Nu sätter SHL och Europaligorna tuff OS-press på förbunden

Nu sätter SHL och Europaligorna tuff OS-press på förbunden

Nu sätter SHL och Europaligorna tuff OS-press på förbunden

Nu sätter SHL och Europaligorna tuff OS-press på förbunden

► Sista texten här på ett litet tag, i kväll om detta: SHL och ”reserv-OS.”
► De europeiska klubbarna sätter nu tuff press på förbunden, ställer rejäla krav för att släppa sina spelare. Det är redan klart med ekonomisk ersättning – igen. 10 000 dollar per spelare. Minst.

JAG FÖRSTOD REDAN när jag i förmiddags talade med Frölundas annars så diplomatiske sportchef Fredrik Sjöström att något var på gång. Sjöström, annars synnerligen försiktig, sa:

– Vi kommer kräva information från förbundet om vad som gäller. Våra farhågor skiljer sig nog inte från NHL:s. (…) Vi är starka som liga vi också. Vi måste veta att det finns säkerhet för våra spelare, kan inte bara släppa iväg dem hur som helst.

Lite senare var tränaren Roger Rönnberg frispråkig upphöjt i tio när han citerades så här i GP:

– Jag kommer att göra allt som är i min makt att inte släppa iväg spelare till ett OS när inte NHL släpper iväg spelare.

Rönnberg använde nog här Göteborgs stora morgontidning som en del i ”krigföringen” (om det slarviga uttrycket tillåts) mot det svenska förbundet, mot det internationella (IIHF).

ANNONS

Läget just nu är detta:

Både klubbar och ligor i Europa har via sina intresseorganisationer gått till sina respektive landsförbund (därmed press även på IIHF) och sagt ungefär så här:

”Ni tror väl inte vi släpper våra spelare om ni inte kan garantera deras säkerhet till 100 procent?
Om NHL sa nej, om NHL inte vågade/ville skicka sina spelare, då ska vi ha absolut garanti för att ni gjort precis allt som står i er makt för att skydda spelarna.”

Möten har hållits, IIHF har kallat till ett sådant, man har bland annat (likt 2018) garanterat en ersättning på 10 000 dollar per OS-uttagen spelare, man har försökt lugna med att karantänshotet i Peking är kraftigt överdrivet, med mera, med mera.

Som läget just nu är ser det inte ut som att SHL (och andra ligor) kan säga nej till att släppa spelare till OS, det finns avtal som stipulerar sådant, det finns också spelare som skulle bli brutalt besvikna om de stoppades, men:

De europeiska klubbarna, ligorna, vet att man räddar både IIHF och IOK  (Internationalla olympiska kommittén) genom att säga ”ja” i ett läge där NHL sent sa ”nej.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Priset man då betalar:

Matcher i de inhemska ligorna kommer bli uppskjutna, lag tvingas spela utan sina stjärnor, det finns också en oro för att dessa kommer hem slitna/sjuka eftersom inte en jäkel vet vad omikronviruset hittar på under OS-veckorna.

Ska SHL & Co gå med på att ta denna risk, då kräver man:

a) Så bra garantier det någonsin går att få vad gäller spelarnas säkerhet i Peking.

b) En vettig ersättning per spelare (så att de klubbar som vill kan teckna extra försäkringar för sina OS-resenärer). Den var 10 000 dollar 2018. Kanske kan den summan höjas nu?

Det är så, tror jag bestämt, man ska se Roger Rönnbergs GP-uttalande i dag, som ett led i att klubbarna nu skruvar upp pressen och använder media som vapen.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Min åsikt? Jag tycker att SHL och andra ligor skulle försöka hänvisa till force majeure, hävda att avtalet vad gäller att släppa spelare till landslagen inte gäller under en pandemi, se hur verkligheten ser ut, inte bara gilla läget som NHL skapat, men jag begriper också att Frölunda & Co då riskerar stå där med bittra, förbannade spelare som ser sin olympiska dröm gå i kras.

Inte helt lätt.

Det bästa hade förstås varit om IIHF-bossarna haft lite stake, agerat på samma vis som när man flyttade VM från obehaglige diktatorn Aleksandr Lukasjenkas Belarus till Lettland, men IIHF är sannolikt för mycket i säng med IOK för att något sådant ska hända.

Kina är en kommunistdiktatur som i princip sätter en hel folkgrupp (uigurer) i omskolningsläger, som inte tolererar oliktänkande och får Belarus att verka som en obetydlig mobbare på dagis.

Lätt att ta VM från lilla Belarus. Att IIHF ska våga/vilja ta strid med mäktiga Kina, det ska ni inte räkna med.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Om inte covidsituationen förvärras (känns tråkigt att hoppas på det) tvingas nog SHL och de andra ligorna släppa sina spelare till en OS-turnering som kommer hålla samma eller lägre klass än ett sedvanligt A/B-VM om vårarna.

Om det känns vettigt? Nej, jag tycker ju inte det. Sent NHL-nej, då ska alltså SHL och de andra ligorna rädda ”hockey-OS” och riskera betala ett väldigt högt pris, allt detta för en turnering med lågt sportsligt värde, ett slags reserv-OS?

Hm. Väldigt, väldigt mycket hm.

Men de europeiska klubbarna står i alla fall inte med de imaginära mössorna i händerna, de sätter all den press de kan för att få medicinska garantier och så mycket betalt det går.

De gör precis det jag skrev om i den här texten (nedan) före jul. Alltid något, antar jag.

 

***

Okej, det här blir sista texten på någon vecka, jag är trött, sliten, varje text måste värkas fram, och dessutom värker kroppen, näsan rinner, med mera.

Det får nog bli ett test för ni vet vad i morgon.

Och så lite vila.

Känner mig som en dålig människa när jag inte gör rätt för mig, men jag hoppas att ni ursäktar och att jag kan återkomma nyttig snart.

Slänger säkert ur mig en del tweets dock, på det privata och/eller på sajtens konto. JVM, denna fantastiska hockeyhöjdpunkt, pågår ju.

Gott slut.

Gott nytt.

Hej på er …

***

TILLAGT 19.13:, eftersom jag redan tvingats svara i kommentarsfältet:

Nej, självfallet är inte hälso- och karantänsfrågan enda anledningen till NHL:s nej, det finns en än större. Så här skrev jag i en tidigare text i dag:

NHL sa nej, till stor del på grund av covidsituationen med alla uppskjutna matcher på hemmaplan, men också hänvisande till den osäkerhet vad som gäller med karantänslängd och hemresa från Peking för de spelare som testar positivt.

 

► Sista texten här på ett litet tag, i kväll om detta: SHL och ”reserv-OS.”
► De europeiska klubbarna sätter nu tuff press på förbunden, ställer rejäla krav för att släppa sina spelare. Det är redan klart med ekonomisk ersättning – igen. 10 000 dollar per spelare. Minst.

JAG FÖRSTOD REDAN när jag i förmiddags talade med Frölundas annars så diplomatiske sportchef Fredrik Sjöström att något var på gång. Sjöström, annars synnerligen försiktig, sa:

– Vi kommer kräva information från förbundet om vad som gäller. Våra farhågor skiljer sig nog inte från NHL:s. (…) Vi är starka som liga vi också. Vi måste veta att det finns säkerhet för våra spelare, kan inte bara släppa iväg dem hur som helst.

Lite senare var tränaren Roger Rönnberg frispråkig upphöjt i tio när han citerades så här i GP:

– Jag kommer att göra allt som är i min makt att inte släppa iväg spelare till ett OS när inte NHL släpper iväg spelare.

Rönnberg använde nog här Göteborgs stora morgontidning som en del i ”krigföringen” (om det slarviga uttrycket tillåts) mot det svenska förbundet, mot det internationella (IIHF).

ANNONS

Läget just nu är detta:

Både klubbar och ligor i Europa har via sina intresseorganisationer gått till sina respektive landsförbund (därmed press även på IIHF) och sagt ungefär så här:

”Ni tror väl inte vi släpper våra spelare om ni inte kan garantera deras säkerhet till 100 procent?
Om NHL sa nej, om NHL inte vågade/ville skicka sina spelare, då ska vi ha absolut garanti för att ni gjort precis allt som står i er makt för att skydda spelarna.”

Möten har hållits, IIHF har kallat till ett sådant, man har bland annat (likt 2018) garanterat en ersättning på 10 000 dollar per OS-uttagen spelare, man har försökt lugna med att karantänshotet i Peking är kraftigt överdrivet, med mera, med mera.

Som läget just nu är ser det inte ut som att SHL (och andra ligor) kan säga nej till att släppa spelare till OS, det finns avtal som stipulerar sådant, det finns också spelare som skulle bli brutalt besvikna om de stoppades, men:

De europeiska klubbarna, ligorna, vet att man räddar både IIHF och IOK  (Internationalla olympiska kommittén) genom att säga ”ja” i ett läge där NHL sent sa ”nej.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Priset man då betalar:

Matcher i de inhemska ligorna kommer bli uppskjutna, lag tvingas spela utan sina stjärnor, det finns också en oro för att dessa kommer hem slitna/sjuka eftersom inte en jäkel vet vad omikronviruset hittar på under OS-veckorna.

Ska SHL & Co gå med på att ta denna risk, då kräver man:

a) Så bra garantier det någonsin går att få vad gäller spelarnas säkerhet i Peking.

b) En vettig ersättning per spelare (så att de klubbar som vill kan teckna extra försäkringar för sina OS-resenärer). Den var 10 000 dollar 2018. Kanske kan den summan höjas nu?

Det är så, tror jag bestämt, man ska se Roger Rönnbergs GP-uttalande i dag, som ett led i att klubbarna nu skruvar upp pressen och använder media som vapen.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Min åsikt? Jag tycker att SHL och andra ligor skulle försöka hänvisa till force majeure, hävda att avtalet vad gäller att släppa spelare till landslagen inte gäller under en pandemi, se hur verkligheten ser ut, inte bara gilla läget som NHL skapat, men jag begriper också att Frölunda & Co då riskerar stå där med bittra, förbannade spelare som ser sin olympiska dröm gå i kras.

Inte helt lätt.

Det bästa hade förstås varit om IIHF-bossarna haft lite stake, agerat på samma vis som när man flyttade VM från obehaglige diktatorn Aleksandr Lukasjenkas Belarus till Lettland, men IIHF är sannolikt för mycket i säng med IOK för att något sådant ska hända.

Kina är en kommunistdiktatur som i princip sätter en hel folkgrupp (uigurer) i omskolningsläger, som inte tolererar oliktänkande och får Belarus att verka som en obetydlig mobbare på dagis.

Lätt att ta VM från lilla Belarus. Att IIHF ska våga/vilja ta strid med mäktiga Kina, det ska ni inte räkna med.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Om inte covidsituationen förvärras (känns tråkigt att hoppas på det) tvingas nog SHL och de andra ligorna släppa sina spelare till en OS-turnering som kommer hålla samma eller lägre klass än ett sedvanligt A/B-VM om vårarna.

Om det känns vettigt? Nej, jag tycker ju inte det. Sent NHL-nej, då ska alltså SHL och de andra ligorna rädda ”hockey-OS” och riskera betala ett väldigt högt pris, allt detta för en turnering med lågt sportsligt värde, ett slags reserv-OS?

Hm. Väldigt, väldigt mycket hm.

Men de europeiska klubbarna står i alla fall inte med de imaginära mössorna i händerna, de sätter all den press de kan för att få medicinska garantier och så mycket betalt det går.

De gör precis det jag skrev om i den här texten (nedan) före jul. Alltid något, antar jag.

 

***

Okej, det här blir sista texten på någon vecka, jag är trött, sliten, varje text måste värkas fram, och dessutom värker kroppen, näsan rinner, med mera.

Det får nog bli ett test för ni vet vad i morgon.

Och så lite vila.

Känner mig som en dålig människa när jag inte gör rätt för mig, men jag hoppas att ni ursäktar och att jag kan återkomma nyttig snart.

Slänger säkert ur mig en del tweets dock, på det privata och/eller på sajtens konto. JVM, denna fantastiska hockeyhöjdpunkt, pågår ju.

Gott slut.

Gott nytt.

Hej på er …

***

TILLAGT 19.13:, eftersom jag redan tvingats svara i kommentarsfältet:

Nej, självfallet är inte hälso- och karantänsfrågan enda anledningen till NHL:s nej, det finns en än större. Så här skrev jag i en tidigare text i dag:

NHL sa nej, till stor del på grund av covidsituationen med alla uppskjutna matcher på hemmaplan, men också hänvisande till den osäkerhet vad som gäller med karantänslängd och hemresa från Peking för de spelare som testar positivt.

 

► Sista texten här på ett litet tag, i kväll om detta: SHL och ”reserv-OS.”
► De europeiska klubbarna sätter nu tuff press på förbunden, ställer rejäla krav för att släppa sina spelare. Det är redan klart med ekonomisk ersättning – igen. 10 000 dollar per spelare. Minst.

JAG FÖRSTOD REDAN när jag i förmiddags talade med Frölundas annars så diplomatiske sportchef Fredrik Sjöström att något var på gång. Sjöström, annars synnerligen försiktig, sa:

– Vi kommer kräva information från förbundet om vad som gäller. Våra farhågor skiljer sig nog inte från NHL:s. (…) Vi är starka som liga vi också. Vi måste veta att det finns säkerhet för våra spelare, kan inte bara släppa iväg dem hur som helst.

Lite senare var tränaren Roger Rönnberg frispråkig upphöjt i tio när han citerades så här i GP:

– Jag kommer att göra allt som är i min makt att inte släppa iväg spelare till ett OS när inte NHL släpper iväg spelare.

Rönnberg använde nog här Göteborgs stora morgontidning som en del i ”krigföringen” (om det slarviga uttrycket tillåts) mot det svenska förbundet, mot det internationella (IIHF).

ANNONS

Läget just nu är detta:

Både klubbar och ligor i Europa har via sina intresseorganisationer gått till sina respektive landsförbund (därmed press även på IIHF) och sagt ungefär så här:

”Ni tror väl inte vi släpper våra spelare om ni inte kan garantera deras säkerhet till 100 procent?
Om NHL sa nej, om NHL inte vågade/ville skicka sina spelare, då ska vi ha absolut garanti för att ni gjort precis allt som står i er makt för att skydda spelarna.”

Möten har hållits, IIHF har kallat till ett sådant, man har bland annat (likt 2018) garanterat en ersättning på 10 000 dollar per OS-uttagen spelare, man har försökt lugna med att karantänshotet i Peking är kraftigt överdrivet, med mera, med mera.

Som läget just nu är ser det inte ut som att SHL (och andra ligor) kan säga nej till att släppa spelare till OS, det finns avtal som stipulerar sådant, det finns också spelare som skulle bli brutalt besvikna om de stoppades, men:

De europeiska klubbarna, ligorna, vet att man räddar både IIHF och IOK  (Internationalla olympiska kommittén) genom att säga ”ja” i ett läge där NHL sent sa ”nej.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Priset man då betalar:

Matcher i de inhemska ligorna kommer bli uppskjutna, lag tvingas spela utan sina stjärnor, det finns också en oro för att dessa kommer hem slitna/sjuka eftersom inte en jäkel vet vad omikronviruset hittar på under OS-veckorna.

Ska SHL & Co gå med på att ta denna risk, då kräver man:

a) Så bra garantier det någonsin går att få vad gäller spelarnas säkerhet i Peking.

b) En vettig ersättning per spelare (så att de klubbar som vill kan teckna extra försäkringar för sina OS-resenärer). Den var 10 000 dollar 2018. Kanske kan den summan höjas nu?

Det är så, tror jag bestämt, man ska se Roger Rönnbergs GP-uttalande i dag, som ett led i att klubbarna nu skruvar upp pressen och använder media som vapen.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Min åsikt? Jag tycker att SHL och andra ligor skulle försöka hänvisa till force majeure, hävda att avtalet vad gäller att släppa spelare till landslagen inte gäller under en pandemi, se hur verkligheten ser ut, inte bara gilla läget som NHL skapat, men jag begriper också att Frölunda & Co då riskerar stå där med bittra, förbannade spelare som ser sin olympiska dröm gå i kras.

Inte helt lätt.

Det bästa hade förstås varit om IIHF-bossarna haft lite stake, agerat på samma vis som när man flyttade VM från obehaglige diktatorn Aleksandr Lukasjenkas Belarus till Lettland, men IIHF är sannolikt för mycket i säng med IOK för att något sådant ska hända.

Kina är en kommunistdiktatur som i princip sätter en hel folkgrupp (uigurer) i omskolningsläger, som inte tolererar oliktänkande och får Belarus att verka som en obetydlig mobbare på dagis.

Lätt att ta VM från lilla Belarus. Att IIHF ska våga/vilja ta strid med mäktiga Kina, det ska ni inte räkna med.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Om inte covidsituationen förvärras (känns tråkigt att hoppas på det) tvingas nog SHL och de andra ligorna släppa sina spelare till en OS-turnering som kommer hålla samma eller lägre klass än ett sedvanligt A/B-VM om vårarna.

Om det känns vettigt? Nej, jag tycker ju inte det. Sent NHL-nej, då ska alltså SHL och de andra ligorna rädda ”hockey-OS” och riskera betala ett väldigt högt pris, allt detta för en turnering med lågt sportsligt värde, ett slags reserv-OS?

Hm. Väldigt, väldigt mycket hm.

Men de europeiska klubbarna står i alla fall inte med de imaginära mössorna i händerna, de sätter all den press de kan för att få medicinska garantier och så mycket betalt det går.

De gör precis det jag skrev om i den här texten (nedan) före jul. Alltid något, antar jag.

 

***

Okej, det här blir sista texten på någon vecka, jag är trött, sliten, varje text måste värkas fram, och dessutom värker kroppen, näsan rinner, med mera.

Det får nog bli ett test för ni vet vad i morgon.

Och så lite vila.

Känner mig som en dålig människa när jag inte gör rätt för mig, men jag hoppas att ni ursäktar och att jag kan återkomma nyttig snart.

Slänger säkert ur mig en del tweets dock, på det privata och/eller på sajtens konto. JVM, denna fantastiska hockeyhöjdpunkt, pågår ju.

Gott slut.

Gott nytt.

Hej på er …

***

TILLAGT 19.13:, eftersom jag redan tvingats svara i kommentarsfältet:

Nej, självfallet är inte hälso- och karantänsfrågan enda anledningen till NHL:s nej, det finns en än större. Så här skrev jag i en tidigare text i dag:

NHL sa nej, till stor del på grund av covidsituationen med alla uppskjutna matcher på hemmaplan, men också hänvisande till den osäkerhet vad som gäller med karantänslängd och hemresa från Peking för de spelare som testar positivt.

 

► Sista texten här på ett litet tag, i kväll om detta: SHL och ”reserv-OS.”
► De europeiska klubbarna sätter nu tuff press på förbunden, ställer rejäla krav för att släppa sina spelare. Det är redan klart med ekonomisk ersättning – igen. 10 000 dollar per spelare. Minst.

JAG FÖRSTOD REDAN när jag i förmiddags talade med Frölundas annars så diplomatiske sportchef Fredrik Sjöström att något var på gång. Sjöström, annars synnerligen försiktig, sa:

– Vi kommer kräva information från förbundet om vad som gäller. Våra farhågor skiljer sig nog inte från NHL:s. (…) Vi är starka som liga vi också. Vi måste veta att det finns säkerhet för våra spelare, kan inte bara släppa iväg dem hur som helst.

Lite senare var tränaren Roger Rönnberg frispråkig upphöjt i tio när han citerades så här i GP:

– Jag kommer att göra allt som är i min makt att inte släppa iväg spelare till ett OS när inte NHL släpper iväg spelare.

Rönnberg använde nog här Göteborgs stora morgontidning som en del i ”krigföringen” (om det slarviga uttrycket tillåts) mot det svenska förbundet, mot det internationella (IIHF).

ANNONS

Läget just nu är detta:

Både klubbar och ligor i Europa har via sina intresseorganisationer gått till sina respektive landsförbund (därmed press även på IIHF) och sagt ungefär så här:

”Ni tror väl inte vi släpper våra spelare om ni inte kan garantera deras säkerhet till 100 procent?
Om NHL sa nej, om NHL inte vågade/ville skicka sina spelare, då ska vi ha absolut garanti för att ni gjort precis allt som står i er makt för att skydda spelarna.”

Möten har hållits, IIHF har kallat till ett sådant, man har bland annat (likt 2018) garanterat en ersättning på 10 000 dollar per OS-uttagen spelare, man har försökt lugna med att karantänshotet i Peking är kraftigt överdrivet, med mera, med mera.

Som läget just nu är ser det inte ut som att SHL (och andra ligor) kan säga nej till att släppa spelare till OS, det finns avtal som stipulerar sådant, det finns också spelare som skulle bli brutalt besvikna om de stoppades, men:

De europeiska klubbarna, ligorna, vet att man räddar både IIHF och IOK  (Internationalla olympiska kommittén) genom att säga ”ja” i ett läge där NHL sent sa ”nej.”

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Priset man då betalar:

Matcher i de inhemska ligorna kommer bli uppskjutna, lag tvingas spela utan sina stjärnor, det finns också en oro för att dessa kommer hem slitna/sjuka eftersom inte en jäkel vet vad omikronviruset hittar på under OS-veckorna.

Ska SHL & Co gå med på att ta denna risk, då kräver man:

a) Så bra garantier det någonsin går att få vad gäller spelarnas säkerhet i Peking.

b) En vettig ersättning per spelare (så att de klubbar som vill kan teckna extra försäkringar för sina OS-resenärer). Den var 10 000 dollar 2018. Kanske kan den summan höjas nu?

Det är så, tror jag bestämt, man ska se Roger Rönnbergs GP-uttalande i dag, som ett led i att klubbarna nu skruvar upp pressen och använder media som vapen.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Min åsikt? Jag tycker att SHL och andra ligor skulle försöka hänvisa till force majeure, hävda att avtalet vad gäller att släppa spelare till landslagen inte gäller under en pandemi, se hur verkligheten ser ut, inte bara gilla läget som NHL skapat, men jag begriper också att Frölunda & Co då riskerar stå där med bittra, förbannade spelare som ser sin olympiska dröm gå i kras.

Inte helt lätt.

Det bästa hade förstås varit om IIHF-bossarna haft lite stake, agerat på samma vis som när man flyttade VM från obehaglige diktatorn Aleksandr Lukasjenkas Belarus till Lettland, men IIHF är sannolikt för mycket i säng med IOK för att något sådant ska hända.

Kina är en kommunistdiktatur som i princip sätter en hel folkgrupp (uigurer) i omskolningsläger, som inte tolererar oliktänkande och får Belarus att verka som en obetydlig mobbare på dagis.

Lätt att ta VM från lilla Belarus. Att IIHF ska våga/vilja ta strid med mäktiga Kina, det ska ni inte räkna med.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Om inte covidsituationen förvärras (känns tråkigt att hoppas på det) tvingas nog SHL och de andra ligorna släppa sina spelare till en OS-turnering som kommer hålla samma eller lägre klass än ett sedvanligt A/B-VM om vårarna.

Om det känns vettigt? Nej, jag tycker ju inte det. Sent NHL-nej, då ska alltså SHL och de andra ligorna rädda ”hockey-OS” och riskera betala ett väldigt högt pris, allt detta för en turnering med lågt sportsligt värde, ett slags reserv-OS?

Hm. Väldigt, väldigt mycket hm.

Men de europeiska klubbarna står i alla fall inte med de imaginära mössorna i händerna, de sätter all den press de kan för att få medicinska garantier och så mycket betalt det går.

De gör precis det jag skrev om i den här texten (nedan) före jul. Alltid något, antar jag.

 

***

Okej, det här blir sista texten på någon vecka, jag är trött, sliten, varje text måste värkas fram, och dessutom värker kroppen, näsan rinner, med mera.

Det får nog bli ett test för ni vet vad i morgon.

Och så lite vila.

Känner mig som en dålig människa när jag inte gör rätt för mig, men jag hoppas att ni ursäktar och att jag kan återkomma nyttig snart.

Slänger säkert ur mig en del tweets dock, på det privata och/eller på sajtens konto. JVM, denna fantastiska hockeyhöjdpunkt, pågår ju.

Gott slut.

Gott nytt.

Hej på er …

***

TILLAGT 19.13:, eftersom jag redan tvingats svara i kommentarsfältet:

Nej, självfallet är inte hälso- och karantänsfrågan enda anledningen till NHL:s nej, det finns en än större. Så här skrev jag i en tidigare text i dag:

NHL sa nej, till stor del på grund av covidsituationen med alla uppskjutna matcher på hemmaplan, men också hänvisande till den osäkerhet vad som gäller med karantänslängd och hemresa från Peking för de spelare som testar positivt.

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt