I dag vill jag dela ut några rosor till hockeymammor jag stött på genom åren, som servat sina ättelägg med mackor, med kramar, med stöd, med lämningar och hämtningar.

Jag tänker lite extra på en eller två som jag vet skött hela klabbet på egen hand, utan tillhörande man, dessutom med fler barn att hålla ordning på.

Utan er supermammor är det många fina hockeyspelare som aldrig nått dit där de är i dag.

Utan er supermammor är det flera före detta ungdomsspelare som inte hade kunnat se tillbaka på en tid där de fick lära sig att fungera i grupp, respektera andra – och ha förbaskat roligt längs vägen.

Grattis på er dag! Mors dag. Inte morsdag. Men … visst kan ni morsa på morsan.