► Joel Lundqvist letade svar direkt efter magplasket mot Djurgården.
► Gissar att många i Frölunda ägnar söndagen åt det.
► Själv har jag heller inga. Svar, alltså. Jag kan bara stämma in i det Lundqvist sa i går kväll efter 1–6-debaclet:
► – Det fanns ingen logik i det.
► Fundering: kan det ändå vara så att hemmaplan just nu blivit en mental belastning? Jag vet inte, Men tankarna finns i skallen. Fyra torsk i rad nu.
KANSKE VAR DET så enkelt som att Daniel Brodins tidiga 1–0 (0.29) skakade om så att Frölundas spelare aldrig riktigt hämtade sig.
Kanske var det skakigt att det bara var en tidsfråga innan målet skulle komma.
Kanske … ska Frölunda bara glömma och gå vidare.
Allt gick in för Djurgården första kvarten (matchtexten här).
Nästan för märkligt för att kunna analysera.
– Att det ska bli en sådan jäkla djupdykning, att vi ska sjunka så lågt, det är det som förvånar. För … känslan var bra före, bra fokus på alla sätt och vis, vi kom från en bra match … det fanns ingen logik i det. Att det blev något mål … men hela första perioden var ju ett enda stort lidande, suckade lagkaptenen Joel Lundqvist.
Han tog sitt ansvar, kom ut från omklädningrummet, försökte verkligen förklara, men på något vis landade han i samma slutsats:
Det fanns inget riktigt bra svar.
Lundqvist tog upp det vi såg, att Frölunda från start inte träffade rätt i sin forechecking, därmed blev ett lätt byte.
Ettan (förste forward) kom inte upp i tid för att sätta press, tvåan gick dit ändå, och så blev det pannkaka av allting.
Fullständig pannkaka. Av amerikanskt, fetaste slag.
Lundqvist:
– De spelade förbi två man, vi fick dem över oss, tvingades backa, flög in i egen zon, vi blev helt förbiåkta.
Djurgården spelar så. Snabbt. Och som Frölundatränaren Roger Rönnberg poängterade, det har hans lag kunnat hantera förut.
Men den här lördagen, det var blyfötter, segt i skallarna, långsamt i tankarna, och när sedan ett sylvasst Djurgården fick maxutdelning som gjorde att till och med Rönnbergs kollega Robert Ohlsson stod och nöp sig i armen, undrande om det han såg var sant, då var den här matchen snabbt över.
Va? Frölunda kunde ha vänt med ett power play-spel?
Mja, visserligen drygt 14 minuter med en man mer, men just nu krävs snarast 44 för att Frölunda ska göra mål, och jag tror heller inte att Djurgården tagit så många tvåor om Lundqvist & Co verkligen hotat i 5/4-spelet och krupit närmare.
PP såg ändå lite bättre ut så länge Frölunda hade visst (låt vara minimalt) hopp i andra perioden.
Flera bra chanser.
Adam Reideborn var fenomenal. Visade att han är seriens bäste målvakt.
Kanske är Frölundas PP ändå på väg upp.
Man haveriet första 20 mot Djurgården förbryllade fler än Joel Lundqvist.
Man kan vara bra och förlora mot Djurgården.
Man kan också göra det mesta fel.
Det är betydligt värre, det. Framkallar jobbigare söndagstankar.
a) Hur kunde Frölunda göra så lite rätt, och så mycket fel, från start?
Jag förstår det faktiskt inte, tycker inte att hemmaplan, nästan fullt hus och höga förväntningar ska vara betungande och kvävande, men möjligen är det trots allt så.
Är Frölunda kanske hämmat hemma? Spelarna mer påverkade än man tror? I så fall behöver detta adresseras inom gruppen.
Fyra raka hemmaförluster nu. När börjar det påverka publiksiffrorna?
b) Hur kunde Roger Rönnberg undvika att ta timeout redan efter 1–2 för att ta den lilla, lilla chans att skaka om sitt lag, skrika och härja, påtala allvaret? Redan då var ju matchbilden tydlig, Frölunda var ett lag på väg mot magplask.
Det är lättare att besvara. Rönnberg gör sällan det, agerar så tidigt, han tror på förberedelser, att spelarna själva ska kunna hantera olika situationer, Joel Lundqvist var förresten inne på samma sak.
Man ser helt enkelt saker och olika. Det får man acceptera. Vid sidan om har vi förstås inte alla fakta. Men … jag tycker det jag tycker. Ändå.
Någon sa mig att Rönnberg försökte ta timeout efter 1–3. Jag frågade inte ens. Men …bra i så fall.
Nå, apropå att inte ha svar, det här vet jag, eller tror jag mig i alla fall veta:
Redan mot Örebro (tisdag) och HV71 (lördag) kan det mycket väl se riktigt bra ut igen.
Så lite är det som skiljer, mellan att träffa rätt och träffa fel.
***
Lite lustigt, som ”PW” påminde om på Twitter, att Djurgården gjorde alla sju mål. Jason Garrison styrde ju in 1–1 i egen kasse.
***
Ser att en del vill hänga Brandon Gormley, men jag har svårt att ge mig in i så mycket individuell spelarkritik efter den här typen av lördag.
Att som back tvingas backa in i egen zon för att forechecking och presspel fallerar, det är ett helsike. Ni som kan hockey vet det.
Så … låt oss kika på nästa vecka också innan motorsägen kommer fram.
***
Att Adam Reideborn är en bättre målvakt än Johan Gustafsson har väl ingen ifrågasatt?
Johan gjorde inget extra den här lördagen.
Men att ta upp just målvaktsspelet som skillnaden mellan Djurgården och Frölunda just i går … jag orkar inte ens ta diskussionen.
Herregud, så som gästerna fick skölja över hemmalaget i första perioden.
Gustafsson har ibland gjort kanonmatcher och räddat sitt lag, i går gjorde han inte det, och till syvende og sidst var Frölunda så dåligt att man var utom räddning. Det betyder inte att jag tycker att Gustafsson var ”bra”; tänk att jag ens ska behöva förklara detta …
Detta sagt, låt oss verkligen hoppas att Johan Mattssons migränmedicin hjälper. Det hade varit kul att se killen de kallar ”Mattan” få vara frisk och hel och göra ett antal matcher i rad.
***
Jag slet med att hitta fem bästa, det ska ju helst finnas en sådan lista, men den här dagen var det svårt.
1 – Jacob Moverare
* Även i en sådan här match gör han ytterst få misstag.
2 – Max Friberg
* När Frölunda var bra i period 2 var det ofta Friberg som hotade.
3 – Jonathan Sigalet
* Stod hela tiden för kamp och vilja.
4 – Joel Lundqvist
* Inget fel på viljan här heller.
5 – Rhett Rakhshani
* Fortsatt med rätt bra tempo i kroppen.
***
Trevlig söndag i den helt onödiga snön.
***
