Grauers: ”Inte tanken att vi ska rädda klubb X”
► Det blev en snackis, detta – så ett varv till:
► Det handlar inte om att enstaka SHL-klubbar med god ekonomi ska rädda andra som misskött sina finanser.
► – Vi i SHL får ta ett kollektivt ansvar, vårt bolag får hantera det, inte enskilda klubbar. Men det är viktigt att poängtera, vi är inte i närheten av att ha ett färdigt förslag, säger Frölundas ordförande Mats Grauers.
JAG SKREV REDAN i morse vilket intresse som Aftonbladets intervju med avgående SHL-VD:n Michael Marchal väckte, jag poängterade – eftersom jag såg upprörda supportrar reagera – att det sannolikt inte alls handlade om att rika klubbar skulle ge något till fattiga.
Möjligen låna ut. För att rädda i ett akut läge. Med tuffa återbetalningskrav. Så att ingen klubb som misskött ekonomin skulle få en smidig framtidsresa på andras bekostnad.
Jag pratade nyss med Frölundas ordförande Mats Grauers som även han sett hur supportrar reagerat. Han poängterade att SHL är långt från ett beslut i frågan men klargjorde:
– Om Frölunda har en bra likviditet, då är inte tanken att vi ska rädda klubb X eller Y som har varit oförsiktig i ett tidigare skede. Så ser inte jag det. Det är ett kollektivt ansvar som SHL har. Vi måste ha beredskap för vad som kan hända i framtiden, värna om vår fina produkt. Det är inte fråga om att en klubb ska ge till annan.
Grauers, och många andra med honom, hoppas på att publiken snart kan återkomma. Han vet också att det kan dröja, idrotten måste förbereda sig för det värsta – i SHL-hockeyns fall kan det vara så att en eller två klubbar någon gång efter jul/nyår är i ett så prekärt ekonomiskt läge att man inte kan fortsätta.
Pengarna slut.
Likviditeten på minus.
Ni anar själva kaoset om en klubb skulle tvingas dra sig ur. Ett sådant läge vill SHL undvika till varje pris.
– Om det skulle bli så, om, då är det viktigt att vi har en strategi. Vi måste vara rädda om vår fina produkt. Men det är vårt bolag som hanterar det, inte enstaka klubbar, säger Grauers.
** Men ert bolag, det är ju ni klubbar. Om två är illa ute så är det övriga tolv som ska låna ut pengarna?
– Eller att framtida pengar hålls inne. Det finns många sätt att lösa det på.
Varje SHL-klubb får årligen uppemot 40 miljoner via det fantastiska C More-avtalet. En krislösning kan alltså vara att klubb X i problem får hjälp med si och så många miljoner av bolaget SHL – i gengäld får klubb X lika många miljoner mindre nästa gång det är dags för C Mores enarmade bandit att rassla ut vinsten.
Mats Grauers:
– Håller man någon under armarna så är tanken att den organisationen ska betala tillbaka. Viktigt att fansen inte tror att de klubbar som byggt upp något bra ska tvingas till åtgärder. Det är ett SHL-engagemang i så fall. Men det är så kolossalt många om. Vi vet ju ingenting, men om vi inte har publik efter flera månader, då kommer klubbarna ha problem. Och vi vet inte om staten kommer fortsätta att ge stöd.
– Man ska se det så här: SHL försöker förbereda sig på allt som kan hända. Men vi är inte i närheten av att ha ett färdigt förslag, det är viktigt att poängtera. För SHL är det oerhört viktigt att vi är rädda om vår produkt så den kan leva starkt i framtiden. Vad det kommer innebära för åtgärder får vi tillsammans titta på.
***
***
Så här gör man i Tyskland.
Following a political decision; the DEL clubs now with a tryout-period of 20% arena capacity. League and clubs will decide September 21 whether they can play with this restriction for the time being. https://t.co/a40W2Iybhw
— EuropeanHockeyClubs (@EHCAlliance) September 16, 2020
Tack för er förståelse.
