frölunda lyckades pricka in något slags formbotten när det gällde som mest, det fanns inte spelare starka nog att kliva fram och skapa trygghet och ordning, och på något vis var det symptomatiskt för det här slutspelet när:

a) Simon Hjalmarsson missade att göra 1–2 två gånger om, trots att PP-chanserna var stora.

b) Frölundas svaga PP gav Malmö 3–0 tidigt i andra perioden.

Victor Olofssons 1–3 (38.33) tände visst hopp, Max Fribergs 2–4 (51.53) lika så, Frölundas spelare skrev verkligen under på jobba, jobba, jobba men var aldrig riktigt nära att kunna, kunna, kunna – i alla fall inte så det räckte.

Min känsla var att spelarna verkligen gjorde allt, för laget, för fansen, för klubbmärket – det fanns bara inte nog kvalitet att kräma ut.

Jag trodde att spetsen i 031-laget (den som gav en tredjeplats i serien) någon gång skulle ge utdelning i den här kvartsfinaen, göra skillnad, men tji fick jag. Tji i kubik, till och med.

Den fanns nämligen inte.

Tycktes nedslipad av motgångarna.

Istället fanns det massor med skön kvalitet i ett på papperet mindre starkt Malmö där Peter Andersson än en gång gjort ett superjobb med att få spelarna att växa med allvaret, vinna närkamper, hålla motståndare på utsidan, spela sig smart ur egen zon och offensivt få igenom skott och ha ett målsökande anfallsspel.

För Roger Rönnberg gäller tyvärr motsatsen den här gången.

Det är hans första stora misslyckande som Frölundatränare, att inte ha fått laget att prestera bättre, att inte under hela säsongen förmått bygga en stabilare grund, en som sannolikt hade förhindrat kollapsen som satte en trist punkt på säsongen.

Han, sportchefen Fredrik Sjöström och ledarstaben har en intressant vår och sommar framför sig.

Men det blir säkert en lång fredag.

Betydligt roligare att fira påsk om man lirar i Malmö Redhawks  – som nu får chansen att skrämma upp Växjö Lakers igen. Wow! Vilken match att se fram emot.

Malmö var rakare, smartare, starkare i den här kvartsfinalserien.

Kanske skulle ett betydligt snirkligare Frölunda studera matchvideorna?

***

För andra året i rad åker Frölunda alltså ur slutspelet tidigare än vad man egentligen kände var nödvändigt.

I fjol, efter kvartsfinalrysaren mot Skellefteå, tog det stopp mot Brynäs i semifinalmatch 7 på hemmaplan.

I år ett hack tidigare, i kvartsfinalen, i match 6, mot Malmö.

Likheter finns verkligen:

Frölunda var (ofta) spelförande mot Brynäs.

Frölunda var (i flera matcher) spelförande mot Malmö.

Men när det gällde, när trafiken blev tyngre och tätare, när motståndardefensiven blev tajtare, då hade Frölunda för svårt att omsätta spelövertag i mål och vinster, då var spelarna också för små.

Det ville Roger Rönnberg och ledarstaben korrigera till den här säsongen, det var initialt mycket snack om fyra kedjor som skulle producera, men med facit i hand kan fans konstatera:

## Problemen bestod.

## Straffet blev det samma – för tidig utlåsning.

Det började jobbigt redan i höstas, Rönnbergs stab ville sätta anfallsspelet först, fick dra i handbromsen, börja om, förenkla och förstärka spelet med fokus i den egna änden av isen, det blev bättre, det blev till och med en tredjeplats i serien, men den där riktiga stabiliteten infann sig aldrig.

Frölunda hittade flera sätt att vinna.

Frölunda hittade också ett antal olika sätt att ställa till det för sig.

Som de helt onödiga utvisningarna som förstörde match 4 och 6, som de slarviga misstagen som förstörde match 5.

En målvakt som äger förmågan att stå på huvudet och själv vinna matcherna kunde sminkat över problemen, men hur mycket en del supportrar älskar att ogilla Johan Gustafsson så var han förstås inte problem nummer 1.

Frölunda hade behövt ersätta Henrik Tömmernes med en riktigt bra PP-back, med facit i hand känns det naivt att tro att Adam Almquist (och Rasmus Dahlin) skulle kunna axla det ansvaret, kanske hade en hel Mike Weber gjort skillnad för den defensiva tryggheten, men framför allt handlade det om detta:

## Den offensiva spetsen var för trubbig när det gällde.

## Stjärnorna kunde inte lyfta laget ens i power play.

## Stabiliteten, tryggheten, infann sig aldrig.

Jag är övertygad om att sportchefen Fredrik Sjöström och hans stab vill göra ett bättre jobb till nästa säsong, det blir intressant om det värvas ett antal ”färdiga” spelare eller om det är mycket utvecklingstänk i de nya, om det är samma ”få spelare att växa”-tänk.

Jag återkommer, förstås.

***

I Malmö var Anton Mylläri avstängd, Nichlas Hardt och Lars Bryggman skadade, nu hade även backen Tuukka Mäntylä tvingats kasta in handduken.

I Frölunda var Johan Mattsson fortfarande sjuk, Adam Pardy, Joel Mustonen skadade.

***

## Fakta:

1–0 (4.51) Erik Forssell 5/3 (Görtz, Ekberg)
* Snyggt PP-spel med två man mer, Forssell på fri yta.

2–0 (5.29) Frederik Storm 5/4 (Andersson, Rakshani)
* Max Friberg täckte skott, pucken studsade rätt för Storm.

3–0 (21.10) Axel Wemmenborn 4/5 (Arell, Forsberg)
* Frölundas PP var inte bara svagt framåt, Malmö kontrade in trean också.

3–1 (18.33) Victor Olofsson (Dahlin, Mursak)
* Bra agerat av Rasmus Dahlin som balanserade med pucken på blålinjen och serverade Olofsson.

4–1 (46.50) Johan Olofsson (Haudum, Händemark)
* Frölunda tryckte på, gav upp spelvändning, Olofsson hade mål

4–2 (51.53) Max Friberg (Sigalet, Mursak)
* Tryck på kassen, Friberg med en lagom hög klubba.

Så spelade Malmö
Kedjor:
Frederik Storm–Erik Forssell–Kim Rosdahl
Lukas Haudum–Fredrik Händemark–-Johan Olofsson
Robin Alvarez–Axel Wemmenborn–Rhett Rakhshani
Max Görtz–Christoffer Forsberg–Daniel Zaar
Marcus Sylvegård
Backar:
Stefan Warg–Tobias Ekberg
Nils Andersson–Jens Olsson
Matias Lassen–Niklas Arell
Malte Setkov
Målvakt:
Jonas Gunnarsson (Oscar Alsenfelt)

Frölunda
Kedjor:
Simon Hjalmarsson–Joel Lundqvist–Ryan Lasch
Carl Grundström–Jan Mursak–Victor Olofsson
Sebastian Stålberg–Pathrik Westerholm–Ponthus Westerholm
Mats Rosseli Olsen–Christoffer Ehn–Max Friberg
Pontus Widerström
Backar:
Adam Almquist–Rasmus Dahlin
Jonathan Sigalet–John Nyberg
Matt Donovan–Mattias Nörstebö
Kristoffer Gunnarsson
Målvakt:
Johan Gustafsson (Arvid Söderblom)