Gästkrönika, Szemberg: ”Passiva klubbmedlemmar ett större hot”

Gästkrönika, Szemberg: ”Passiva klubbmedlemmar ett större hot”

Gästkrönika, Szemberg: ”Passiva klubbmedlemmar ett större hot”

Gästkrönika, Szemberg: ”Passiva klubbmedlemmar ett större hot”

Szymon Szemberg. Fotocred: EHC/YOUTUBE (skärmdump)

► Texten nedan är tidigare publicerad på Szymon Szembergs Facebooksida. Jag tyckte den var alldeles utmärkt så till vida att den nyanserar bilden av något som blivit en stor snackis bland svenska hockeysupportrar – Red Bull som partner till SHL – och frågade Szymon om han var okej med att låta sitt alster publiceras här på rakapuckar.com i form av en gästkrönika. Det var han.
► Szymon Szemberg är, för den som inte vet, tidigare GP-journalist som sedan ägnat många år i hockeyns tjänst, först på det internationella förbundet, sedan CHL och till sist den europeiska klubbunionen: EHC.
/Henrik Leman, redaktör för rakapuckar.com

***

Red Bull Overtime har retat upp svenska hockeysuportrar extra mycket. Det kommer fortsätta, dock inte marknadsföras i arenorna. Just nu i alla fall.

FÖR SNART EN vecka sen offentliggjorde SHL ett partnerskap med energidrycken Red Bull. Innan jag delar några tankar, några bekännelser.

Jag har smakat på drycken en gång, då det var en give-away på något event. Min fru, som är legitimerad sjuksköterska, skulle göra dåliga saker med mig om jag kom hem med en burk. Jag tycker också Hockeysupporterunionen argumenterar på ett relevant sätt när de beskriver att det finns problematiska hälsoaspekter att ta i beaktande vad gäller energidrycken.

Jag har ett idealistiskt, romantiskt och hopplöst förlegat förhållande till reklam inom sport. Jag har lovat mig själv dyrt och heligt att klippa alla band om någon av mina favoritklubbar i hockey eller fotboll tar in en sponsor i klubbnamnet, det må vara Red Bull eller nåt annat.

Jag ryser av obehag när jag ser företagsloggor staplade på varandra på klubbdräkter (fastän jag är mycket väl medveten om vilka intäkter de genererar) och jag kommer alltid ha en plats i mitt hjärta för Brynäs som håller dräkten reklamfri. (Och gjorde trots det ett plusresultat på 33 miljoner förra säsongen)

Det var också nåt som dog i mig när mitt Montreal Canadiens följde NHL-strömmen och satte en kommersiell logga på världens mest klassiska hockeydräkt för några år sen. Trots att sidorna i loggan på högra skuldran inte får vara större än ungefär sex centimeter så är detta nåt som gör att jag mår dåligt varje gång när ser tröjan.

Så även om jag då till en viss del rent känslomässigt kan relatera till delar av publikens protester som ser Red Bull som ett rött (!) skynke givet deras övertagande av några sportklubbar i Europa, så var de flesta protesterna under SHL:s första omgång just känslomässiga.

Ett avtal mellan SHL och Red Bull har inga möjligheter att påverka paragrafen i RF-stadgarna som säger att den ideella föreningen måste behålla en röstmajoritet i ett idrotts-AB. (Det som till vardags kallas för 51%-regeln). En klubb kan inte påverka det, inte en liga heller och inte ens ett förbund kan ensamt ändra det därför att frågan ägs av Riksidrottsförbundet, RF, som ägs av 72 specialidrottsförbund.

Så även om jag aldrig skulle hålla på ett lag med ett kommersiellt inslag i klubbnamnet (har ni förresten tänkt på var MoDo kommer ifrån?) så måste även den mest renlärige medge att Red Bull har gjort bra saker i både Salzburg och München, där man har tagit över hockeyklubbarna. I Salzburg öppnade Red Bull 2014 en hockeyakademi som knappt har någon motsvarighet någon annanstans i Europa. Mycket av den kvalitetsökning som vi har sett inom spelarutveckling i österrikisk och tysk hockey kan krediteras den akademin.

Så om Red Bull inte hade köpt in sig i EC Salzburg 2007 (hur många av er därute hyste genuina känslor för den konkursmässiga klubben i Österrikes andra alternativt tredje division?) hade det inte blivit någon Red Bull Academy där cirka 400 talanger från stora delar av Europa får kombinera skolundervisning med högklassig idrottsträning. Är det bra eller dåligt för hockeyns utveckling?

Elithockey i München har en sorglig historia med ständiga misslyckanden och konkurser. Så när Red Bull tog över EHC München 2012 (ingen klassisk klubb direkt, bildad 1998) och blev Red Bull München ledde det till att proffshockeyn för första gången på allvar blev etablerat i Bayerns huvudstad.

Efter fyra nationella titlar och en CHL-final (mot Frölunda) bestämde man att bygga en ny arena och sen 2024 står sagolika SAP Garden i Münchens historiska Olympiapark, en perfekt arena för elithockey (11 000) dessutom med tre (!) träningsrinkar under jorden som gör att klubben kunde flytta hela sin u-verksamhet till arenan.

I sin tur betyder det att man kan ta bort München från den tyska hockeykartans vita fläckar samt att hockeyn håller på att bli en stor ungdomssport i staden där fotboll är kung – tack vare fyra moderna isytor. (Finns inte en svensk klubb som har en liknande anläggning).

Detta hade inte hänt utan Red Bull. Är den satsningen bra eller dålig för hockeyn?

Som jag skrev initialt har jag respekt för supportrar som i lördags demonstrerade för 51%-regeln och som ser företagsövertagande av idrottsklubbar som en oroande trend. Jag gillar det inte heller.

Men min fråga till de som stod där med banderoller:

Hur många av er är medlemmar i den klubb ni älskar? Om ni är medlemmar, hur många av er håller er informerade om saker som sker utanför isen och som går regelbundet på årsmöten? Av er som håller er uppdaterade och går på årsmöten, hur många av er är aktiva på dessa möten, vågar ifrågasätta styrelsens eller valberedningens beslut, avkräver en utvärdering av personerna som sitter där och kanske föreslår egna kandidater till förtroendeposter? Och därmed utövar det inflytande som medlemskapet berättigar till.

För utan engagerat och aktivt medlemskap blir detta med 51%-regeln enbart ett poserande.

För att undvika all otydlighet om var jag står i Red Bull-frågan: Jag är emot en ”redbullifiering” av svensk ishockey, men jag ser passiva klubbmedlemmar som ett större hot för att det ska hända än ett tydligt reglerat tvåårsavtal med SHL.   

SZYMON SZEMBERG

***

Här kan den som vill läsa mer om hur SHL resonerar om det här med Red Bull Overtime.

 

Szymon Szemberg. Fotocred: EHC/YOUTUBE (skärmdump)

► Texten nedan är tidigare publicerad på Szymon Szembergs Facebooksida. Jag tyckte den var alldeles utmärkt så till vida att den nyanserar bilden av något som blivit en stor snackis bland svenska hockeysupportrar – Red Bull som partner till SHL – och frågade Szymon om han var okej med att låta sitt alster publiceras här på rakapuckar.com i form av en gästkrönika. Det var han.
► Szymon Szemberg är, för den som inte vet, tidigare GP-journalist som sedan ägnat många år i hockeyns tjänst, först på det internationella förbundet, sedan CHL och till sist den europeiska klubbunionen: EHC.
/Henrik Leman, redaktör för rakapuckar.com

***

Red Bull Overtime har retat upp svenska hockeysuportrar extra mycket. Det kommer fortsätta, dock inte marknadsföras i arenorna. Just nu i alla fall.

FÖR SNART EN vecka sen offentliggjorde SHL ett partnerskap med energidrycken Red Bull. Innan jag delar några tankar, några bekännelser.

Jag har smakat på drycken en gång, då det var en give-away på något event. Min fru, som är legitimerad sjuksköterska, skulle göra dåliga saker med mig om jag kom hem med en burk. Jag tycker också Hockeysupporterunionen argumenterar på ett relevant sätt när de beskriver att det finns problematiska hälsoaspekter att ta i beaktande vad gäller energidrycken.

Jag har ett idealistiskt, romantiskt och hopplöst förlegat förhållande till reklam inom sport. Jag har lovat mig själv dyrt och heligt att klippa alla band om någon av mina favoritklubbar i hockey eller fotboll tar in en sponsor i klubbnamnet, det må vara Red Bull eller nåt annat.

Jag ryser av obehag när jag ser företagsloggor staplade på varandra på klubbdräkter (fastän jag är mycket väl medveten om vilka intäkter de genererar) och jag kommer alltid ha en plats i mitt hjärta för Brynäs som håller dräkten reklamfri. (Och gjorde trots det ett plusresultat på 33 miljoner förra säsongen)

Det var också nåt som dog i mig när mitt Montreal Canadiens följde NHL-strömmen och satte en kommersiell logga på världens mest klassiska hockeydräkt för några år sen. Trots att sidorna i loggan på högra skuldran inte får vara större än ungefär sex centimeter så är detta nåt som gör att jag mår dåligt varje gång när ser tröjan.

Så även om jag då till en viss del rent känslomässigt kan relatera till delar av publikens protester som ser Red Bull som ett rött (!) skynke givet deras övertagande av några sportklubbar i Europa, så var de flesta protesterna under SHL:s första omgång just känslomässiga.

Ett avtal mellan SHL och Red Bull har inga möjligheter att påverka paragrafen i RF-stadgarna som säger att den ideella föreningen måste behålla en röstmajoritet i ett idrotts-AB. (Det som till vardags kallas för 51%-regeln). En klubb kan inte påverka det, inte en liga heller och inte ens ett förbund kan ensamt ändra det därför att frågan ägs av Riksidrottsförbundet, RF, som ägs av 72 specialidrottsförbund.

Så även om jag aldrig skulle hålla på ett lag med ett kommersiellt inslag i klubbnamnet (har ni förresten tänkt på var MoDo kommer ifrån?) så måste även den mest renlärige medge att Red Bull har gjort bra saker i både Salzburg och München, där man har tagit över hockeyklubbarna. I Salzburg öppnade Red Bull 2014 en hockeyakademi som knappt har någon motsvarighet någon annanstans i Europa. Mycket av den kvalitetsökning som vi har sett inom spelarutveckling i österrikisk och tysk hockey kan krediteras den akademin.

Så om Red Bull inte hade köpt in sig i EC Salzburg 2007 (hur många av er därute hyste genuina känslor för den konkursmässiga klubben i Österrikes andra alternativt tredje division?) hade det inte blivit någon Red Bull Academy där cirka 400 talanger från stora delar av Europa får kombinera skolundervisning med högklassig idrottsträning. Är det bra eller dåligt för hockeyns utveckling?

Elithockey i München har en sorglig historia med ständiga misslyckanden och konkurser. Så när Red Bull tog över EHC München 2012 (ingen klassisk klubb direkt, bildad 1998) och blev Red Bull München ledde det till att proffshockeyn för första gången på allvar blev etablerat i Bayerns huvudstad.

Efter fyra nationella titlar och en CHL-final (mot Frölunda) bestämde man att bygga en ny arena och sen 2024 står sagolika SAP Garden i Münchens historiska Olympiapark, en perfekt arena för elithockey (11 000) dessutom med tre (!) träningsrinkar under jorden som gör att klubben kunde flytta hela sin u-verksamhet till arenan.

I sin tur betyder det att man kan ta bort München från den tyska hockeykartans vita fläckar samt att hockeyn håller på att bli en stor ungdomssport i staden där fotboll är kung – tack vare fyra moderna isytor. (Finns inte en svensk klubb som har en liknande anläggning).

Detta hade inte hänt utan Red Bull. Är den satsningen bra eller dålig för hockeyn?

Som jag skrev initialt har jag respekt för supportrar som i lördags demonstrerade för 51%-regeln och som ser företagsövertagande av idrottsklubbar som en oroande trend. Jag gillar det inte heller.

Men min fråga till de som stod där med banderoller:

Hur många av er är medlemmar i den klubb ni älskar? Om ni är medlemmar, hur många av er håller er informerade om saker som sker utanför isen och som går regelbundet på årsmöten? Av er som håller er uppdaterade och går på årsmöten, hur många av er är aktiva på dessa möten, vågar ifrågasätta styrelsens eller valberedningens beslut, avkräver en utvärdering av personerna som sitter där och kanske föreslår egna kandidater till förtroendeposter? Och därmed utövar det inflytande som medlemskapet berättigar till.

För utan engagerat och aktivt medlemskap blir detta med 51%-regeln enbart ett poserande.

För att undvika all otydlighet om var jag står i Red Bull-frågan: Jag är emot en ”redbullifiering” av svensk ishockey, men jag ser passiva klubbmedlemmar som ett större hot för att det ska hända än ett tydligt reglerat tvåårsavtal med SHL.   

SZYMON SZEMBERG

***

Här kan den som vill läsa mer om hur SHL resonerar om det här med Red Bull Overtime.

 

Szymon Szemberg. Fotocred: EHC/YOUTUBE (skärmdump)

► Texten nedan är tidigare publicerad på Szymon Szembergs Facebooksida. Jag tyckte den var alldeles utmärkt så till vida att den nyanserar bilden av något som blivit en stor snackis bland svenska hockeysupportrar – Red Bull som partner till SHL – och frågade Szymon om han var okej med att låta sitt alster publiceras här på rakapuckar.com i form av en gästkrönika. Det var han.
► Szymon Szemberg är, för den som inte vet, tidigare GP-journalist som sedan ägnat många år i hockeyns tjänst, först på det internationella förbundet, sedan CHL och till sist den europeiska klubbunionen: EHC.
/Henrik Leman, redaktör för rakapuckar.com

***

Red Bull Overtime har retat upp svenska hockeysuportrar extra mycket. Det kommer fortsätta, dock inte marknadsföras i arenorna. Just nu i alla fall.

FÖR SNART EN vecka sen offentliggjorde SHL ett partnerskap med energidrycken Red Bull. Innan jag delar några tankar, några bekännelser.

Jag har smakat på drycken en gång, då det var en give-away på något event. Min fru, som är legitimerad sjuksköterska, skulle göra dåliga saker med mig om jag kom hem med en burk. Jag tycker också Hockeysupporterunionen argumenterar på ett relevant sätt när de beskriver att det finns problematiska hälsoaspekter att ta i beaktande vad gäller energidrycken.

Jag har ett idealistiskt, romantiskt och hopplöst förlegat förhållande till reklam inom sport. Jag har lovat mig själv dyrt och heligt att klippa alla band om någon av mina favoritklubbar i hockey eller fotboll tar in en sponsor i klubbnamnet, det må vara Red Bull eller nåt annat.

Jag ryser av obehag när jag ser företagsloggor staplade på varandra på klubbdräkter (fastän jag är mycket väl medveten om vilka intäkter de genererar) och jag kommer alltid ha en plats i mitt hjärta för Brynäs som håller dräkten reklamfri. (Och gjorde trots det ett plusresultat på 33 miljoner förra säsongen)

Det var också nåt som dog i mig när mitt Montreal Canadiens följde NHL-strömmen och satte en kommersiell logga på världens mest klassiska hockeydräkt för några år sen. Trots att sidorna i loggan på högra skuldran inte får vara större än ungefär sex centimeter så är detta nåt som gör att jag mår dåligt varje gång när ser tröjan.

Så även om jag då till en viss del rent känslomässigt kan relatera till delar av publikens protester som ser Red Bull som ett rött (!) skynke givet deras övertagande av några sportklubbar i Europa, så var de flesta protesterna under SHL:s första omgång just känslomässiga.

Ett avtal mellan SHL och Red Bull har inga möjligheter att påverka paragrafen i RF-stadgarna som säger att den ideella föreningen måste behålla en röstmajoritet i ett idrotts-AB. (Det som till vardags kallas för 51%-regeln). En klubb kan inte påverka det, inte en liga heller och inte ens ett förbund kan ensamt ändra det därför att frågan ägs av Riksidrottsförbundet, RF, som ägs av 72 specialidrottsförbund.

Så även om jag aldrig skulle hålla på ett lag med ett kommersiellt inslag i klubbnamnet (har ni förresten tänkt på var MoDo kommer ifrån?) så måste även den mest renlärige medge att Red Bull har gjort bra saker i både Salzburg och München, där man har tagit över hockeyklubbarna. I Salzburg öppnade Red Bull 2014 en hockeyakademi som knappt har någon motsvarighet någon annanstans i Europa. Mycket av den kvalitetsökning som vi har sett inom spelarutveckling i österrikisk och tysk hockey kan krediteras den akademin.

Så om Red Bull inte hade köpt in sig i EC Salzburg 2007 (hur många av er därute hyste genuina känslor för den konkursmässiga klubben i Österrikes andra alternativt tredje division?) hade det inte blivit någon Red Bull Academy där cirka 400 talanger från stora delar av Europa får kombinera skolundervisning med högklassig idrottsträning. Är det bra eller dåligt för hockeyns utveckling?

Elithockey i München har en sorglig historia med ständiga misslyckanden och konkurser. Så när Red Bull tog över EHC München 2012 (ingen klassisk klubb direkt, bildad 1998) och blev Red Bull München ledde det till att proffshockeyn för första gången på allvar blev etablerat i Bayerns huvudstad.

Efter fyra nationella titlar och en CHL-final (mot Frölunda) bestämde man att bygga en ny arena och sen 2024 står sagolika SAP Garden i Münchens historiska Olympiapark, en perfekt arena för elithockey (11 000) dessutom med tre (!) träningsrinkar under jorden som gör att klubben kunde flytta hela sin u-verksamhet till arenan.

I sin tur betyder det att man kan ta bort München från den tyska hockeykartans vita fläckar samt att hockeyn håller på att bli en stor ungdomssport i staden där fotboll är kung – tack vare fyra moderna isytor. (Finns inte en svensk klubb som har en liknande anläggning).

Detta hade inte hänt utan Red Bull. Är den satsningen bra eller dålig för hockeyn?

Som jag skrev initialt har jag respekt för supportrar som i lördags demonstrerade för 51%-regeln och som ser företagsövertagande av idrottsklubbar som en oroande trend. Jag gillar det inte heller.

Men min fråga till de som stod där med banderoller:

Hur många av er är medlemmar i den klubb ni älskar? Om ni är medlemmar, hur många av er håller er informerade om saker som sker utanför isen och som går regelbundet på årsmöten? Av er som håller er uppdaterade och går på årsmöten, hur många av er är aktiva på dessa möten, vågar ifrågasätta styrelsens eller valberedningens beslut, avkräver en utvärdering av personerna som sitter där och kanske föreslår egna kandidater till förtroendeposter? Och därmed utövar det inflytande som medlemskapet berättigar till.

För utan engagerat och aktivt medlemskap blir detta med 51%-regeln enbart ett poserande.

För att undvika all otydlighet om var jag står i Red Bull-frågan: Jag är emot en ”redbullifiering” av svensk ishockey, men jag ser passiva klubbmedlemmar som ett större hot för att det ska hända än ett tydligt reglerat tvåårsavtal med SHL.   

SZYMON SZEMBERG

***

Här kan den som vill läsa mer om hur SHL resonerar om det här med Red Bull Overtime.

 

Szymon Szemberg. Fotocred: EHC/YOUTUBE (skärmdump)

► Texten nedan är tidigare publicerad på Szymon Szembergs Facebooksida. Jag tyckte den var alldeles utmärkt så till vida att den nyanserar bilden av något som blivit en stor snackis bland svenska hockeysupportrar – Red Bull som partner till SHL – och frågade Szymon om han var okej med att låta sitt alster publiceras här på rakapuckar.com i form av en gästkrönika. Det var han.
► Szymon Szemberg är, för den som inte vet, tidigare GP-journalist som sedan ägnat många år i hockeyns tjänst, först på det internationella förbundet, sedan CHL och till sist den europeiska klubbunionen: EHC.
/Henrik Leman, redaktör för rakapuckar.com

***

Red Bull Overtime har retat upp svenska hockeysuportrar extra mycket. Det kommer fortsätta, dock inte marknadsföras i arenorna. Just nu i alla fall.

FÖR SNART EN vecka sen offentliggjorde SHL ett partnerskap med energidrycken Red Bull. Innan jag delar några tankar, några bekännelser.

Jag har smakat på drycken en gång, då det var en give-away på något event. Min fru, som är legitimerad sjuksköterska, skulle göra dåliga saker med mig om jag kom hem med en burk. Jag tycker också Hockeysupporterunionen argumenterar på ett relevant sätt när de beskriver att det finns problematiska hälsoaspekter att ta i beaktande vad gäller energidrycken.

Jag har ett idealistiskt, romantiskt och hopplöst förlegat förhållande till reklam inom sport. Jag har lovat mig själv dyrt och heligt att klippa alla band om någon av mina favoritklubbar i hockey eller fotboll tar in en sponsor i klubbnamnet, det må vara Red Bull eller nåt annat.

Jag ryser av obehag när jag ser företagsloggor staplade på varandra på klubbdräkter (fastän jag är mycket väl medveten om vilka intäkter de genererar) och jag kommer alltid ha en plats i mitt hjärta för Brynäs som håller dräkten reklamfri. (Och gjorde trots det ett plusresultat på 33 miljoner förra säsongen)

Det var också nåt som dog i mig när mitt Montreal Canadiens följde NHL-strömmen och satte en kommersiell logga på världens mest klassiska hockeydräkt för några år sen. Trots att sidorna i loggan på högra skuldran inte får vara större än ungefär sex centimeter så är detta nåt som gör att jag mår dåligt varje gång när ser tröjan.

Så även om jag då till en viss del rent känslomässigt kan relatera till delar av publikens protester som ser Red Bull som ett rött (!) skynke givet deras övertagande av några sportklubbar i Europa, så var de flesta protesterna under SHL:s första omgång just känslomässiga.

Ett avtal mellan SHL och Red Bull har inga möjligheter att påverka paragrafen i RF-stadgarna som säger att den ideella föreningen måste behålla en röstmajoritet i ett idrotts-AB. (Det som till vardags kallas för 51%-regeln). En klubb kan inte påverka det, inte en liga heller och inte ens ett förbund kan ensamt ändra det därför att frågan ägs av Riksidrottsförbundet, RF, som ägs av 72 specialidrottsförbund.

Så även om jag aldrig skulle hålla på ett lag med ett kommersiellt inslag i klubbnamnet (har ni förresten tänkt på var MoDo kommer ifrån?) så måste även den mest renlärige medge att Red Bull har gjort bra saker i både Salzburg och München, där man har tagit över hockeyklubbarna. I Salzburg öppnade Red Bull 2014 en hockeyakademi som knappt har någon motsvarighet någon annanstans i Europa. Mycket av den kvalitetsökning som vi har sett inom spelarutveckling i österrikisk och tysk hockey kan krediteras den akademin.

Så om Red Bull inte hade köpt in sig i EC Salzburg 2007 (hur många av er därute hyste genuina känslor för den konkursmässiga klubben i Österrikes andra alternativt tredje division?) hade det inte blivit någon Red Bull Academy där cirka 400 talanger från stora delar av Europa får kombinera skolundervisning med högklassig idrottsträning. Är det bra eller dåligt för hockeyns utveckling?

Elithockey i München har en sorglig historia med ständiga misslyckanden och konkurser. Så när Red Bull tog över EHC München 2012 (ingen klassisk klubb direkt, bildad 1998) och blev Red Bull München ledde det till att proffshockeyn för första gången på allvar blev etablerat i Bayerns huvudstad.

Efter fyra nationella titlar och en CHL-final (mot Frölunda) bestämde man att bygga en ny arena och sen 2024 står sagolika SAP Garden i Münchens historiska Olympiapark, en perfekt arena för elithockey (11 000) dessutom med tre (!) träningsrinkar under jorden som gör att klubben kunde flytta hela sin u-verksamhet till arenan.

I sin tur betyder det att man kan ta bort München från den tyska hockeykartans vita fläckar samt att hockeyn håller på att bli en stor ungdomssport i staden där fotboll är kung – tack vare fyra moderna isytor. (Finns inte en svensk klubb som har en liknande anläggning).

Detta hade inte hänt utan Red Bull. Är den satsningen bra eller dålig för hockeyn?

Som jag skrev initialt har jag respekt för supportrar som i lördags demonstrerade för 51%-regeln och som ser företagsövertagande av idrottsklubbar som en oroande trend. Jag gillar det inte heller.

Men min fråga till de som stod där med banderoller:

Hur många av er är medlemmar i den klubb ni älskar? Om ni är medlemmar, hur många av er håller er informerade om saker som sker utanför isen och som går regelbundet på årsmöten? Av er som håller er uppdaterade och går på årsmöten, hur många av er är aktiva på dessa möten, vågar ifrågasätta styrelsens eller valberedningens beslut, avkräver en utvärdering av personerna som sitter där och kanske föreslår egna kandidater till förtroendeposter? Och därmed utövar det inflytande som medlemskapet berättigar till.

För utan engagerat och aktivt medlemskap blir detta med 51%-regeln enbart ett poserande.

För att undvika all otydlighet om var jag står i Red Bull-frågan: Jag är emot en ”redbullifiering” av svensk ishockey, men jag ser passiva klubbmedlemmar som ett större hot för att det ska hända än ett tydligt reglerat tvåårsavtal med SHL.   

SZYMON SZEMBERG

***

Här kan den som vill läsa mer om hur SHL resonerar om det här med Red Bull Overtime.

 

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt