►Gustav Lindström stod i centrum mot Brynäs. Tacklingarna, det fysiska spelet – men också för en alldeles utmärkt insats.
► När Frölunda tog ett steg framåt som lag gjorde Lindström det också.
► 20-åringen kvalade in på min topp 5 – men ni anar förstås vem som är nummer 1.
NÄR FRÖLUNDAS NUMMER 10 stod upp mot Robert Kousal i anfallsszonen blev det heta känslor.
Omdebatterat på Twitter.
Huvudtackling?
Men nej, det fanns inget fult. Kousal kom med fart och lågt huvud, Gustav Lindström stod bara upp.
– Jag höll nere armarna, han åkte in i bröstet mig. Olyckligt att han var låg, men jag måste stå upp där, annars kan de få ett friläge, sa Lindström.
Kousal var tillbaka i spel i tredje perioden, ingen fara med tjecken. Och inte så värst mycket snack från hans lagkamrater heller.
– De sa mest att jag skulle hålla uppe huvudet resten av matchen, berättade Lindström lugnt.
Duellen där Jesper Jensen åkte in i sargen mindes han inte ens, och tacklingen i ryggen på Nicklas Danielsson:
– Den var ju fin …
Nä, det var den inte. Men i övrigt gjorde inte Lindström många misstag. Bra med pucken, bra samspel med Jonathan Sigalet, och så smällde han på.
– Jag gillar att tacklas och spela hårt, det är en del av mitt spel. Inte åka och leta, men ta chansen när den kommer.
Detroit Red Wings, som skrev kontrakt med Lindström i somras, gillar förstås den här aspekten av Frölundabackens spel.
Wings utvecklingsansvarige Shawn Horcoff har varit över och sett Lindström, kommer tillbaka i februari. Allt talar för att det bara blir en SHL-säsong i Frölunda för stockholmaren med djurgårdstatuering på armen.
Om övertidssegern mot Brynäs sa Lindström:
– Skönt att vinna efter … vad var det, två förluster? Helt sjukt jämnt i den här ligan, men det här var ett bra steg i rätt riktning. Något att bygga vidare på inför Mora på lördag.
Frölunda bussar upp redan på fredagen.
***
Visst fanns skönhetsfläckar i Frölundas spel, ibland för nätt i egen zon, ibland spelvändningar emot, men det var en bra motståndare, och det var två lag som öste på och ställde tuffa frågor.
Attityden, inställningen, kampen, gå på mål-attityden – mycket var bra.
Jag förstår faktiskt inte de som inte gillade underhållningen. Det är målchanser, inte mål, som gör hockey sevärd.
Här fanns allt utom vassa avslut.
I gengäld superbt målvaktsspel.
***
Jag har i princip inget emot domarutbyte, men en rysk KHL-domare (Ivan Fatejev) och en svensk SHL-dito (Sören Persson) blir inte per automatik en bra blandning.
Brynästränaren Magnus Sundquist berättade hur en av domarna tog spöktrippingen på David Rautio (Fatejev, som jag förstod det), den andre ville ha goaltender interference på Tim Söderlund.
När Gustav Lindström tacklade Nicklas Danielsson i ryggen var det också två helt skilda bedömningar.
Båda gångerna gick det Brynäs emot.
I gengäld åkte Joel Lundqvist ut för en klockren tackling.
Ja, ja …
Jag uppskattade i alla fall Sundquists sätt att se på saken. Spontant blev han förstås vansinnig (jag hade slagit sönder båset, förmodligen …) men på presskonferensen var han lugn och koncentrerade mest att det som hänt hänt.
Jag gillade vad jag såg av Brynäs. Förutspår bra saker för det här laget.
***
Okej, jag analyserar vidare under eftermiddagen efter träningen, här mina fem bästa i Frölunda.
1 – Johan Gustafsson
* Säsongens första nolla, ett stort antal klassräddningar. Inte ens hans värsta kritiker borde kunna klaga nu (men man ska inte vara för säker …)
2 – Gustav Lindström
* Ruskigt aktiv i den här matchen, tar stort ansvar. Sa någon att han var rookie i SHL …?
3 – Jonathan Sigalet
* Blivit lagets pappa, har stor del i att Lindström vuxit ytterligare ett steg.
4 – Patrik Carlsson
* Inte så mycket för målet, men han var het, skapade (och missade) chanser. Mycket delaktig.
5 – Joel Mustonen
* Länge sedan jag såg honom så här bra. Har jag någonsin? Kanske. Men inte så ofta.
Bubblare: Chay Genoway, Anders Grönlund, Viktor Ekbom, Tim Söderlund, Ryan Lasch, Joel Lundqvist.
