► Trots att Johan Mattssons nolla sprack sent – box play var ett segervapen för Frölunda mot Oskarshamn.
► Jacob Moverare var högst delaktig där, han sköt dessutom 3–0, fortsätter ta steg som ska bära tillbaka till Los Angeles och NHL-spel med Kings.
► Snack med Moverare om karriären. Mina fem bästa får ni förstås här också.
HAN SER ALLT större ut i sitt agerande på isen, Jacob Moverare. Vi snackade lite om det, hur han är starkare, mer offensivt delaktig, och medhållet kom snabbt:
– Jag tycker jag tar steg framåt även om det finns mer att hämta. Jag känner mig mer som ett offensivt hot än förra säsongen. Sedan tycker jag också … inte i varje match, men jag har jobbat mycket med det, stoppen i hörnen, få fast dem (motståndarna). Jag tycker jag är stabilare nu, men jag försöker bli ännu bättre.
Moverare är utlånad av Los Angeles Kings, Samuel Fagemo draftades av klubben från södra Kalifornien i somras.
Nyligen var scouten Christian Ruuttu och Nelson Emerson (Director of Player Personnel) på besök. Det blev förstås en middag med de båda Frölundaspelarna. Men faktiskt inte så mycket hockeysnack.
– Nej, mer runt omkring. De är glada för att vi spelar i ett bra lag, tycker det är kul att vi får vinnarmentalitet. Roligt att de har koll, men … jag vet inte hur det är för ”Fagge”, men jag har inte så mycket SMS-kontakt. Det kan jag tycka är skönt, de (Kings) låter en sköta sitt, sedan kommer de hit ibland, sa Moverare.
Los Angeles Kings nästa säsong. Eller Ontario Reign i AHL. Eller båda. Men att Moverare gör sista säsongen (i alla fall på ett tag) i Frölunda kan ni vara säkra på.
***
Trots att 4–1 låter tryggt och bra så tvingades Frölunda jobba hårt för vinsten mot Oskarshamn.
Inte mindre än sex box play.
Oskarshamns utdelning var sen (59.22) och lite turlig, Robin Söderqvist vispade in pucken via Julius Bergman.
Spelet med en man mindre kändes verkligen som ett segervapen. Jacob Moverare höll med:
– Det tycker jag också, det var ett steg framåt. Vi har ju ett bra box play, ibland har vi lite otur och släpper in något mål, men i dag var vi stabila. Och så (Johan) Mattsson … vi kan inte ta all credd.
Nä, Mattsson ska ha mycket av den, tveklöst.
Räddade de gånger det behövdes.
Men tveklöst var box play-uppträdandet viktigt. Rätt få stora chanser som Frölunda släppte till. Moverare sa:
– Vår press klickade bra, riktigt bra stundtals. Forwards vann puckar i dueller uppe vid blå (linjen).
Forwards hjälpte Moverare göra 3–0 också.
Utmärkt trafikerat framför kassen av Simon Hjalmarsson och Ryan Lasch.
– Jag får tacka dem, han ser ju inget där, sa Moverare om Oskarshamnskeepern Tex Williamsson.
***
Jag frågade Johan Mattsson kort hur det var med att inte få hålla nollan, han sa något som började med ”Jag skulle ljuga om jag sa att …” – då förstår ni.
Klart det var trist.
Klart han velat ha nollan.
Men samtidigt, 4–1, tre poäng.
– Vi vann, det är det som räknas, sa Mattsson.
Och så är lille Charles, tio månader, på väg att lära sig gå. Fullt ös hemma. Jag såg för övrigt hans krypteknik i Frölundaborgs restaurang torsdags. Den var rätt vass.
***
Så här många tvåor bör inte Frölunda ta i Karlstad på lördagskvällen. Det lär bli kännbart i så fall. Färjestads PP är något annat än Oskarshamns.
***
Kvällens ”Hoppsan …”
Tacka Göteborgs lokaltrafik för att Nicklas Lasu hann till matchen mot Oskarshamn.
Lasu tvingades ställa bilen vid Mölndals sjukhus, hoppa på en spårvagn för att hinna till nedsläpp.
För många bilar i den här stan. Eller för få filer kvar när det grävs … #frolundahc #shl— rakapuckarpunktcom (@rakapuckarpunk1) November 28, 2019
***
Roger Rönnberg hade ett kul citat på presskonferensen:
– Vi jagade vår standard men hann inte ifatt den.
Han sa dock också:
– Starkt att vinna utan att vara på topp. Vi jobbade väldigt hårt.
Precis min poäng i matchtexten: treans växel, det släppte liksom aldrig, men fanns inget att klaga på jobbet, på viljan att försvara, slita för poängen.
Och effektiviteten – wow!
***
Oskarshamns tränare Håkan Åhlund talade om Frölunda som ”Sveriges bästa lag” och ”Europa bästa, utan KHL.”
Han såg ett intensivt Frölunda, ett som gjorde både 1–0 och 2–0 när hans spelare trodde sig ha koll på både puck och situation.
Lite förvånade det mig att flera Frölundasupportrar (i kommentarsfältet till matchtexten) var så pass kritiska till vad de fick se.
Jag trodde den spetsiga offensiven, de vassa avsluten, de tre poängen, var nog en sen kväll i november.
Det fans alltid kan begära, det hårda jobbet – det fanns. Aldrig någonsin tendenser till ”åka på en skridsko” och allt det där.
Sedan stämde inte riktigt spelet, det var lite sent i besluten, en motor som hackade, men … så är det i en lång serie, under en lång vinter.
Oxfilé och sjötunga Walewska ibland. Någon gång rotmos och fläskkorv. Då och då bara smör och bröd.
Men så länge det är en mål-tid, så …
***
Mina fem bästa:
1 – Ryan Lasch
* +3, 0+2, alltid ett finger med i spelet vad gäller offensiven. Nyckeln som öppnar dörrar.
2 – Johan Mattsson
* Tog allt utom en sen, oturlig studspuck. Superstabil, skänker trygghet till laget.
3 – Jacob Moverare
* Hästjobb i box play, målskytt på det.
4 – Viktor Ekbom
* Tycks ha hittat stabiltet på en nivå snäppet högre än tidigare.
5 – Jacob Peterson
* Sakta men säkert blir han modigare, kaxigare, bättre. Rappt avslut vid 1–0.