Matchfixning är ett ord som får alla hockeyälskare att rysa. Ingen vill se matcher där resultatet avgjorts utanför isen. Och även om det ännu inte finns några bevisade stora skandaler i svensk hockey så är oron för fenomenet något som tas på stort allvar av både myndigheter och ligor.
Därför pågår det ett omfattande arbete för att täppa till riskerna, genom allt från nya regelverk till utbildningar för spelare och domare. Det handlar om att skydda sporten och behålla publikens förtroende.
Myndigheterna stärker kontrollsystemet
Under de senaste åren har det svenska regelverket skärpts, för att bättre kunna motverka matchfixning. Spelinspektionen har fått ett tydligare uppdrag att samordna arbetet och samla in rapporter om misstänkta händelser. Dessutom har Sverige anslutit sig till Macolin-konventionen, som gör det lättare att dela information och samarbeta med andra länder i kampen mot uppgjorda matcher.
Även regeringen har infört förändringar i den aktuella förordningen, med syfte att skapa en tydligare struktur kring hur uppgifter ska delas mellan spelbolag, idrottsföreningar och myndigheter. För mer information om vilka bettingbolag som omfattas av den svenska licensen och därmed påverkas, rekommenderas att konsultera en uppdaterad lista över alla spelbolag.
Ny plattform för informationsdelning
En viktig pusselbit i arbetet mot matchfixning är en ny plattform för informationsdelning som Spelinspektionen byggt upp. Den gör att spelbolag, ligor och myndigheter kan dela uppgifter när de upptäcker något som verkar avvika, till exempel ovanliga spelmönster på en match.
Parallellt med detta har Riksidrottsförbundet förstärkt sin satsning på Min Match. Det är en tjänst där aktiva inom idrotten kan få kunskap om riskerna, samt rapportera misstänkta händelser anonymt.
En annan myndighet som bidrar är Riksrevisionen. De har lyft att det finns saker att förbättra, bland annat kring hur effektivt den information som görs tillgänglig används. Kritiken visar att det krävs tätare samverkan mellan alla parter för att systemet ska bli användbart på riktigt.
För hockeylagen och deras ledare betyder allt det här att de nu har fler ögon på sig och att det blir allt svårare att försöka manipulera matcher utan att någon reagerar.
Utbildningar i SHL
I ett samarbete mellan SHL och Svenska Spel har samtliga SHL-lag fått besök av utbildare som pratat om matchfixning och spelansvar. Syftet har varit att öka kunskapen och att rusta både spelare och ledare till att kunna agera om något verkar misstänkt. Genom att prata öppet om riskerna hoppas SHL att det blir svårare för matchfixare att dra nytta av osäkerhet och okunskap i leden.
Upplägget för utbildningen har varit enkel men effektiv. Föreläsningarna har tagit upp hur fixare kan försöka närma sig spelare, vilka varningssignaler som finns och hur man rapporterar ett försök utan att själv hamna i trubbel. Spelarna fick också veta mer om hur spelmönster analyseras och varför det kan vara lika allvarligt när det handlar om små summor som om stora.
Reaktionerna har varit positiva. Många har uppskattat att få konkreta exempel och klara rutiner för hur man ska agera. Den samlade bedömningen är att det har varit en informationsinsats som gjort matchfixningsfrågan mer närvarande i lagens vardag.
Även domarna ingår i spelet
En särskild utbildning har hållits för SHL:s domarkår, också den med fokus på matchfixning och spelansvar. Domarna är ju centrala för sporten och även de kan utgöra potentiella mål för den som vill påverka en match.
Utbildningen handlade bland annat om hur man kan känna igen otillbörliga kontaktförsök, hur rapporteringen går till och vilka stöd som finns om man behöver hjälp. Den gav också en tydligare bild av hur spelmarknaden följer matcherna och varför det är viktigt att vara medveten om hur även små händelser kan påverka rörelser i oddsen.
Genom att inkludera domarna i det förebyggande arbetet stärker ligan hela kedjan kring matchintegriteten. Det skickar också en signal om att matchfixning inte bara är spelarnas ansvar, utan något som kräver engagemang från alla på och runt isen.
Det kan verkligen hända
Våren 2023 blev det stora rubriker kring Frölunda och lagets forward Carl Klingberg, efter misstankar om oegentligheter kopplade till spelmarknaden. Händelsen ledde till en utredning där både ligan och Svenska Ishockeyförbundet granskade matchmaterial och speldata för att se om något tydde på att resultaten påverkats. Slutsatsen blev dock att det inte fanns tillräckliga bevis för att vidta några åtgärder.
Händelsen visade att regelverket faktiskt aktiveras när något verkar misstänkt, men den tydliggjorde också hur höga beviskrav som krävdes för att kunna slå fast att en match hade manipulerats. Det blev en väckarklocka för många, att frågan är verklig och att det behövs kunskap om hur man agerar om man blir kontaktad.
Att det här ärendet togs på allvar bidrog till att öka medvetenheten i hela hockeysverige om riskerna med matchfixning och kom att utgöra en bakgrund till de skärpta insatser som alltså genomförts senare.
Arbetet mot matchfixning handlar ytterst om att värna själva kärnan i hockeyn, att det är spelet på isen som ska avgöra. För spelarna handlar det om att kunna känna stolthet över sina insatser och för publiken om att kunna lita på att det de ser är äkta. Det handlar inte bara om att undvika skandaler, utan om att skydda den kultur och det förtroende som sporten bygger på.
