Känslan är att det spritter i benen: ”Gör saker för att kompisen ska bli bättre”

Känslan är att det spritter i benen: ”Gör saker för att kompisen ska bli bättre”

Känslan är att det spritter i benen: ”Gör saker för att kompisen ska bli bättre”

Känslan är att det spritter i benen: ”Gör saker för att kompisen ska bli bättre”

VISBY:
► Vad är det vi ser när nya, föryngrade och ombyggda Frölunda lirar hockey – och varför?
► Jag gjorde ett försök att förstå, grottade ner mig lite.

Nicklas Lasu hade intressanta tankar om säsongens Frölunda. Läs gärna.

Knappt tre veckor före SHL-premiären har Frölunda en fart och en energi jag reagerar på.
Glädjen hos spelarna är påtaglig.
Det tycks helt enkelt harmoniskt.
Blev det bättre utan Joel Lundqvist och de andra veteranerna? Nja, så enkelt är det absolut inte – men effekten kan heller inte förringas.

EN PERSON SOM inte vill medverka med sitt namn säger spontant när vi kikar på en träning med Frölunda inne i Visby ishall:

– Du ser ju hur glada alla är. Det är precis som 2016, då hade vi också många unga spelare.

Jag – som slagits av hur det spritter i benen på Frölundas spelare – har alltså inte alldeles fel i min notering. Så är första tanken när jag lyssnar. För ända sedan matcherna uppe i Strömstad har jag sett en glädje, kanske ska vi kalla det för entusiasm istället, men oavsett valet av bokstäver finns här något att kika närmare på.

Vi som följer Frölunda från sidan har fem matcher in på försäsongen registrerat rätt tydliga detaljer i spelet:

## Högre fart, bra passningsspel, fyndiga offensiva lösningar, mer lekfullt spel; snabbare, skickligare, mer variationsrikt  i power play.

## Rakare på mål, bättre attack.

## Smartare lösningar i egen zon, modigare, nästan lite Oskarshamnshockey ibland.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Men inne i gruppen, hur är det där, vad händer, vad är det som framkallar det som vi vanliga dödliga kan se ute på isen? Jag lutade mig mot ett räcke utanför Frölundas omklädningsrum inne i Visby ishall och grävde i Nicklas Lasus hjärna. Veteranen tänkte efter (även tystnad talar) och sa sedan:

– Vi har ett prestigelöst lag där vi gör saker för att kompisen ska bli bättre, utmanar för att vi ska uppnå saker hela tiden. Ibland blir det fel, men då ska man känna att man att man är där för varandra; jag kan genuint känna att vi är högre upp på den trappan i år så här tidigt på säsongen. Det har inte varit dåligt tidigare år men man känner ju att det finns en högstanivå redan nu som är väldigt positivt.

Joel Lundqvist, 41, Loui Eriksson, 38, Ryan Lasch, 36, Jan Mursak, 35, Patrik Carlsson, 35 – fem veteraner som valde att lämna (Joel) eller inte fick vara kvar (de övriga) i Frölunda efter förra säsongen. Vinterns upplaga är yngre, är det så enkelt som att skillnaden i uppträdande förklaras av några äldre ut och några yngre in?

Lasu, god vän med flera av de som tagit farväl, säger:

– Jag vet inte … det är ju goa och härliga människor som har lämnat oss, men det är klart att det kommer fram yngre killar med en energi som man naturligt har när man är lite yngre. Samtidigt som vi måste ha en balans i hela bygget, hur vi ska kunna hjälpa varandra. Där tror jag de här nya killarna, de nygamla killarna, där finns en drivkraft, energi, som har varit väldigt bra att få in. Även för mig som varit med ett tag. Bara en sådan sak som försäsongen, man känner att det sätts rekord efter rekord efter rekord i gymmet, delvis för att vi har yngre som är på väg framåt, men det är känslan i gruppen, att det är kul att folk utvecklas hela, hela tiden. Ibland har det varit att bibehålla vissa saker, nu är det mer att vi ska utveckla det, göra det och det, men ingen stress.

** Ni ser ut att ha roligt, jag får känslan att det spritter i benen?
– Ja.

** Det har det kanske gjort förut också, men …
– Det vill jag vara tydlig med – det har inte varit dåligt förut, det har det inte. Bara att … det känns som att det här laget är berett att göra mycket för varandra väldigt tidigt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Roger Rönnberg.

Roger Rönnberg, tränaren som nu går in på sin elfte säsong i rad i Frölunda, får samma fråga. Han lyssnar, tänker efter en stund, sedan kommer det:

– Svårt det där, Henrik, att jämföra olika lag med varandra, men jag kan prata om vad som kännetecknar det här laget, det är … nummer 1: extremt hög energi, vilja. Du ser träningen i dag, det tävlas. Jag tycker de verkligen vill göra varandra bättre både ute på isen och … vi har flera situationer i går på matchen (HV71, 5–1) där vi tappar pucken i känsliga lägen, där man har en klubbspets för att ta bort ett mål för HV. Det kommer naturligt att man vill hjälpa varandra och det är något vi värdesätter högt. Sedan är kommunikationen extremt bra. Ett exempel är målet vi släppte in (mot HV), innan de ens kommer till båset så har Tom (Nilsson) och (David) Edstrom rett ut vad som hände, de har en klar bild av ansvaret, vad de bägge kan göra bättre för att ta bort det. Det finns en trygghet i att vara självkritisk, och det är en fröjd som tränare när den kommunikationen finns mellan spelarna.  Det sätts upp en hand, ”Det där var mitt fel”, istället för att peka och säga ”Vad gör du?” Väldigt bra första tid ihop, laget har satt en standard för hur man är en bra lagkamrat och hjälper varandra.

Rönnberg, precis som Lasu, aktar sig för att såga det gamla bara för att det nya hyllas. Det var ju inte dåligt förr bara för att det upplevs och känns ännu bättre nu. Samtidigt kan man ändå tänka sig som delförklaring att starka karaktärer lämnat, att det då är fler som kliver fram, vågar höja sina röster, att ansvaret så att säga tas av flera i laget.

Rönnberg nickar och säger:

– Så är det säkert. Jag tycker att jag hör fler som pratar, det blir naturligt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Fler får utrymme att ta plats?
– Så är det, jag tycker att de äldre behandlar de yngre på ett väldigt respektfullt sätt. Har vi ett lagmöte så kan lika gärna (Isac) Heens eller Noah Hasa prata som Calle Klingberg eller Max (Friberg). Gruppen, och det tror jag är åldersstrukturen, blir mer homogen. Och gruppen är också mer homogen kulturellt eftersom vi nästan bara har svenska spelare. Väldigt homogen grupp.

En annan intressant aspekt som kan bidra här:

Hela 13 spelare (av 25 i truppen) har antingen bakgrund i Göteborgsområdet eller ett förflutet inom Frölundas juniorverksamhet. I fjol så här års var det åtta av 24. Under säsongen fyllde dock Isac Born, Erik Borg och Loui Eriksson på, å andra sidan försvann Liam Dower Nilsson – så det stannade vid tio.

Ett av Frölundas träningspass i Visby ishall den här veckan.

Tillbaka till Nicklas Lasu en stund, tillbaka till det här modet jag sett i Frölundas passningsspel, inte minst i egen zon där spelbarheten nu är större, variationen bättre. Ibland går det dock åt skogen, som när Lasu i övermod tappade pucken framför eget mål mot Visby Roma i tisdags och ställde till det för Frederik Dichow.

Lasu skrattar till (tro inget annat än att han minns) och säger:

– Den kommer jag inte göra igen … haha. Men vet du vad, en sådan aktion som jag gör när det blir jättekass bakåt, för mig blev det ”Ah, det där var ju inte bra.” Men det var ändå så där att ”Fan, tanken, självförtroendet – det är där.”

ANNONS

** Isac Born gjorde samma sak mot HV71, tappade pucken i egen zon, tog tillbaka den, spelade modigt igen – och lyckades.
– Ja, och … återigen, den (Lasus miss mot Visby Roma) kommer inte ske i slutet av säsongen, men bara intentionen, den tycker jag är bra. Sedan kommer jag in i båset och vet om att ”Det är min kasse”, inget snack om det, ingen behöver säga något, men jag får ändå den här känslan att ”Fan, kunde man inte ha hjälpt dansken”? Hänger du med?

** Du refererar till det här med ”hjälpa varandra” och ”göra kompisen bättre”, i det här fallet Dichow?
– Ja. Och jag känner att … du skulle kunna säga att det bara är en träningsmatch, men för dansken är det viktigt. Då blir det viktigt för mig. 

Fyra segrar på fem träningsmatcher, kanske kommer femte triumfen mot allsvenska Djurgården när Svenska Spel Trophy i Visby, Gotland, avslutas på lördagseftermiddagen (15.00).

Det betyder inte att det är läge att yra om SM-guld för Frölunda, inte ens nära, tvärtom är det så långt bort att funnes det en ariasjungande fet dam i sådana här sammanhang så vore hon på sin höjd nyfödd. Träningsmatcher är inte allvar. Bara förberedelser för det. Där är vi. Inte längre komna än så. Och många SHL-lag ser bra ut. Värt att betänka.

Men – det finns något i Frölundas sätt att spela hockey, spelarnas uppträdande, de tendenser vi ser i match efter match. Om detta handlade texten ovan. En nyfikenhet har väckts, och det ska bli intressant att följa fortsättningen.

***

Sannolikt spelar Frölunda med samma lag mot Djurgården som mot HV71, enda ändringen att Lasse Johansson nu vaktar kassen. Mer kan ni läsa i texten nedan.

***

Nästa lördag är det Frölundadagen i Åby ishall, både herrarna och damerna matchar. Roger Rönnbergs gäng lämnar Gotland söndag morgon, kanske får laget ledigt måndag, eller så blir det ett ”break” mitt i veckan.

Malte Strömwall och familjen anländer Göteborg i helgen, när fansen får stifta bekantskap med laget ute i Mölndal (de som nu får plats i Åby) så är Strömwall alltså med.

Dela
Dela
Gillar ni texten? Dela den!
Använd gärna era sociala medier, ge andra chansen att upptäcka rakapuckar.com. Ju fler som läser desto större chans för sajten att få ett långt liv. Gillar ni läsningen här inne hjälper ni alltså er själva genom att trycka på någon av dela-knapparna som finns under varje text.
Följ på Facebook så får ni veta när en ny text ligger ute.
Följ på Twitter av samma anledning
Följ på Instagram för bilder och "stories."

 

VISBY:
► Vad är det vi ser när nya, föryngrade och ombyggda Frölunda lirar hockey – och varför?
► Jag gjorde ett försök att förstå, grottade ner mig lite.

Nicklas Lasu hade intressanta tankar om säsongens Frölunda. Läs gärna.

Knappt tre veckor före SHL-premiären har Frölunda en fart och en energi jag reagerar på.
Glädjen hos spelarna är påtaglig.
Det tycks helt enkelt harmoniskt.
Blev det bättre utan Joel Lundqvist och de andra veteranerna? Nja, så enkelt är det absolut inte – men effekten kan heller inte förringas.

EN PERSON SOM inte vill medverka med sitt namn säger spontant när vi kikar på en träning med Frölunda inne i Visby ishall:

– Du ser ju hur glada alla är. Det är precis som 2016, då hade vi också många unga spelare.

Jag – som slagits av hur det spritter i benen på Frölundas spelare – har alltså inte alldeles fel i min notering. Så är första tanken när jag lyssnar. För ända sedan matcherna uppe i Strömstad har jag sett en glädje, kanske ska vi kalla det för entusiasm istället, men oavsett valet av bokstäver finns här något att kika närmare på.

Vi som följer Frölunda från sidan har fem matcher in på försäsongen registrerat rätt tydliga detaljer i spelet:

## Högre fart, bra passningsspel, fyndiga offensiva lösningar, mer lekfullt spel; snabbare, skickligare, mer variationsrikt  i power play.

## Rakare på mål, bättre attack.

## Smartare lösningar i egen zon, modigare, nästan lite Oskarshamnshockey ibland.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Men inne i gruppen, hur är det där, vad händer, vad är det som framkallar det som vi vanliga dödliga kan se ute på isen? Jag lutade mig mot ett räcke utanför Frölundas omklädningsrum inne i Visby ishall och grävde i Nicklas Lasus hjärna. Veteranen tänkte efter (även tystnad talar) och sa sedan:

– Vi har ett prestigelöst lag där vi gör saker för att kompisen ska bli bättre, utmanar för att vi ska uppnå saker hela tiden. Ibland blir det fel, men då ska man känna att man att man är där för varandra; jag kan genuint känna att vi är högre upp på den trappan i år så här tidigt på säsongen. Det har inte varit dåligt tidigare år men man känner ju att det finns en högstanivå redan nu som är väldigt positivt.

Joel Lundqvist, 41, Loui Eriksson, 38, Ryan Lasch, 36, Jan Mursak, 35, Patrik Carlsson, 35 – fem veteraner som valde att lämna (Joel) eller inte fick vara kvar (de övriga) i Frölunda efter förra säsongen. Vinterns upplaga är yngre, är det så enkelt som att skillnaden i uppträdande förklaras av några äldre ut och några yngre in?

Lasu, god vän med flera av de som tagit farväl, säger:

– Jag vet inte … det är ju goa och härliga människor som har lämnat oss, men det är klart att det kommer fram yngre killar med en energi som man naturligt har när man är lite yngre. Samtidigt som vi måste ha en balans i hela bygget, hur vi ska kunna hjälpa varandra. Där tror jag de här nya killarna, de nygamla killarna, där finns en drivkraft, energi, som har varit väldigt bra att få in. Även för mig som varit med ett tag. Bara en sådan sak som försäsongen, man känner att det sätts rekord efter rekord efter rekord i gymmet, delvis för att vi har yngre som är på väg framåt, men det är känslan i gruppen, att det är kul att folk utvecklas hela, hela tiden. Ibland har det varit att bibehålla vissa saker, nu är det mer att vi ska utveckla det, göra det och det, men ingen stress.

** Ni ser ut att ha roligt, jag får känslan att det spritter i benen?
– Ja.

** Det har det kanske gjort förut också, men …
– Det vill jag vara tydlig med – det har inte varit dåligt förut, det har det inte. Bara att … det känns som att det här laget är berett att göra mycket för varandra väldigt tidigt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Roger Rönnberg.

Roger Rönnberg, tränaren som nu går in på sin elfte säsong i rad i Frölunda, får samma fråga. Han lyssnar, tänker efter en stund, sedan kommer det:

– Svårt det där, Henrik, att jämföra olika lag med varandra, men jag kan prata om vad som kännetecknar det här laget, det är … nummer 1: extremt hög energi, vilja. Du ser träningen i dag, det tävlas. Jag tycker de verkligen vill göra varandra bättre både ute på isen och … vi har flera situationer i går på matchen (HV71, 5–1) där vi tappar pucken i känsliga lägen, där man har en klubbspets för att ta bort ett mål för HV. Det kommer naturligt att man vill hjälpa varandra och det är något vi värdesätter högt. Sedan är kommunikationen extremt bra. Ett exempel är målet vi släppte in (mot HV), innan de ens kommer till båset så har Tom (Nilsson) och (David) Edstrom rett ut vad som hände, de har en klar bild av ansvaret, vad de bägge kan göra bättre för att ta bort det. Det finns en trygghet i att vara självkritisk, och det är en fröjd som tränare när den kommunikationen finns mellan spelarna.  Det sätts upp en hand, ”Det där var mitt fel”, istället för att peka och säga ”Vad gör du?” Väldigt bra första tid ihop, laget har satt en standard för hur man är en bra lagkamrat och hjälper varandra.

Rönnberg, precis som Lasu, aktar sig för att såga det gamla bara för att det nya hyllas. Det var ju inte dåligt förr bara för att det upplevs och känns ännu bättre nu. Samtidigt kan man ändå tänka sig som delförklaring att starka karaktärer lämnat, att det då är fler som kliver fram, vågar höja sina röster, att ansvaret så att säga tas av flera i laget.

Rönnberg nickar och säger:

– Så är det säkert. Jag tycker att jag hör fler som pratar, det blir naturligt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Fler får utrymme att ta plats?
– Så är det, jag tycker att de äldre behandlar de yngre på ett väldigt respektfullt sätt. Har vi ett lagmöte så kan lika gärna (Isac) Heens eller Noah Hasa prata som Calle Klingberg eller Max (Friberg). Gruppen, och det tror jag är åldersstrukturen, blir mer homogen. Och gruppen är också mer homogen kulturellt eftersom vi nästan bara har svenska spelare. Väldigt homogen grupp.

En annan intressant aspekt som kan bidra här:

Hela 13 spelare (av 25 i truppen) har antingen bakgrund i Göteborgsområdet eller ett förflutet inom Frölundas juniorverksamhet. I fjol så här års var det åtta av 24. Under säsongen fyllde dock Isac Born, Erik Borg och Loui Eriksson på, å andra sidan försvann Liam Dower Nilsson – så det stannade vid tio.

Ett av Frölundas träningspass i Visby ishall den här veckan.

Tillbaka till Nicklas Lasu en stund, tillbaka till det här modet jag sett i Frölundas passningsspel, inte minst i egen zon där spelbarheten nu är större, variationen bättre. Ibland går det dock åt skogen, som när Lasu i övermod tappade pucken framför eget mål mot Visby Roma i tisdags och ställde till det för Frederik Dichow.

Lasu skrattar till (tro inget annat än att han minns) och säger:

– Den kommer jag inte göra igen … haha. Men vet du vad, en sådan aktion som jag gör när det blir jättekass bakåt, för mig blev det ”Ah, det där var ju inte bra.” Men det var ändå så där att ”Fan, tanken, självförtroendet – det är där.”

ANNONS

** Isac Born gjorde samma sak mot HV71, tappade pucken i egen zon, tog tillbaka den, spelade modigt igen – och lyckades.
– Ja, och … återigen, den (Lasus miss mot Visby Roma) kommer inte ske i slutet av säsongen, men bara intentionen, den tycker jag är bra. Sedan kommer jag in i båset och vet om att ”Det är min kasse”, inget snack om det, ingen behöver säga något, men jag får ändå den här känslan att ”Fan, kunde man inte ha hjälpt dansken”? Hänger du med?

** Du refererar till det här med ”hjälpa varandra” och ”göra kompisen bättre”, i det här fallet Dichow?
– Ja. Och jag känner att … du skulle kunna säga att det bara är en träningsmatch, men för dansken är det viktigt. Då blir det viktigt för mig. 

Fyra segrar på fem träningsmatcher, kanske kommer femte triumfen mot allsvenska Djurgården när Svenska Spel Trophy i Visby, Gotland, avslutas på lördagseftermiddagen (15.00).

Det betyder inte att det är läge att yra om SM-guld för Frölunda, inte ens nära, tvärtom är det så långt bort att funnes det en ariasjungande fet dam i sådana här sammanhang så vore hon på sin höjd nyfödd. Träningsmatcher är inte allvar. Bara förberedelser för det. Där är vi. Inte längre komna än så. Och många SHL-lag ser bra ut. Värt att betänka.

Men – det finns något i Frölundas sätt att spela hockey, spelarnas uppträdande, de tendenser vi ser i match efter match. Om detta handlade texten ovan. En nyfikenhet har väckts, och det ska bli intressant att följa fortsättningen.

***

Sannolikt spelar Frölunda med samma lag mot Djurgården som mot HV71, enda ändringen att Lasse Johansson nu vaktar kassen. Mer kan ni läsa i texten nedan.

***

Nästa lördag är det Frölundadagen i Åby ishall, både herrarna och damerna matchar. Roger Rönnbergs gäng lämnar Gotland söndag morgon, kanske får laget ledigt måndag, eller så blir det ett ”break” mitt i veckan.

Malte Strömwall och familjen anländer Göteborg i helgen, när fansen får stifta bekantskap med laget ute i Mölndal (de som nu får plats i Åby) så är Strömwall alltså med.

Dela
Dela
Gillar ni texten? Dela den!
Använd gärna era sociala medier, ge andra chansen att upptäcka rakapuckar.com. Ju fler som läser desto större chans för sajten att få ett långt liv. Gillar ni läsningen här inne hjälper ni alltså er själva genom att trycka på någon av dela-knapparna som finns under varje text.
Följ på Facebook så får ni veta när en ny text ligger ute.
Följ på Twitter av samma anledning
Följ på Instagram för bilder och "stories."

 

VISBY:
► Vad är det vi ser när nya, föryngrade och ombyggda Frölunda lirar hockey – och varför?
► Jag gjorde ett försök att förstå, grottade ner mig lite.

Nicklas Lasu hade intressanta tankar om säsongens Frölunda. Läs gärna.

Knappt tre veckor före SHL-premiären har Frölunda en fart och en energi jag reagerar på.
Glädjen hos spelarna är påtaglig.
Det tycks helt enkelt harmoniskt.
Blev det bättre utan Joel Lundqvist och de andra veteranerna? Nja, så enkelt är det absolut inte – men effekten kan heller inte förringas.

EN PERSON SOM inte vill medverka med sitt namn säger spontant när vi kikar på en träning med Frölunda inne i Visby ishall:

– Du ser ju hur glada alla är. Det är precis som 2016, då hade vi också många unga spelare.

Jag – som slagits av hur det spritter i benen på Frölundas spelare – har alltså inte alldeles fel i min notering. Så är första tanken när jag lyssnar. För ända sedan matcherna uppe i Strömstad har jag sett en glädje, kanske ska vi kalla det för entusiasm istället, men oavsett valet av bokstäver finns här något att kika närmare på.

Vi som följer Frölunda från sidan har fem matcher in på försäsongen registrerat rätt tydliga detaljer i spelet:

## Högre fart, bra passningsspel, fyndiga offensiva lösningar, mer lekfullt spel; snabbare, skickligare, mer variationsrikt  i power play.

## Rakare på mål, bättre attack.

## Smartare lösningar i egen zon, modigare, nästan lite Oskarshamnshockey ibland.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Men inne i gruppen, hur är det där, vad händer, vad är det som framkallar det som vi vanliga dödliga kan se ute på isen? Jag lutade mig mot ett räcke utanför Frölundas omklädningsrum inne i Visby ishall och grävde i Nicklas Lasus hjärna. Veteranen tänkte efter (även tystnad talar) och sa sedan:

– Vi har ett prestigelöst lag där vi gör saker för att kompisen ska bli bättre, utmanar för att vi ska uppnå saker hela tiden. Ibland blir det fel, men då ska man känna att man att man är där för varandra; jag kan genuint känna att vi är högre upp på den trappan i år så här tidigt på säsongen. Det har inte varit dåligt tidigare år men man känner ju att det finns en högstanivå redan nu som är väldigt positivt.

Joel Lundqvist, 41, Loui Eriksson, 38, Ryan Lasch, 36, Jan Mursak, 35, Patrik Carlsson, 35 – fem veteraner som valde att lämna (Joel) eller inte fick vara kvar (de övriga) i Frölunda efter förra säsongen. Vinterns upplaga är yngre, är det så enkelt som att skillnaden i uppträdande förklaras av några äldre ut och några yngre in?

Lasu, god vän med flera av de som tagit farväl, säger:

– Jag vet inte … det är ju goa och härliga människor som har lämnat oss, men det är klart att det kommer fram yngre killar med en energi som man naturligt har när man är lite yngre. Samtidigt som vi måste ha en balans i hela bygget, hur vi ska kunna hjälpa varandra. Där tror jag de här nya killarna, de nygamla killarna, där finns en drivkraft, energi, som har varit väldigt bra att få in. Även för mig som varit med ett tag. Bara en sådan sak som försäsongen, man känner att det sätts rekord efter rekord efter rekord i gymmet, delvis för att vi har yngre som är på väg framåt, men det är känslan i gruppen, att det är kul att folk utvecklas hela, hela tiden. Ibland har det varit att bibehålla vissa saker, nu är det mer att vi ska utveckla det, göra det och det, men ingen stress.

** Ni ser ut att ha roligt, jag får känslan att det spritter i benen?
– Ja.

** Det har det kanske gjort förut också, men …
– Det vill jag vara tydlig med – det har inte varit dåligt förut, det har det inte. Bara att … det känns som att det här laget är berett att göra mycket för varandra väldigt tidigt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Roger Rönnberg.

Roger Rönnberg, tränaren som nu går in på sin elfte säsong i rad i Frölunda, får samma fråga. Han lyssnar, tänker efter en stund, sedan kommer det:

– Svårt det där, Henrik, att jämföra olika lag med varandra, men jag kan prata om vad som kännetecknar det här laget, det är … nummer 1: extremt hög energi, vilja. Du ser träningen i dag, det tävlas. Jag tycker de verkligen vill göra varandra bättre både ute på isen och … vi har flera situationer i går på matchen (HV71, 5–1) där vi tappar pucken i känsliga lägen, där man har en klubbspets för att ta bort ett mål för HV. Det kommer naturligt att man vill hjälpa varandra och det är något vi värdesätter högt. Sedan är kommunikationen extremt bra. Ett exempel är målet vi släppte in (mot HV), innan de ens kommer till båset så har Tom (Nilsson) och (David) Edstrom rett ut vad som hände, de har en klar bild av ansvaret, vad de bägge kan göra bättre för att ta bort det. Det finns en trygghet i att vara självkritisk, och det är en fröjd som tränare när den kommunikationen finns mellan spelarna.  Det sätts upp en hand, ”Det där var mitt fel”, istället för att peka och säga ”Vad gör du?” Väldigt bra första tid ihop, laget har satt en standard för hur man är en bra lagkamrat och hjälper varandra.

Rönnberg, precis som Lasu, aktar sig för att såga det gamla bara för att det nya hyllas. Det var ju inte dåligt förr bara för att det upplevs och känns ännu bättre nu. Samtidigt kan man ändå tänka sig som delförklaring att starka karaktärer lämnat, att det då är fler som kliver fram, vågar höja sina röster, att ansvaret så att säga tas av flera i laget.

Rönnberg nickar och säger:

– Så är det säkert. Jag tycker att jag hör fler som pratar, det blir naturligt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Fler får utrymme att ta plats?
– Så är det, jag tycker att de äldre behandlar de yngre på ett väldigt respektfullt sätt. Har vi ett lagmöte så kan lika gärna (Isac) Heens eller Noah Hasa prata som Calle Klingberg eller Max (Friberg). Gruppen, och det tror jag är åldersstrukturen, blir mer homogen. Och gruppen är också mer homogen kulturellt eftersom vi nästan bara har svenska spelare. Väldigt homogen grupp.

En annan intressant aspekt som kan bidra här:

Hela 13 spelare (av 25 i truppen) har antingen bakgrund i Göteborgsområdet eller ett förflutet inom Frölundas juniorverksamhet. I fjol så här års var det åtta av 24. Under säsongen fyllde dock Isac Born, Erik Borg och Loui Eriksson på, å andra sidan försvann Liam Dower Nilsson – så det stannade vid tio.

Ett av Frölundas träningspass i Visby ishall den här veckan.

Tillbaka till Nicklas Lasu en stund, tillbaka till det här modet jag sett i Frölundas passningsspel, inte minst i egen zon där spelbarheten nu är större, variationen bättre. Ibland går det dock åt skogen, som när Lasu i övermod tappade pucken framför eget mål mot Visby Roma i tisdags och ställde till det för Frederik Dichow.

Lasu skrattar till (tro inget annat än att han minns) och säger:

– Den kommer jag inte göra igen … haha. Men vet du vad, en sådan aktion som jag gör när det blir jättekass bakåt, för mig blev det ”Ah, det där var ju inte bra.” Men det var ändå så där att ”Fan, tanken, självförtroendet – det är där.”

ANNONS

** Isac Born gjorde samma sak mot HV71, tappade pucken i egen zon, tog tillbaka den, spelade modigt igen – och lyckades.
– Ja, och … återigen, den (Lasus miss mot Visby Roma) kommer inte ske i slutet av säsongen, men bara intentionen, den tycker jag är bra. Sedan kommer jag in i båset och vet om att ”Det är min kasse”, inget snack om det, ingen behöver säga något, men jag får ändå den här känslan att ”Fan, kunde man inte ha hjälpt dansken”? Hänger du med?

** Du refererar till det här med ”hjälpa varandra” och ”göra kompisen bättre”, i det här fallet Dichow?
– Ja. Och jag känner att … du skulle kunna säga att det bara är en träningsmatch, men för dansken är det viktigt. Då blir det viktigt för mig. 

Fyra segrar på fem träningsmatcher, kanske kommer femte triumfen mot allsvenska Djurgården när Svenska Spel Trophy i Visby, Gotland, avslutas på lördagseftermiddagen (15.00).

Det betyder inte att det är läge att yra om SM-guld för Frölunda, inte ens nära, tvärtom är det så långt bort att funnes det en ariasjungande fet dam i sådana här sammanhang så vore hon på sin höjd nyfödd. Träningsmatcher är inte allvar. Bara förberedelser för det. Där är vi. Inte längre komna än så. Och många SHL-lag ser bra ut. Värt att betänka.

Men – det finns något i Frölundas sätt att spela hockey, spelarnas uppträdande, de tendenser vi ser i match efter match. Om detta handlade texten ovan. En nyfikenhet har väckts, och det ska bli intressant att följa fortsättningen.

***

Sannolikt spelar Frölunda med samma lag mot Djurgården som mot HV71, enda ändringen att Lasse Johansson nu vaktar kassen. Mer kan ni läsa i texten nedan.

***

Nästa lördag är det Frölundadagen i Åby ishall, både herrarna och damerna matchar. Roger Rönnbergs gäng lämnar Gotland söndag morgon, kanske får laget ledigt måndag, eller så blir det ett ”break” mitt i veckan.

Malte Strömwall och familjen anländer Göteborg i helgen, när fansen får stifta bekantskap med laget ute i Mölndal (de som nu får plats i Åby) så är Strömwall alltså med.

Dela
Dela
Gillar ni texten? Dela den!
Använd gärna era sociala medier, ge andra chansen att upptäcka rakapuckar.com. Ju fler som läser desto större chans för sajten att få ett långt liv. Gillar ni läsningen här inne hjälper ni alltså er själva genom att trycka på någon av dela-knapparna som finns under varje text.
Följ på Facebook så får ni veta när en ny text ligger ute.
Följ på Twitter av samma anledning
Följ på Instagram för bilder och "stories."

 

VISBY:
► Vad är det vi ser när nya, föryngrade och ombyggda Frölunda lirar hockey – och varför?
► Jag gjorde ett försök att förstå, grottade ner mig lite.

Nicklas Lasu hade intressanta tankar om säsongens Frölunda. Läs gärna.

Knappt tre veckor före SHL-premiären har Frölunda en fart och en energi jag reagerar på.
Glädjen hos spelarna är påtaglig.
Det tycks helt enkelt harmoniskt.
Blev det bättre utan Joel Lundqvist och de andra veteranerna? Nja, så enkelt är det absolut inte – men effekten kan heller inte förringas.

EN PERSON SOM inte vill medverka med sitt namn säger spontant när vi kikar på en träning med Frölunda inne i Visby ishall:

– Du ser ju hur glada alla är. Det är precis som 2016, då hade vi också många unga spelare.

Jag – som slagits av hur det spritter i benen på Frölundas spelare – har alltså inte alldeles fel i min notering. Så är första tanken när jag lyssnar. För ända sedan matcherna uppe i Strömstad har jag sett en glädje, kanske ska vi kalla det för entusiasm istället, men oavsett valet av bokstäver finns här något att kika närmare på.

Vi som följer Frölunda från sidan har fem matcher in på försäsongen registrerat rätt tydliga detaljer i spelet:

## Högre fart, bra passningsspel, fyndiga offensiva lösningar, mer lekfullt spel; snabbare, skickligare, mer variationsrikt  i power play.

## Rakare på mål, bättre attack.

## Smartare lösningar i egen zon, modigare, nästan lite Oskarshamnshockey ibland.

ANNONS

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

PEX Bud – för alla budbehov

Men inne i gruppen, hur är det där, vad händer, vad är det som framkallar det som vi vanliga dödliga kan se ute på isen? Jag lutade mig mot ett räcke utanför Frölundas omklädningsrum inne i Visby ishall och grävde i Nicklas Lasus hjärna. Veteranen tänkte efter (även tystnad talar) och sa sedan:

– Vi har ett prestigelöst lag där vi gör saker för att kompisen ska bli bättre, utmanar för att vi ska uppnå saker hela tiden. Ibland blir det fel, men då ska man känna att man att man är där för varandra; jag kan genuint känna att vi är högre upp på den trappan i år så här tidigt på säsongen. Det har inte varit dåligt tidigare år men man känner ju att det finns en högstanivå redan nu som är väldigt positivt.

Joel Lundqvist, 41, Loui Eriksson, 38, Ryan Lasch, 36, Jan Mursak, 35, Patrik Carlsson, 35 – fem veteraner som valde att lämna (Joel) eller inte fick vara kvar (de övriga) i Frölunda efter förra säsongen. Vinterns upplaga är yngre, är det så enkelt som att skillnaden i uppträdande förklaras av några äldre ut och några yngre in?

Lasu, god vän med flera av de som tagit farväl, säger:

– Jag vet inte … det är ju goa och härliga människor som har lämnat oss, men det är klart att det kommer fram yngre killar med en energi som man naturligt har när man är lite yngre. Samtidigt som vi måste ha en balans i hela bygget, hur vi ska kunna hjälpa varandra. Där tror jag de här nya killarna, de nygamla killarna, där finns en drivkraft, energi, som har varit väldigt bra att få in. Även för mig som varit med ett tag. Bara en sådan sak som försäsongen, man känner att det sätts rekord efter rekord efter rekord i gymmet, delvis för att vi har yngre som är på väg framåt, men det är känslan i gruppen, att det är kul att folk utvecklas hela, hela tiden. Ibland har det varit att bibehålla vissa saker, nu är det mer att vi ska utveckla det, göra det och det, men ingen stress.

** Ni ser ut att ha roligt, jag får känslan att det spritter i benen?
– Ja.

** Det har det kanske gjort förut också, men …
– Det vill jag vara tydlig med – det har inte varit dåligt förut, det har det inte. Bara att … det känns som att det här laget är berett att göra mycket för varandra väldigt tidigt.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

Roger Rönnberg.

Roger Rönnberg, tränaren som nu går in på sin elfte säsong i rad i Frölunda, får samma fråga. Han lyssnar, tänker efter en stund, sedan kommer det:

– Svårt det där, Henrik, att jämföra olika lag med varandra, men jag kan prata om vad som kännetecknar det här laget, det är … nummer 1: extremt hög energi, vilja. Du ser träningen i dag, det tävlas. Jag tycker de verkligen vill göra varandra bättre både ute på isen och … vi har flera situationer i går på matchen (HV71, 5–1) där vi tappar pucken i känsliga lägen, där man har en klubbspets för att ta bort ett mål för HV. Det kommer naturligt att man vill hjälpa varandra och det är något vi värdesätter högt. Sedan är kommunikationen extremt bra. Ett exempel är målet vi släppte in (mot HV), innan de ens kommer till båset så har Tom (Nilsson) och (David) Edstrom rett ut vad som hände, de har en klar bild av ansvaret, vad de bägge kan göra bättre för att ta bort det. Det finns en trygghet i att vara självkritisk, och det är en fröjd som tränare när den kommunikationen finns mellan spelarna.  Det sätts upp en hand, ”Det där var mitt fel”, istället för att peka och säga ”Vad gör du?” Väldigt bra första tid ihop, laget har satt en standard för hur man är en bra lagkamrat och hjälper varandra.

Rönnberg, precis som Lasu, aktar sig för att såga det gamla bara för att det nya hyllas. Det var ju inte dåligt förr bara för att det upplevs och känns ännu bättre nu. Samtidigt kan man ändå tänka sig som delförklaring att starka karaktärer lämnat, att det då är fler som kliver fram, vågar höja sina röster, att ansvaret så att säga tas av flera i laget.

Rönnberg nickar och säger:

– Så är det säkert. Jag tycker att jag hör fler som pratar, det blir naturligt.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

** Fler får utrymme att ta plats?
– Så är det, jag tycker att de äldre behandlar de yngre på ett väldigt respektfullt sätt. Har vi ett lagmöte så kan lika gärna (Isac) Heens eller Noah Hasa prata som Calle Klingberg eller Max (Friberg). Gruppen, och det tror jag är åldersstrukturen, blir mer homogen. Och gruppen är också mer homogen kulturellt eftersom vi nästan bara har svenska spelare. Väldigt homogen grupp.

En annan intressant aspekt som kan bidra här:

Hela 13 spelare (av 25 i truppen) har antingen bakgrund i Göteborgsområdet eller ett förflutet inom Frölundas juniorverksamhet. I fjol så här års var det åtta av 24. Under säsongen fyllde dock Isac Born, Erik Borg och Loui Eriksson på, å andra sidan försvann Liam Dower Nilsson – så det stannade vid tio.

Ett av Frölundas träningspass i Visby ishall den här veckan.

Tillbaka till Nicklas Lasu en stund, tillbaka till det här modet jag sett i Frölundas passningsspel, inte minst i egen zon där spelbarheten nu är större, variationen bättre. Ibland går det dock åt skogen, som när Lasu i övermod tappade pucken framför eget mål mot Visby Roma i tisdags och ställde till det för Frederik Dichow.

Lasu skrattar till (tro inget annat än att han minns) och säger:

– Den kommer jag inte göra igen … haha. Men vet du vad, en sådan aktion som jag gör när det blir jättekass bakåt, för mig blev det ”Ah, det där var ju inte bra.” Men det var ändå så där att ”Fan, tanken, självförtroendet – det är där.”

ANNONS

** Isac Born gjorde samma sak mot HV71, tappade pucken i egen zon, tog tillbaka den, spelade modigt igen – och lyckades.
– Ja, och … återigen, den (Lasus miss mot Visby Roma) kommer inte ske i slutet av säsongen, men bara intentionen, den tycker jag är bra. Sedan kommer jag in i båset och vet om att ”Det är min kasse”, inget snack om det, ingen behöver säga något, men jag får ändå den här känslan att ”Fan, kunde man inte ha hjälpt dansken”? Hänger du med?

** Du refererar till det här med ”hjälpa varandra” och ”göra kompisen bättre”, i det här fallet Dichow?
– Ja. Och jag känner att … du skulle kunna säga att det bara är en träningsmatch, men för dansken är det viktigt. Då blir det viktigt för mig. 

Fyra segrar på fem träningsmatcher, kanske kommer femte triumfen mot allsvenska Djurgården när Svenska Spel Trophy i Visby, Gotland, avslutas på lördagseftermiddagen (15.00).

Det betyder inte att det är läge att yra om SM-guld för Frölunda, inte ens nära, tvärtom är det så långt bort att funnes det en ariasjungande fet dam i sådana här sammanhang så vore hon på sin höjd nyfödd. Träningsmatcher är inte allvar. Bara förberedelser för det. Där är vi. Inte längre komna än så. Och många SHL-lag ser bra ut. Värt att betänka.

Men – det finns något i Frölundas sätt att spela hockey, spelarnas uppträdande, de tendenser vi ser i match efter match. Om detta handlade texten ovan. En nyfikenhet har väckts, och det ska bli intressant att följa fortsättningen.

***

Sannolikt spelar Frölunda med samma lag mot Djurgården som mot HV71, enda ändringen att Lasse Johansson nu vaktar kassen. Mer kan ni läsa i texten nedan.

***

Nästa lördag är det Frölundadagen i Åby ishall, både herrarna och damerna matchar. Roger Rönnbergs gäng lämnar Gotland söndag morgon, kanske får laget ledigt måndag, eller så blir det ett ”break” mitt i veckan.

Malte Strömwall och familjen anländer Göteborg i helgen, när fansen får stifta bekantskap med laget ute i Mölndal (de som nu får plats i Åby) så är Strömwall alltså med.

Dela
Dela
Gillar ni texten? Dela den!
Använd gärna era sociala medier, ge andra chansen att upptäcka rakapuckar.com. Ju fler som läser desto större chans för sajten att få ett långt liv. Gillar ni läsningen här inne hjälper ni alltså er själva genom att trycka på någon av dela-knapparna som finns under varje text.
Följ på Facebook så får ni veta när en ny text ligger ute.
Följ på Twitter av samma anledning
Följ på Instagram för bilder och "stories."

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt