► Näst sista Morning Mailbag före Frölundas kvartsfinal 1 mot Malmö.
► Ordet är fritt.
► Tyck, tänk, fråga.
► Själv funderar jag lite kring 14 forwards, och vem som hamnar på läktaren.

MED BARA EN helg mellan Frölundas och Malmös intåg i slutspelet är enkelt att se hur tränaren Roger Rönnberg tänker sig laget.

Johan Gustafsson går in i serien som nummer i målet, det var det ju inget snack om, jag har skrivit det flera gånger tidigare.

– ”JG” står match 1, absolut. Men jag är rätt så övertygad om att båda två kommer spela, de kommer få tävla om det, sa Rönnberg i går och syftade på den nu i princip friske och matchduglige Johan Mattsson.

Backsidan:
Adam Almquist–Rasmus Dahlin
Jonathan Sigalet–John Nyberg
Matt Donovan–Mattias Nörstebö
Kristtoffer Gunnarsson

Läget med Adam Pardy skrev jag om i går (länk här), någonstans har han ont, något är problemet, jag vet faktiskt inte exakt vad.

Tre kedjor känns gjutna:
Victor Olofsson–Joel Lundqvist–Ryan Lasch
Carl Grundström–Jan Mursak–Simon Hjalmarsson
Mats Rosseli Olsen–Christoffer Ehn–Max Friberg

Sedan är två man klara i den fjärde: Pathrik Westerholm och Sebastian Stålberg.

På träningarna har Ponthus Westerholm och Joel Mustonen turats om här, detta medan Pontus Widerström – som jag gillade i just den här omgivningen i slutet av grundserien – istället varit extra i Joel Lundqvists kedja.

Det skulle möjligen indikera att det är Widerström som hamnar på läktaren på måndag (givet att alla fortsätter att vara friska och skadefria).

Ett misstag, känner jag. Min känsla är att Frölunda behöver Kungälvskillens tuffa sätt att spela hockey i ett slutspel, samtidigt som jag förstås begriper att Rönnberg har ett pussel att lägga; visst vill man utnyttja Mustonens energi, visst är det spännande med ett tvillingpaket.

Men Widerström kan spela tre, fem eller 15 minuter, han spelar box play, han står för det fysiska, du vet vad du får – och jag kan känna att i ett slutspel behöver du även nummer 44:s egenskaper.

Nå, svårt pussel att lägga. Igen: fullt medveten om det.

Rönnberg sa så här inför slutspelet:

– Vi kommer ta med allt i beräkningarna, hur kedjorna ser ut, hur de presterar mot Malmö blir jätteviktigt, vilka roller de har i special teams, hur killarna har en förmåga att göra varandra bättre i kedjorna här och nu. Mer titt på det än titt bakåt. Men en (forward) kommer hamna på läktaren, det är korrekt. Och det är bra att vi har den bredden.

** Men jobbigt för dig?
– Ja, jag vill ju att alla killar ska lyckas, har jobbat med dem hela året. Jag minns när Sebastian Stålberg tvingades se på när vi vann sista finalmatchen (2016), det var väldigt jobbigt när man jobbat med spelarna en hel säsong. Men nu är det examenstid, de får tävla om det, killarna.

** Är det så, att nummer 14 sitter på läktaren och verkligen sätter press på övriga eller vill du hålla fast vid något som (förhoppningsvis) fungerar?
– Vi vill få fyra kedjor att fungera. Det är komplext, svårt.

Nå – blev ni något klokare? Själv känner jag mig som en kremlolog som tolkar signaler, kroppsspråk, eller för den delen bristen på sådana och sådant.

På måndag vet vi. Just nu anar vi mest. Frölunda har ledigt i dag, för den som undrar, kör i Scandinavium under helgen, stannar där till dess att slutspelet är över.

I kväll njuter jag av Luleå–Brynäs – åh, du milde, vilken häftig match 3 det blir; Coop Norrbotten Arena kommer koka, inte minst har ju ”Bulan” Berglund bidragit till att bygga på ”vi mot världen”-känslan efter att Luleåbacken Daniel Sondell fällts av disciplinnämnden men inte Brynäsanfallaren Jacob Blomqvist.

Kan bli grinigt, kan bli grisigt, hoppas dock inom rimliga nivåer.

Men det här är en match man bara inte får missa om man gillar hockey.

Såg ni förresten, apropå inget, att Anton Blidh kallades upp av Boston Bruins i går? Dock fick han inte spela i 0–3-förlusten mot Florida Panthers i natt.

Okej – laddade för frågor, tankar, synpunkter?

Kör hårt, Morning Mailbag är er chans.