► Herregud, vilken hockeymatch.
► Frölunda i 2-0-ledning.
► Växjö med styrka, klass och gulddoftande hockey.
► Fredrik Styrmans dråpliga självmål som gav Växjö 3–2 och kopplat grepp.
► Det var en kväll att njuta av – och Frölunda behöver inte skämmas, tycker jag. Inte alls. En bit kvar till Växjös klass, men det är det många lag som har.
FRÖLUNDA–VÄXJÖ 2-5: Inte ens 2–0-ledning efter magnifikt PP-spel räckte för att hålla undan.
Frölunda orkade verkligen inte stå emot.
Jag vet att Fredrik Styrmans tokiga självmål blev matchavgörande (2–3), men det fanns en logik i att Växjö vände och vann.
Serieledaren var helt oberörd av tidiga underläget, skakade lite på sig, använde all den trygghet som byggts upp under hösten, satte fart på ben och puck – och det var liksom inget snack vilket lag som var bäst.
Psykologiskt viktigt mål i slutet av andra perioden, verkligen så i tredje perioden också.
Adam Brodeckis prickskytte efter bara tio sekunder. Skottet. Wow!
Styrmans självmål som gjorde Brendan Shinnimin till 3–2-målskytt.
De två målen tog knäcken på Frölundas energi, Växjö kunde förhållandevis enkelt hålla undan.
Klassmål av Andrew Calof vid 4–2, samme man satte femman i tom kasse.
Jag vill mycket mer hylla Växjö än såga Frölunda.
Sam Hallams gäng har vassare spets, har kommit längre med sitt lag, visade med eftertryck varför man just nu är bäst i landet.
Roger Rönnbergs gäng stod dock ett ärligt försök, gjorde många saker rätt, och … sorry, jag vet att fans står redo med slipade knivar, men jag har inga.
Frölunda har rest sig efter en tung höst, har hittat något att tro på, och jag känner att den tron finns kvar efter i kväll.
Det räckte bara inte den här kvällen.
Ett självmål som inte finns, några kvalitetsavslut från Växjö, shit happens; av med med mössan, bocka, träna på – och nästa gång så …
Det märktes liksom att både Rasmus Dahlin och Adam Almquist saknades.
***
Efter två perioder satt jag och njöt.
Grymt underhållande hockey vi fick se.
Växjö som förde spelet, lite grand första 20, massivt så andra 20, Frölunda som spelade rejält, enkelt, höll uppe farten, vägrade att (mer än i engångsfall) spela fast sig och därmed skickade en tydlig signal till SHL:s ledarlag:
Okej – ni är förbaskat bra, men jösses, ni ska få kämpa för att skapa chanser på oss.
Frölundas dödliga power play gav en bra matchbild (2–0), jag gillade hur laget rätt ofta spelade sig snabbt ur egen zon, lirade rätt krångelfri hockey, ofta gick raka vägen på mål och uppträdde med en passion jag sällan sett i vinter.
Även när Växjö tryckte på som bäst fanns rätt bra kyla, och en del intressanta omställningslägen.
Jag älskade att se Frölunda spela med den här viljan, med den här farten, att verklu att försöka haka på och tävla mot ligans bästa gäng.
Och jag älskade verkligen att se Växjö bara skaka av sig två mål emot i första, mala ner Frölunda med en rörlig, fantasifull offensiv där killar som Brendan Shinnimin, Andrew Calof, Pontus Netterberg med flera var grymma på att skydda puck och bygga tryck.
Eric Martinssons sena 1–2 peggade upp för en superavslutning.
Så som Frölunda rasade ihop i tredje perioden var inte snyggt.
Men – det var mot Växjö, ett Växjö fullsmockat med självförtroende, Sveriges bästa hockeylag.
Jag tycker faktiskt inte det är så värst mycket att skämmas för.
Bara att bryta ihop och komma igen.
***
I en fartig, härligt förstaperiod var det PP-spelet som stod i centrum.
Växjö hade jättechanser i sitt första.
Frölunda målade i sina två första och var ytterst nära i sitt tredje.
PP1-formationer, där Matt Donovan förtjänstfullt ersatte armskadade Adam Almquist, hade slutat tänka så förbaskat mycket, gick på instinkt, drev upp farten, och två gånger hittade Frölunda passningar över centrallinjen så att Victor Olofsson (Buffalo Sabres på plats i Scandinavium) bara behövde nypa till.
1–0 på Simon Hjalmarssons pass.
2–0 på Ryan Laschs.
… och sedan ytterst nära 3–0 i slutet då Växjö gick på knäna.
Men – Växjö skapade också chanser, även utanför PP-spelet; det här var en härlig hockeyperiod mellan två bra lag.
***
I den andra var det nästan bara Växjö.
Wow, vilken klass laget visade.
Tryck från många formationer.
Långa anfall, ett tag trodde jag Frölundacoachen Roger Rönnberg skulle ta tidig timeout, inte minst sedan Robert Rosén och Brendan Shinnimin haft jättelägen i det som på hockeyengelska kallas ”the slot”.
Eric Martinsson sköt det logiska 1–2 med drygt minuten kvar av mellanakten.
***
Johan Gustafsson klagar säkert många fans på. Inte jag. Kolla avsluten. Kvalité och klass. Och vid 1-2 skymde Carl Grunfdström.
Matchens räddning: Max Friberg som kastade sig och täckte när Pontus Netterberg hade öppet mål.
***
JVM-spelare som saknades:
Frölunda: Rasmus Dahlin, Lias Andersson.
Växjö: Elias Pettersson, Linus Högberg, Jonas Röndbjerg.
I Smålandslaget missade skadade Tuomas Kiiskinen sin sjätte match i rad, i Frölunda vet ni ju att Pathrik Westerholm och Sean Bergenheim varit borta i evigheter, Mattias Nörstebö och Oliwer Fjellström sedan länge.
***
## Fakta:
1–0 (4.35) Victor Olofsson 5/4 (Hjalmarsson, Lasch)
* Rappt, vasst PP-spel där ett sidledspass just framför mål gav Olofsson tom kasse.
2–0 (13.51) Victor Olofsson 5/4 (Lasch, Lundqvist)
* Återigen bra PP där pass över centrallinjen ställde Växjö, nu fick Olofsson passet av Ryan Lasch.
2–1 (38.40) Eric Martinsson (Lundberg, Fröberg)
* Vunnen tekning, back-back, skott som Johan Gustafsson nog inte såg nog av. Resultat av långvarigt, massivt Växjötryck.
2–2 (40.10) Adam Brodecki (Bohm, Martinsson)
* En projektil som Brodecki fick på, över Gustafssons vänsteraxel.
2–3 (45.45) Brendan Shinnimin
* Årets självmål, läget tycktes under kontroll när Fredrik Styrman slog in pucken via Johan Gustafssons benskydd.
2–4 (51.49) Andrew Calof (Shinnimin, Rosén)
* Calof vände på en femöring och sköt genom en motståndare, Gustafsson skymd, hann inte agera.
2–5 (58.38) Andrew Calof, tom kasse (Rahimi)
* Avgjort, förstås.
***
Så spelade Frölunda
Kedjor:
Victor Olofsson–Joel Lundqvist–Ryan Lasch
Mats Rosseli Olsen–Simon Hjalmarsson–Sebastian Stålberg
Carl Grundström–Joel Mustonen–Ponthus Westerholm
Pontus Widerström–Christoffer Ehn–Max Friberg
Jesper Emanuelsson
Backar:
Fredrik Styrman–Filip Westerlund
Matt Donovan–Kristoffer Gunnarsson
Jonathan Sigalet–John Nyberg
Leon Lerebäck
Målvakt:
Johan Gustafsson (Johan Mattsson)
Växjö
Kedjor:
Andrew Calof–Robert Rosén–Brendan Shinnimin
Dominik Bokk–Janne Pesonen–Liam Reddox
Pontus Netterberg–Linus Fröberg–Adam Brodecki
Martin Lundberg–Erik Josefsson–Nils Carnbäck
Axel Sundberg
Backar:
Eric Martinsson–Arvid Lundberg
Joel Persson–Daniel Rahimi
Peter Andersson–Noah Welch
Oliver Bohm
Målvakt:
Viktor Fasth (Viktor Andrén)