► Nobbad i uttagningen till TV-pucken. Nobbad av en antal klubbars hockeygymnasier – inte ens lilla Troja-Ljungby ville öppna dörrarna.
► I dag tränar Stefan Milosevic, 17, med Frölundas A-lag och får beröm av Roger Rönnberg.
► – Gör man bara det rätta jobbet så får man chansen till slut. Farsan har varit ett enormt stöd för mig, säger den Partille HK-fostrade backen.
I TIDER DÄR allt ska gå fort, där allt helst ska hänt redan i går och tålamod mer och mer tycks som en bristvara är Stefan Milosevic ett bra exempel för många unga idrottskillar och -tjejer.
## TV-pucken – inte bra nog.
## Hockeygymnasium hos Frölunda (och andra) – inte bra nog.
Men skam den som ger sig, Stefan Milosevic kämpade på i Mölndal, bra uppbackad av Nicklas Lasus pappa Tyrone, och inför den här säsongen hörde Frölunda av sig.
– Väldigt roligt, jag trodde inte det heller, säger Stefan och minns hur det var före Frölundas samtal:
– Jag såg upp till alla i akademin här, kände ju några sedan tidigare, man har träffats på uttagningar till TV-pucken och så, men de var fortfarande ”där uppe” för mig.
** Och nu är du där uppe själv. Ett snäpp till, förresten, testar på A-laget när Mattias Norlinder är i väg på Montreal Canadiens camp.
– Ja, precis, det har gått väldigt snabbt.
Roger Rönnberg berömde Milosevic i går:
– Han har varit bra, kul att se. Extra roligt för hela Göteborgshockeyn, se att det finns killar som stannar kvar, att vägen inte behöver vara spikrak. Underbart att vi hittar sådana killar också.
Idrott handlar inte om att bli bra först. Idrott handlar om att bli bäst till slut – och ingens takt måste vara den andres lik. Kan tyckas som en självklarhet (Simon Ryfors och Anders Grönlund är två bra exempel), men det tål att poängteras gång på gång:
Ungas utvecklingskurvor är olika.
Viktigt att inte ge upp när tidiga belöningar uteblir.
Här är Stefan Milosevic ett gott exempel, han var aldrig nära att ge upp och lyfter fram pappa Zeljko (elitspelare i basket före inbördeskriget i gamla Jugoslavien):
– Gör man bara det rätta jobbet så får man chansen till slut. Farsan har varit ett enormt stöd för mig. Han är en krigare, man har fått de generna … haha.
Föräldrarna kom från Serbien till Sverige, landade först i Ystad, slog sig sedan ner i Partille där Stefan fick sin hockeyuppfostran. Tre år i Mölndal – och det var där lyftet kom.
Men när det var dags att söka in till olika hockeygymnasier – då tyckte klubbarna ändå att unge Milosevic inte hade lyft nog:
– Klart det var en besvikelse, samtidigt förstod man ganska tidigt, jag var faktiskt inte i närheten av att komma in, då var det lättare att acceptera.
Inte bara Frölunda gav kalla handen:
– Jag sökte till HV71, till Rögle, till och med till Troja, trots att deras juniorlag inte ens är i super elit. Och Färjestad också. Därför var det gott att slå dem i helgen, skojar Milosevic som var i Karlstad och vann med Frölundas J20.
Han ger ett moget intryck, den här killen som fyller 18 först i december, både på och utanför isen. Sett hemmastadd ut när han gjort tre pass med Roger Rönnbergs A-lagsstjärnor:
– Jag är rätt lång och stor (190/97), tycker jag har bra kontroll i närkamperna. Sedan puckkontrollen … jag skulle vilja säga att jag alltid har haft kyla, men inte haft samma ”skills” och handleder, jag var osäkrare förut. Men det senaste året har jag verkligen tränat upp det med hjälp av ”Tyrra” i Mölndal.
”Tyrra” är alltså Tyrone, backansvarig i Mölndals A-lag där Stefan Milosevic gjorde åtta matcher förra säsongen. Där och då fick Frölunda upp ögonen för en kille man tidigare ratat – och nu, berättar Milosevic, har han fått belöning för allt slit:
– Man har offrat mycket, alla timmar på fredagskvällarna i gymmet istället för att gå ut med kompisarna – det är ganska värt det nu. Men det var jobbigt då när kompisarna gick ut och man själv gick och la sig tidigt.
Stefan Milosevic är dubbelspråkig, lärde sig faktiskt serbiska först, vet att svensk hockey inte dräller av killar med Balkanbakgrund men berättar att pappa Zeljko tidigt fäste sig vid sporten, vid kampmomentet:
– Han tvingades sluta spela basket på grund av kriget så min karriär är hans karriär nu.
***
Svenska hockeyspelare med Balkanbakgrund, snabbt ur skallen:
Alen Bibic, 29 – senaste klubb TPS förra säsongen.
Almen Bibic, 28 – lagt av, senaste klubb Linköping.
Dragan Umicevic, 36 – öser fortfarande in poäng i österrikiska ligan med Black Wings Linz.
***
Den senaste hjärnskakningen blev för mycket för Sebastian Erixon.
Ännu ett offer.
Så jäkla trist.
Må livet kunna levas på okej vis utanför isen.https://t.co/p15HjJtEPO— Henrik Leman (@henrikleman) September 14, 2021
***
Läs om läget i Frölunda om ni missade den här texten tidigare i dag.
Roligt. Precis den typen av spelare som ska släppas upp i algaet. Supertalanger vill inte spela i shl och drar så snabbt som möjligt. Gärna efter ett år även om de inte ens varit bra. Här har vi en spelare som utan tveksan kan ha en lång karriär i frölunda.
Just dessa historier behövs för att uppväga den enorma hysteri som finns för uttagningarna till TV Pucken. / Claes
kom och tänka på Daniel Alfredsson, ratad från TV-pucken exempelvis. Gick ju ganska bra för den killen!