Frölundas forwards har kapacitet, lyfter tillräckligt många?

Frölundas forwards har kapacitet, lyfter tillräckligt många?

Frölundas forwards har kapacitet, lyfter tillräckligt många?

Frölundas forwards har kapacitet, lyfter tillräckligt många?

► I går var det målvakter och backar – i dag är det Frölundas forwards jag sätter tänderna i. Bildligt talat, alltså.
► Omdömen, funderingar, förväntningar.
► Läs och tyck.

NI VET JU att sportchefen Fredrik Sjöström jagar i alla fall en riktigt vass målskytt, dörren är sedan inte stängd, möjligen kan Pontus Widerström fortfarande vara aktuell, möjligen någon annan.

Eller så stannar truppen som startar säsongen 2018/2019 med en spetsspelare in på forwardssidan.

Nå, i väntan på detta, här mina tankar om de 13 forwards som finns på lönelistan just nu.

* Patrik Carlsson
Presterade bra i Finland, blev allt bättre och var inte minst en ledande spelare i slutspelet för HIFK med tio poäng på 14 matcher. Frölunda får hem en 30-åring som kanske inte har den spetskompetens vad gäller målskytte som många skriker efter, men han är aldrig dålig, alltid bra, gör andra bättre, kan användas i alla spelformer, alla typer av situationer.
Tänkt som center, jag tycker han fungerar utmärkt och snarast bättre som smart vinge, men det har också med att göra att centrar är svåra att hitta på marknaden. Ett klubbhjärta är hemma, det bör betyda en hel del.

* Jesper Emanuelsson
Den här 19-åringen från Skövde lovade väldigt gott förra vintern, tyckte jag. Dippade lite i prestation, som unga gärna gör sin första säsong, men har den rivighet, den aggressivitet, den ”få saker att hända”-attityd jag gillar.
Ett år klokare, ett år taktiskt smartare, det borde betyda att tränarstaben litar mer på Emanuelsson och ger honom rejäla chanser.
En spelare som kan vara ”lagom bra” (odraftad) för att stanna ett tag och vara väldigt nyttig för Frölunda. Givet speltid och självförtroende ser jag potential för en bra Emanuelsson-säsong, jag har på näthinnan hur bra samarbetet med Simon Hjalmarsson såg ut vid flera tillfällen förra vintern.

ANNONS

* Oliwer Fjellström
Hade en tuff fjolårssäsong med en fotskada som förstörde chanserna att verkligen göra något slags avtryck i A-laget. En kvick, energifylld spelare, har visat sig smart och mycket användbar i box play, men glöm inte att hans snabba händer och fötter också gör honom till ett offensivt hot, något vi såg delar av redan 2016/2017.
Behöver bli lite stadigare, lite tuffare, men det kommer med ålder, med mognad, med speltid. Borde få sina chanser i vinter, och jag tror att just den här typen av energi och vilja kan vara ett bra tändstift för det lag som behöver studsa tillbaka.
Bakgrunden kan ni: Lidköpingskille, en av flera skickliga hockeyspelare från den gamla bandystaden, ni vet. Och lite som med Emanuelsson, även Fjellström är odraftad 19-åring med potential att bli en nyttig Frölundaspelare ett tag framöver.

* Max Friberg
Frölunda hade, bevisat av den maffiga kontraktet, stora förväntningar på den 25-årige Skövdekillen vad gäller produktion, detta trots att den förre JVM-stjärnan var oprövad på svensk seniornivå. Det förvånade mig eftersom Max utvecklats till en smart, klok, rejäl lagspelare (kapten i St John’s sista året) i NHL:s farmarliga AHL.
40–40–36–31 poäng där, på de smala rinkarna, fick Frölunda att hoppas, en smula naivt, tycker jag – men det förtar absolut inget av Fribergs prestation. Jag tycker han gjorde ett föredömligt arbete som vinge, grymt jobb i alla lägen, han skulle gått genom eld för sitt lag, sina lagkamrater, men väl i anfallszonen vägde han gärna lite lätt – och när han väl fick chanserna satte han ytterst sällan dit pucken.
Men – inte alls oäven i PP när han fick vara med och leka där, inte alls oäven i det offensiva spelet, så om, jag skriver om, Friberg får peta in några puckar i början av säsongen 2018/2019 ser jag att en självförtroende-boostad grabb kan ta flera kliv framåt.

Fem Frölundaforwards: Patrik Carlsson, Ryan Lasch, Jesper Emanuelsson, Tim Söderlund och Joel Lundqvist.

* Simon Hjalmarsson
Jag skrev en del om Simon för någon vecka sedan, känslan är den samma i dag:
Han höjde sitt spel rejält till år 2 efter hemkomsten från KHL, hittade sin roll som center (i alla fall i min mening), med detta följer något lägre krav på att vara den där målskytten han var i LHC, ger mer utrymme för smart tvåvägsspel och att sätta andra i bra positioner.
Men – med tanke på hur laget brister i målskyttekvalitet krävs att Simon också blir lite tuffare och hetare vad gäller den biten, går på skott oftare, tror mer på sig själv, försöker sätta puckarna högt, som han ju kan.
13 mål på 102 grundseriematcher över två säsonger i Frölunda är förstås inte bra nog, behöver vara 13 på den som kommer, skulle jag vilja påstå.
Uppåtgående trend för 29-åringen, med en tydlig roll som center, PP-tid … jag tror det här kan bli bra för ”Hjalle.”

* Ryan Lasch
Led av sina skador (fot, nacke) i slutspelet, kanske hade det räckt med en hel Lasch för att power play skulle ha fungerat, för att Frölunda skulle ha hittat ett sätt att luckra upp och ta sig förbi Malmö?
Så värst mycket större var inte skillnaden.
Oförmågan att göra mål i PP, och i andra lägen, knäckte Frölunda och fick spelarna att till viss del tappa såväl puckar på fel ställen som huvudet, upplevde jag.
Detta skriver jag för att alla ska förstå: så viktig är Ryan Lasch, och i ett lag som tappat många mål i Jan Mursak, Victor Olofsson och Carl Grundström blir han ju inte mindre viktig, den saken är klar.
Lasch är dock främst assistent, letar alltid pass före skott, så det krävs att Frölunda hittar rätt med sin spetsvärvning, att andra blir vassare i avsluten, för att den lille kaliforniern ska utnyttjas fullt ut.
En önskan Frölunda har är nog ändå att han fler gånger ska gå på egna avslut.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

* Joel Lundqvist
Jag skrev om Joel för en kort tid sedan, bland annat om hur han ändrat slipning på skridskorna, något nu även GP uppmärksammat, såg jag.
Mycket intressant att följa veteranens (36) kamp för att göra nästa säsong bättre än den föregående. Valet att avstå landslagsspel, istället få nio viktiga träningsveckor med Frölunda, säger massor om hur mycket motivation som finns kvar.
Vill vara mer delaktig i spelet, snackar inte om sig själv som målskytt, men jag tror ändå nedgången (19–9–4) spelar roll för självförtroendet i övriga spelet. Mål, poäng, framgång … idrott är till stor del en mental grej.
Jag tror Joel kommer få sin chans att leda något slags förstakedja med Lasch, upp till honom själv att visa att kemin finns kvar, att de kan åstadkomma mål inte minst i power play.
Om inte … då lär Simon Hjalmarsson, Pathrik Westerholm eller Patrik Carlsson få chansen med Lasch. Varför inte den sistnämnde, bra kompisar utanför isen, dessutom.
Nå, vi kommer se en bättre tränad, mindre sliten, mer förberedd Joel Lundqvist i höst jämfört med förra året då ju den långa VM-resan tog på krafterna. Det är jag säker på. I övrigt … väntar jag med spänning.

* Joel Mustonen
Gick ut hårt i sin nya klubb, spelade riktigt bra. belönades med ett längre kontrakt, och sedan var Mustonen mest okej, lovande, nyttig – men det lyfte aldrig riktigt.
Här är alltså ännu en spelare som har mer att ge, som måste visa det.
Bra på att hitta ytor i offensiva lägen, bra att backa sig loss från markering, egentligen en spelare som borde trivas med ett passningssnille som Lasch, men det såg av någon anledning aldrig riktigt bra ut de gånger han fick chansen.
Hjärnskakning (detta gissel!) förstörde slutet på säsongen för 25-åringen, men med en bra sommarträning i kroppen, mer inne i omgivningen … kanske kan Mustonen kliva fram som en rätt bra, producerande forward då, givet bra förtroende och rätt miljö. Det lär behövas, tror jag.

* Mats Rosseli Olsen
I min värld är han som bäst när han liksom ”överpresterar” utan målkrav en bit ner i hierarkin snarare än när han ska matchas in i en toppkedja. Undrar hur  Roger Rönnberg tänker den här säsongen.
En av många spelare med skön fart och energi men som har rätt svårt att omsätta det i mål. Bör, tycker jag, spela i en fräck, frejdig kedja vars uppgift  är att spela defensivt bra, driva ner spelet i motståndarnas zon, fixa offensiva tekningar – och allt utöver det är bonus.
Men visst finns kapacitet för fler mål, norrmannen är ju bra på att med kvicka ben och fränt agerande bryta in på kassen. Lite kyla där, mjukare handleder, bättre avslut, så kanske …
Viktig i box play, viktig med sitt göra allt för laget-hjärta. En rollspelare i ordets allra bästa bemärkelse.

* Sebastian Stålberg
Ännu en spelare som i förra säsongens inledande ”alla kedjor ska producera”-tänk fick chansen utan att riktigt ta den. 14 poäng var ner (-3) och inte upp jämfört med tidigare.
Det är med Stålberg som med Rosseli Olsen, box play, hårt jobb, stort hjärta, bör ha en liknande roll, har egentligen också kapacitet att producera mer, duktig på att vända bort folk, ta sig in på kassen, i alla fall komma till skott en bit utifrån – men det händer för lite, för dåligt resultat.
Gissningsvis är Stålberg en av de spelare som assisterande tränaren Johan Lundskog känner har kapacitet för tio mål eller mer.
Det hade varit bra för Frölunda om Lerums BK-killen vände på måltrenden (10–8–5) och levde upp till de förväntningarna.

* Tim Söderlund
Drog söderut, bytte Skellefteå mot Frölunda, för att få en större roll. Det kommer han garanterat att få – och då gäller det för Tim att tacka för kaffet genom att producera.
20-åringen gick från tre mål 2016/2017 till nio 2017/2018, nu är det således dags att ta nästa steg i utvecklingen: spel i toppkedja, mer produktion.
Insatserna för Skellefteå i slutspelet bådade gott, Tim var en av de bästa i laget då, har en fantastisk fart på skridskorna, får saker att hända, skapar oro hos motståndarna, och kan han utvecklas i Göteborg, få ut ännu mer av alla fartfyllda initiativ – då blir det bra i vinter.
Intressant att se vilka han paras ihop med. Nå, försäsongen blir ju bara en ”hint”, kedjor ändras ett antal gånger under säsongen, det vet ni ju.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

* Pathrik Westerholm
Grymt svårbedömd eftersom hans fjolårssäsong blev förstörd av den svåra knäskadan, när Pathrik väl var tillbaka så var det ju lite som hans försäsong, i alla fall inledningsvis.
I höst ser vi.  I höst vet vi mer.
Mycket spelskicklig, har kapacitet att vara en riktigt bra SHL-center, men måste han ha sin bror Ponthus på ena vingen? Jag är nyfiken på hur Roger Rönnberg tänker här, hur tvillingarna själva tänker.
Lite Mathis Olimb-varning på Pathrik, så tekniskt skicklig att han gärna snurrar lite extra, och i ett lag vars kollektiva svaghet länge varit att söka det ännu bättre läget är det inte riktigt bra … alls.
Lite rakare, utan att tappa förmågan att lösa upp knutar, då kan det här bli bra för 26-åringen.

* Ponthus Westerholm
Sju mål och tio assist var inget uselt facit, givet att han led av att brorsan Pathrik var skadad.
Men Ponthus var petad i delar av slutspelet, det kändes inte felaktigt, för det hände för lite, han var ännu en av alla spelare som tog bra initiativ, ville saker, men för ofta hamnade i hörnen eller tappade pucken efter X antal sekunder av vridande och vändande.
En tuffare inställning, i alla fall ibland mer rakt på mål, mindre lull-lull och mer mer pang-pang, det skulle inte skada.
Har kapacitet för betydligt mer än han visade, satte sig själv, och blev satt i, flera bra lägen, missade för ofta, och självförtroendet påverkades nog.
Men … jag har sett både Ponthus och Pathrik stå och nöta skott, det är inget fel på inställningen, och givet ett lite tuffare, rakare spel (i hela Frölunda, för övrigt) finns absolut möjlighet till en del poäng här.

Okej, innan någon med halvtomt glas-attityd till livet skriver en arg kommentarer om att jag är alldeles för positiv:

Nej, jag räknar inte med att alla som jag påpekar har ”kapacitet” för något kommer att leva upp till detta och prestera där efter.

Nej, det är inte alls säkert att det här kommer bli jättebra.

Det finns en hel del av k-ordet bland Frölundas forwards.

Det finns möjligheter för spelare att prestera bättre, producera mer.

Men det ska göras också, det ska visas i verkligheten, och det är en jäkla skillnad.

Vad jag ville göra med den här texten, liksom den om målvakter och backar i går, var att ge mina omdömen, vad jag tycker om spelarna, och vilka möjligheter som finns.

Verkligheten – den som vi kommer uppleva i höst, vinter och möjligen vår – vet jag inget om.

Jag är inget orakel, ingen Saida.

Orakel, förresten – det är man om man kan se in i framtiden, det har inget att göra med att vara kunnig om saker som har hänt, något många tycks tro.

Erik Granqvist, till exempel, är alltså inget hockeyorakel.

I alla fall inte vad jag vet.

Han är bra som fasen ändå, men så länge han inte kan förutspå vad som ska ske nästa vecka så …

Nå, kom gärna med tankar och åsikter om texten ovan. Ska försöka svara så länge jag har energi.

► I går var det målvakter och backar – i dag är det Frölundas forwards jag sätter tänderna i. Bildligt talat, alltså.
► Omdömen, funderingar, förväntningar.
► Läs och tyck.

NI VET JU att sportchefen Fredrik Sjöström jagar i alla fall en riktigt vass målskytt, dörren är sedan inte stängd, möjligen kan Pontus Widerström fortfarande vara aktuell, möjligen någon annan.

Eller så stannar truppen som startar säsongen 2018/2019 med en spetsspelare in på forwardssidan.

Nå, i väntan på detta, här mina tankar om de 13 forwards som finns på lönelistan just nu.

* Patrik Carlsson
Presterade bra i Finland, blev allt bättre och var inte minst en ledande spelare i slutspelet för HIFK med tio poäng på 14 matcher. Frölunda får hem en 30-åring som kanske inte har den spetskompetens vad gäller målskytte som många skriker efter, men han är aldrig dålig, alltid bra, gör andra bättre, kan användas i alla spelformer, alla typer av situationer.
Tänkt som center, jag tycker han fungerar utmärkt och snarast bättre som smart vinge, men det har också med att göra att centrar är svåra att hitta på marknaden. Ett klubbhjärta är hemma, det bör betyda en hel del.

* Jesper Emanuelsson
Den här 19-åringen från Skövde lovade väldigt gott förra vintern, tyckte jag. Dippade lite i prestation, som unga gärna gör sin första säsong, men har den rivighet, den aggressivitet, den ”få saker att hända”-attityd jag gillar.
Ett år klokare, ett år taktiskt smartare, det borde betyda att tränarstaben litar mer på Emanuelsson och ger honom rejäla chanser.
En spelare som kan vara ”lagom bra” (odraftad) för att stanna ett tag och vara väldigt nyttig för Frölunda. Givet speltid och självförtroende ser jag potential för en bra Emanuelsson-säsong, jag har på näthinnan hur bra samarbetet med Simon Hjalmarsson såg ut vid flera tillfällen förra vintern.

ANNONS

* Oliwer Fjellström
Hade en tuff fjolårssäsong med en fotskada som förstörde chanserna att verkligen göra något slags avtryck i A-laget. En kvick, energifylld spelare, har visat sig smart och mycket användbar i box play, men glöm inte att hans snabba händer och fötter också gör honom till ett offensivt hot, något vi såg delar av redan 2016/2017.
Behöver bli lite stadigare, lite tuffare, men det kommer med ålder, med mognad, med speltid. Borde få sina chanser i vinter, och jag tror att just den här typen av energi och vilja kan vara ett bra tändstift för det lag som behöver studsa tillbaka.
Bakgrunden kan ni: Lidköpingskille, en av flera skickliga hockeyspelare från den gamla bandystaden, ni vet. Och lite som med Emanuelsson, även Fjellström är odraftad 19-åring med potential att bli en nyttig Frölundaspelare ett tag framöver.

* Max Friberg
Frölunda hade, bevisat av den maffiga kontraktet, stora förväntningar på den 25-årige Skövdekillen vad gäller produktion, detta trots att den förre JVM-stjärnan var oprövad på svensk seniornivå. Det förvånade mig eftersom Max utvecklats till en smart, klok, rejäl lagspelare (kapten i St John’s sista året) i NHL:s farmarliga AHL.
40–40–36–31 poäng där, på de smala rinkarna, fick Frölunda att hoppas, en smula naivt, tycker jag – men det förtar absolut inget av Fribergs prestation. Jag tycker han gjorde ett föredömligt arbete som vinge, grymt jobb i alla lägen, han skulle gått genom eld för sitt lag, sina lagkamrater, men väl i anfallszonen vägde han gärna lite lätt – och när han väl fick chanserna satte han ytterst sällan dit pucken.
Men – inte alls oäven i PP när han fick vara med och leka där, inte alls oäven i det offensiva spelet, så om, jag skriver om, Friberg får peta in några puckar i början av säsongen 2018/2019 ser jag att en självförtroende-boostad grabb kan ta flera kliv framåt.

Fem Frölundaforwards: Patrik Carlsson, Ryan Lasch, Jesper Emanuelsson, Tim Söderlund och Joel Lundqvist.

* Simon Hjalmarsson
Jag skrev en del om Simon för någon vecka sedan, känslan är den samma i dag:
Han höjde sitt spel rejält till år 2 efter hemkomsten från KHL, hittade sin roll som center (i alla fall i min mening), med detta följer något lägre krav på att vara den där målskytten han var i LHC, ger mer utrymme för smart tvåvägsspel och att sätta andra i bra positioner.
Men – med tanke på hur laget brister i målskyttekvalitet krävs att Simon också blir lite tuffare och hetare vad gäller den biten, går på skott oftare, tror mer på sig själv, försöker sätta puckarna högt, som han ju kan.
13 mål på 102 grundseriematcher över två säsonger i Frölunda är förstås inte bra nog, behöver vara 13 på den som kommer, skulle jag vilja påstå.
Uppåtgående trend för 29-åringen, med en tydlig roll som center, PP-tid … jag tror det här kan bli bra för ”Hjalle.”

* Ryan Lasch
Led av sina skador (fot, nacke) i slutspelet, kanske hade det räckt med en hel Lasch för att power play skulle ha fungerat, för att Frölunda skulle ha hittat ett sätt att luckra upp och ta sig förbi Malmö?
Så värst mycket större var inte skillnaden.
Oförmågan att göra mål i PP, och i andra lägen, knäckte Frölunda och fick spelarna att till viss del tappa såväl puckar på fel ställen som huvudet, upplevde jag.
Detta skriver jag för att alla ska förstå: så viktig är Ryan Lasch, och i ett lag som tappat många mål i Jan Mursak, Victor Olofsson och Carl Grundström blir han ju inte mindre viktig, den saken är klar.
Lasch är dock främst assistent, letar alltid pass före skott, så det krävs att Frölunda hittar rätt med sin spetsvärvning, att andra blir vassare i avsluten, för att den lille kaliforniern ska utnyttjas fullt ut.
En önskan Frölunda har är nog ändå att han fler gånger ska gå på egna avslut.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

* Joel Lundqvist
Jag skrev om Joel för en kort tid sedan, bland annat om hur han ändrat slipning på skridskorna, något nu även GP uppmärksammat, såg jag.
Mycket intressant att följa veteranens (36) kamp för att göra nästa säsong bättre än den föregående. Valet att avstå landslagsspel, istället få nio viktiga träningsveckor med Frölunda, säger massor om hur mycket motivation som finns kvar.
Vill vara mer delaktig i spelet, snackar inte om sig själv som målskytt, men jag tror ändå nedgången (19–9–4) spelar roll för självförtroendet i övriga spelet. Mål, poäng, framgång … idrott är till stor del en mental grej.
Jag tror Joel kommer få sin chans att leda något slags förstakedja med Lasch, upp till honom själv att visa att kemin finns kvar, att de kan åstadkomma mål inte minst i power play.
Om inte … då lär Simon Hjalmarsson, Pathrik Westerholm eller Patrik Carlsson få chansen med Lasch. Varför inte den sistnämnde, bra kompisar utanför isen, dessutom.
Nå, vi kommer se en bättre tränad, mindre sliten, mer förberedd Joel Lundqvist i höst jämfört med förra året då ju den långa VM-resan tog på krafterna. Det är jag säker på. I övrigt … väntar jag med spänning.

* Joel Mustonen
Gick ut hårt i sin nya klubb, spelade riktigt bra. belönades med ett längre kontrakt, och sedan var Mustonen mest okej, lovande, nyttig – men det lyfte aldrig riktigt.
Här är alltså ännu en spelare som har mer att ge, som måste visa det.
Bra på att hitta ytor i offensiva lägen, bra att backa sig loss från markering, egentligen en spelare som borde trivas med ett passningssnille som Lasch, men det såg av någon anledning aldrig riktigt bra ut de gånger han fick chansen.
Hjärnskakning (detta gissel!) förstörde slutet på säsongen för 25-åringen, men med en bra sommarträning i kroppen, mer inne i omgivningen … kanske kan Mustonen kliva fram som en rätt bra, producerande forward då, givet bra förtroende och rätt miljö. Det lär behövas, tror jag.

* Mats Rosseli Olsen
I min värld är han som bäst när han liksom ”överpresterar” utan målkrav en bit ner i hierarkin snarare än när han ska matchas in i en toppkedja. Undrar hur  Roger Rönnberg tänker den här säsongen.
En av många spelare med skön fart och energi men som har rätt svårt att omsätta det i mål. Bör, tycker jag, spela i en fräck, frejdig kedja vars uppgift  är att spela defensivt bra, driva ner spelet i motståndarnas zon, fixa offensiva tekningar – och allt utöver det är bonus.
Men visst finns kapacitet för fler mål, norrmannen är ju bra på att med kvicka ben och fränt agerande bryta in på kassen. Lite kyla där, mjukare handleder, bättre avslut, så kanske …
Viktig i box play, viktig med sitt göra allt för laget-hjärta. En rollspelare i ordets allra bästa bemärkelse.

* Sebastian Stålberg
Ännu en spelare som i förra säsongens inledande ”alla kedjor ska producera”-tänk fick chansen utan att riktigt ta den. 14 poäng var ner (-3) och inte upp jämfört med tidigare.
Det är med Stålberg som med Rosseli Olsen, box play, hårt jobb, stort hjärta, bör ha en liknande roll, har egentligen också kapacitet att producera mer, duktig på att vända bort folk, ta sig in på kassen, i alla fall komma till skott en bit utifrån – men det händer för lite, för dåligt resultat.
Gissningsvis är Stålberg en av de spelare som assisterande tränaren Johan Lundskog känner har kapacitet för tio mål eller mer.
Det hade varit bra för Frölunda om Lerums BK-killen vände på måltrenden (10–8–5) och levde upp till de förväntningarna.

* Tim Söderlund
Drog söderut, bytte Skellefteå mot Frölunda, för att få en större roll. Det kommer han garanterat att få – och då gäller det för Tim att tacka för kaffet genom att producera.
20-åringen gick från tre mål 2016/2017 till nio 2017/2018, nu är det således dags att ta nästa steg i utvecklingen: spel i toppkedja, mer produktion.
Insatserna för Skellefteå i slutspelet bådade gott, Tim var en av de bästa i laget då, har en fantastisk fart på skridskorna, får saker att hända, skapar oro hos motståndarna, och kan han utvecklas i Göteborg, få ut ännu mer av alla fartfyllda initiativ – då blir det bra i vinter.
Intressant att se vilka han paras ihop med. Nå, försäsongen blir ju bara en ”hint”, kedjor ändras ett antal gånger under säsongen, det vet ni ju.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

* Pathrik Westerholm
Grymt svårbedömd eftersom hans fjolårssäsong blev förstörd av den svåra knäskadan, när Pathrik väl var tillbaka så var det ju lite som hans försäsong, i alla fall inledningsvis.
I höst ser vi.  I höst vet vi mer.
Mycket spelskicklig, har kapacitet att vara en riktigt bra SHL-center, men måste han ha sin bror Ponthus på ena vingen? Jag är nyfiken på hur Roger Rönnberg tänker här, hur tvillingarna själva tänker.
Lite Mathis Olimb-varning på Pathrik, så tekniskt skicklig att han gärna snurrar lite extra, och i ett lag vars kollektiva svaghet länge varit att söka det ännu bättre läget är det inte riktigt bra … alls.
Lite rakare, utan att tappa förmågan att lösa upp knutar, då kan det här bli bra för 26-åringen.

* Ponthus Westerholm
Sju mål och tio assist var inget uselt facit, givet att han led av att brorsan Pathrik var skadad.
Men Ponthus var petad i delar av slutspelet, det kändes inte felaktigt, för det hände för lite, han var ännu en av alla spelare som tog bra initiativ, ville saker, men för ofta hamnade i hörnen eller tappade pucken efter X antal sekunder av vridande och vändande.
En tuffare inställning, i alla fall ibland mer rakt på mål, mindre lull-lull och mer mer pang-pang, det skulle inte skada.
Har kapacitet för betydligt mer än han visade, satte sig själv, och blev satt i, flera bra lägen, missade för ofta, och självförtroendet påverkades nog.
Men … jag har sett både Ponthus och Pathrik stå och nöta skott, det är inget fel på inställningen, och givet ett lite tuffare, rakare spel (i hela Frölunda, för övrigt) finns absolut möjlighet till en del poäng här.

Okej, innan någon med halvtomt glas-attityd till livet skriver en arg kommentarer om att jag är alldeles för positiv:

Nej, jag räknar inte med att alla som jag påpekar har ”kapacitet” för något kommer att leva upp till detta och prestera där efter.

Nej, det är inte alls säkert att det här kommer bli jättebra.

Det finns en hel del av k-ordet bland Frölundas forwards.

Det finns möjligheter för spelare att prestera bättre, producera mer.

Men det ska göras också, det ska visas i verkligheten, och det är en jäkla skillnad.

Vad jag ville göra med den här texten, liksom den om målvakter och backar i går, var att ge mina omdömen, vad jag tycker om spelarna, och vilka möjligheter som finns.

Verkligheten – den som vi kommer uppleva i höst, vinter och möjligen vår – vet jag inget om.

Jag är inget orakel, ingen Saida.

Orakel, förresten – det är man om man kan se in i framtiden, det har inget att göra med att vara kunnig om saker som har hänt, något många tycks tro.

Erik Granqvist, till exempel, är alltså inget hockeyorakel.

I alla fall inte vad jag vet.

Han är bra som fasen ändå, men så länge han inte kan förutspå vad som ska ske nästa vecka så …

Nå, kom gärna med tankar och åsikter om texten ovan. Ska försöka svara så länge jag har energi.

► I går var det målvakter och backar – i dag är det Frölundas forwards jag sätter tänderna i. Bildligt talat, alltså.
► Omdömen, funderingar, förväntningar.
► Läs och tyck.

NI VET JU att sportchefen Fredrik Sjöström jagar i alla fall en riktigt vass målskytt, dörren är sedan inte stängd, möjligen kan Pontus Widerström fortfarande vara aktuell, möjligen någon annan.

Eller så stannar truppen som startar säsongen 2018/2019 med en spetsspelare in på forwardssidan.

Nå, i väntan på detta, här mina tankar om de 13 forwards som finns på lönelistan just nu.

* Patrik Carlsson
Presterade bra i Finland, blev allt bättre och var inte minst en ledande spelare i slutspelet för HIFK med tio poäng på 14 matcher. Frölunda får hem en 30-åring som kanske inte har den spetskompetens vad gäller målskytte som många skriker efter, men han är aldrig dålig, alltid bra, gör andra bättre, kan användas i alla spelformer, alla typer av situationer.
Tänkt som center, jag tycker han fungerar utmärkt och snarast bättre som smart vinge, men det har också med att göra att centrar är svåra att hitta på marknaden. Ett klubbhjärta är hemma, det bör betyda en hel del.

* Jesper Emanuelsson
Den här 19-åringen från Skövde lovade väldigt gott förra vintern, tyckte jag. Dippade lite i prestation, som unga gärna gör sin första säsong, men har den rivighet, den aggressivitet, den ”få saker att hända”-attityd jag gillar.
Ett år klokare, ett år taktiskt smartare, det borde betyda att tränarstaben litar mer på Emanuelsson och ger honom rejäla chanser.
En spelare som kan vara ”lagom bra” (odraftad) för att stanna ett tag och vara väldigt nyttig för Frölunda. Givet speltid och självförtroende ser jag potential för en bra Emanuelsson-säsong, jag har på näthinnan hur bra samarbetet med Simon Hjalmarsson såg ut vid flera tillfällen förra vintern.

ANNONS

* Oliwer Fjellström
Hade en tuff fjolårssäsong med en fotskada som förstörde chanserna att verkligen göra något slags avtryck i A-laget. En kvick, energifylld spelare, har visat sig smart och mycket användbar i box play, men glöm inte att hans snabba händer och fötter också gör honom till ett offensivt hot, något vi såg delar av redan 2016/2017.
Behöver bli lite stadigare, lite tuffare, men det kommer med ålder, med mognad, med speltid. Borde få sina chanser i vinter, och jag tror att just den här typen av energi och vilja kan vara ett bra tändstift för det lag som behöver studsa tillbaka.
Bakgrunden kan ni: Lidköpingskille, en av flera skickliga hockeyspelare från den gamla bandystaden, ni vet. Och lite som med Emanuelsson, även Fjellström är odraftad 19-åring med potential att bli en nyttig Frölundaspelare ett tag framöver.

* Max Friberg
Frölunda hade, bevisat av den maffiga kontraktet, stora förväntningar på den 25-årige Skövdekillen vad gäller produktion, detta trots att den förre JVM-stjärnan var oprövad på svensk seniornivå. Det förvånade mig eftersom Max utvecklats till en smart, klok, rejäl lagspelare (kapten i St John’s sista året) i NHL:s farmarliga AHL.
40–40–36–31 poäng där, på de smala rinkarna, fick Frölunda att hoppas, en smula naivt, tycker jag – men det förtar absolut inget av Fribergs prestation. Jag tycker han gjorde ett föredömligt arbete som vinge, grymt jobb i alla lägen, han skulle gått genom eld för sitt lag, sina lagkamrater, men väl i anfallszonen vägde han gärna lite lätt – och när han väl fick chanserna satte han ytterst sällan dit pucken.
Men – inte alls oäven i PP när han fick vara med och leka där, inte alls oäven i det offensiva spelet, så om, jag skriver om, Friberg får peta in några puckar i början av säsongen 2018/2019 ser jag att en självförtroende-boostad grabb kan ta flera kliv framåt.

Fem Frölundaforwards: Patrik Carlsson, Ryan Lasch, Jesper Emanuelsson, Tim Söderlund och Joel Lundqvist.

* Simon Hjalmarsson
Jag skrev en del om Simon för någon vecka sedan, känslan är den samma i dag:
Han höjde sitt spel rejält till år 2 efter hemkomsten från KHL, hittade sin roll som center (i alla fall i min mening), med detta följer något lägre krav på att vara den där målskytten han var i LHC, ger mer utrymme för smart tvåvägsspel och att sätta andra i bra positioner.
Men – med tanke på hur laget brister i målskyttekvalitet krävs att Simon också blir lite tuffare och hetare vad gäller den biten, går på skott oftare, tror mer på sig själv, försöker sätta puckarna högt, som han ju kan.
13 mål på 102 grundseriematcher över två säsonger i Frölunda är förstås inte bra nog, behöver vara 13 på den som kommer, skulle jag vilja påstå.
Uppåtgående trend för 29-åringen, med en tydlig roll som center, PP-tid … jag tror det här kan bli bra för ”Hjalle.”

* Ryan Lasch
Led av sina skador (fot, nacke) i slutspelet, kanske hade det räckt med en hel Lasch för att power play skulle ha fungerat, för att Frölunda skulle ha hittat ett sätt att luckra upp och ta sig förbi Malmö?
Så värst mycket större var inte skillnaden.
Oförmågan att göra mål i PP, och i andra lägen, knäckte Frölunda och fick spelarna att till viss del tappa såväl puckar på fel ställen som huvudet, upplevde jag.
Detta skriver jag för att alla ska förstå: så viktig är Ryan Lasch, och i ett lag som tappat många mål i Jan Mursak, Victor Olofsson och Carl Grundström blir han ju inte mindre viktig, den saken är klar.
Lasch är dock främst assistent, letar alltid pass före skott, så det krävs att Frölunda hittar rätt med sin spetsvärvning, att andra blir vassare i avsluten, för att den lille kaliforniern ska utnyttjas fullt ut.
En önskan Frölunda har är nog ändå att han fler gånger ska gå på egna avslut.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

* Joel Lundqvist
Jag skrev om Joel för en kort tid sedan, bland annat om hur han ändrat slipning på skridskorna, något nu även GP uppmärksammat, såg jag.
Mycket intressant att följa veteranens (36) kamp för att göra nästa säsong bättre än den föregående. Valet att avstå landslagsspel, istället få nio viktiga träningsveckor med Frölunda, säger massor om hur mycket motivation som finns kvar.
Vill vara mer delaktig i spelet, snackar inte om sig själv som målskytt, men jag tror ändå nedgången (19–9–4) spelar roll för självförtroendet i övriga spelet. Mål, poäng, framgång … idrott är till stor del en mental grej.
Jag tror Joel kommer få sin chans att leda något slags förstakedja med Lasch, upp till honom själv att visa att kemin finns kvar, att de kan åstadkomma mål inte minst i power play.
Om inte … då lär Simon Hjalmarsson, Pathrik Westerholm eller Patrik Carlsson få chansen med Lasch. Varför inte den sistnämnde, bra kompisar utanför isen, dessutom.
Nå, vi kommer se en bättre tränad, mindre sliten, mer förberedd Joel Lundqvist i höst jämfört med förra året då ju den långa VM-resan tog på krafterna. Det är jag säker på. I övrigt … väntar jag med spänning.

* Joel Mustonen
Gick ut hårt i sin nya klubb, spelade riktigt bra. belönades med ett längre kontrakt, och sedan var Mustonen mest okej, lovande, nyttig – men det lyfte aldrig riktigt.
Här är alltså ännu en spelare som har mer att ge, som måste visa det.
Bra på att hitta ytor i offensiva lägen, bra att backa sig loss från markering, egentligen en spelare som borde trivas med ett passningssnille som Lasch, men det såg av någon anledning aldrig riktigt bra ut de gånger han fick chansen.
Hjärnskakning (detta gissel!) förstörde slutet på säsongen för 25-åringen, men med en bra sommarträning i kroppen, mer inne i omgivningen … kanske kan Mustonen kliva fram som en rätt bra, producerande forward då, givet bra förtroende och rätt miljö. Det lär behövas, tror jag.

* Mats Rosseli Olsen
I min värld är han som bäst när han liksom ”överpresterar” utan målkrav en bit ner i hierarkin snarare än när han ska matchas in i en toppkedja. Undrar hur  Roger Rönnberg tänker den här säsongen.
En av många spelare med skön fart och energi men som har rätt svårt att omsätta det i mål. Bör, tycker jag, spela i en fräck, frejdig kedja vars uppgift  är att spela defensivt bra, driva ner spelet i motståndarnas zon, fixa offensiva tekningar – och allt utöver det är bonus.
Men visst finns kapacitet för fler mål, norrmannen är ju bra på att med kvicka ben och fränt agerande bryta in på kassen. Lite kyla där, mjukare handleder, bättre avslut, så kanske …
Viktig i box play, viktig med sitt göra allt för laget-hjärta. En rollspelare i ordets allra bästa bemärkelse.

* Sebastian Stålberg
Ännu en spelare som i förra säsongens inledande ”alla kedjor ska producera”-tänk fick chansen utan att riktigt ta den. 14 poäng var ner (-3) och inte upp jämfört med tidigare.
Det är med Stålberg som med Rosseli Olsen, box play, hårt jobb, stort hjärta, bör ha en liknande roll, har egentligen också kapacitet att producera mer, duktig på att vända bort folk, ta sig in på kassen, i alla fall komma till skott en bit utifrån – men det händer för lite, för dåligt resultat.
Gissningsvis är Stålberg en av de spelare som assisterande tränaren Johan Lundskog känner har kapacitet för tio mål eller mer.
Det hade varit bra för Frölunda om Lerums BK-killen vände på måltrenden (10–8–5) och levde upp till de förväntningarna.

* Tim Söderlund
Drog söderut, bytte Skellefteå mot Frölunda, för att få en större roll. Det kommer han garanterat att få – och då gäller det för Tim att tacka för kaffet genom att producera.
20-åringen gick från tre mål 2016/2017 till nio 2017/2018, nu är det således dags att ta nästa steg i utvecklingen: spel i toppkedja, mer produktion.
Insatserna för Skellefteå i slutspelet bådade gott, Tim var en av de bästa i laget då, har en fantastisk fart på skridskorna, får saker att hända, skapar oro hos motståndarna, och kan han utvecklas i Göteborg, få ut ännu mer av alla fartfyllda initiativ – då blir det bra i vinter.
Intressant att se vilka han paras ihop med. Nå, försäsongen blir ju bara en ”hint”, kedjor ändras ett antal gånger under säsongen, det vet ni ju.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

* Pathrik Westerholm
Grymt svårbedömd eftersom hans fjolårssäsong blev förstörd av den svåra knäskadan, när Pathrik väl var tillbaka så var det ju lite som hans försäsong, i alla fall inledningsvis.
I höst ser vi.  I höst vet vi mer.
Mycket spelskicklig, har kapacitet att vara en riktigt bra SHL-center, men måste han ha sin bror Ponthus på ena vingen? Jag är nyfiken på hur Roger Rönnberg tänker här, hur tvillingarna själva tänker.
Lite Mathis Olimb-varning på Pathrik, så tekniskt skicklig att han gärna snurrar lite extra, och i ett lag vars kollektiva svaghet länge varit att söka det ännu bättre läget är det inte riktigt bra … alls.
Lite rakare, utan att tappa förmågan att lösa upp knutar, då kan det här bli bra för 26-åringen.

* Ponthus Westerholm
Sju mål och tio assist var inget uselt facit, givet att han led av att brorsan Pathrik var skadad.
Men Ponthus var petad i delar av slutspelet, det kändes inte felaktigt, för det hände för lite, han var ännu en av alla spelare som tog bra initiativ, ville saker, men för ofta hamnade i hörnen eller tappade pucken efter X antal sekunder av vridande och vändande.
En tuffare inställning, i alla fall ibland mer rakt på mål, mindre lull-lull och mer mer pang-pang, det skulle inte skada.
Har kapacitet för betydligt mer än han visade, satte sig själv, och blev satt i, flera bra lägen, missade för ofta, och självförtroendet påverkades nog.
Men … jag har sett både Ponthus och Pathrik stå och nöta skott, det är inget fel på inställningen, och givet ett lite tuffare, rakare spel (i hela Frölunda, för övrigt) finns absolut möjlighet till en del poäng här.

Okej, innan någon med halvtomt glas-attityd till livet skriver en arg kommentarer om att jag är alldeles för positiv:

Nej, jag räknar inte med att alla som jag påpekar har ”kapacitet” för något kommer att leva upp till detta och prestera där efter.

Nej, det är inte alls säkert att det här kommer bli jättebra.

Det finns en hel del av k-ordet bland Frölundas forwards.

Det finns möjligheter för spelare att prestera bättre, producera mer.

Men det ska göras också, det ska visas i verkligheten, och det är en jäkla skillnad.

Vad jag ville göra med den här texten, liksom den om målvakter och backar i går, var att ge mina omdömen, vad jag tycker om spelarna, och vilka möjligheter som finns.

Verkligheten – den som vi kommer uppleva i höst, vinter och möjligen vår – vet jag inget om.

Jag är inget orakel, ingen Saida.

Orakel, förresten – det är man om man kan se in i framtiden, det har inget att göra med att vara kunnig om saker som har hänt, något många tycks tro.

Erik Granqvist, till exempel, är alltså inget hockeyorakel.

I alla fall inte vad jag vet.

Han är bra som fasen ändå, men så länge han inte kan förutspå vad som ska ske nästa vecka så …

Nå, kom gärna med tankar och åsikter om texten ovan. Ska försöka svara så länge jag har energi.

► I går var det målvakter och backar – i dag är det Frölundas forwards jag sätter tänderna i. Bildligt talat, alltså.
► Omdömen, funderingar, förväntningar.
► Läs och tyck.

NI VET JU att sportchefen Fredrik Sjöström jagar i alla fall en riktigt vass målskytt, dörren är sedan inte stängd, möjligen kan Pontus Widerström fortfarande vara aktuell, möjligen någon annan.

Eller så stannar truppen som startar säsongen 2018/2019 med en spetsspelare in på forwardssidan.

Nå, i väntan på detta, här mina tankar om de 13 forwards som finns på lönelistan just nu.

* Patrik Carlsson
Presterade bra i Finland, blev allt bättre och var inte minst en ledande spelare i slutspelet för HIFK med tio poäng på 14 matcher. Frölunda får hem en 30-åring som kanske inte har den spetskompetens vad gäller målskytte som många skriker efter, men han är aldrig dålig, alltid bra, gör andra bättre, kan användas i alla spelformer, alla typer av situationer.
Tänkt som center, jag tycker han fungerar utmärkt och snarast bättre som smart vinge, men det har också med att göra att centrar är svåra att hitta på marknaden. Ett klubbhjärta är hemma, det bör betyda en hel del.

* Jesper Emanuelsson
Den här 19-åringen från Skövde lovade väldigt gott förra vintern, tyckte jag. Dippade lite i prestation, som unga gärna gör sin första säsong, men har den rivighet, den aggressivitet, den ”få saker att hända”-attityd jag gillar.
Ett år klokare, ett år taktiskt smartare, det borde betyda att tränarstaben litar mer på Emanuelsson och ger honom rejäla chanser.
En spelare som kan vara ”lagom bra” (odraftad) för att stanna ett tag och vara väldigt nyttig för Frölunda. Givet speltid och självförtroende ser jag potential för en bra Emanuelsson-säsong, jag har på näthinnan hur bra samarbetet med Simon Hjalmarsson såg ut vid flera tillfällen förra vintern.

ANNONS

* Oliwer Fjellström
Hade en tuff fjolårssäsong med en fotskada som förstörde chanserna att verkligen göra något slags avtryck i A-laget. En kvick, energifylld spelare, har visat sig smart och mycket användbar i box play, men glöm inte att hans snabba händer och fötter också gör honom till ett offensivt hot, något vi såg delar av redan 2016/2017.
Behöver bli lite stadigare, lite tuffare, men det kommer med ålder, med mognad, med speltid. Borde få sina chanser i vinter, och jag tror att just den här typen av energi och vilja kan vara ett bra tändstift för det lag som behöver studsa tillbaka.
Bakgrunden kan ni: Lidköpingskille, en av flera skickliga hockeyspelare från den gamla bandystaden, ni vet. Och lite som med Emanuelsson, även Fjellström är odraftad 19-åring med potential att bli en nyttig Frölundaspelare ett tag framöver.

* Max Friberg
Frölunda hade, bevisat av den maffiga kontraktet, stora förväntningar på den 25-årige Skövdekillen vad gäller produktion, detta trots att den förre JVM-stjärnan var oprövad på svensk seniornivå. Det förvånade mig eftersom Max utvecklats till en smart, klok, rejäl lagspelare (kapten i St John’s sista året) i NHL:s farmarliga AHL.
40–40–36–31 poäng där, på de smala rinkarna, fick Frölunda att hoppas, en smula naivt, tycker jag – men det förtar absolut inget av Fribergs prestation. Jag tycker han gjorde ett föredömligt arbete som vinge, grymt jobb i alla lägen, han skulle gått genom eld för sitt lag, sina lagkamrater, men väl i anfallszonen vägde han gärna lite lätt – och när han väl fick chanserna satte han ytterst sällan dit pucken.
Men – inte alls oäven i PP när han fick vara med och leka där, inte alls oäven i det offensiva spelet, så om, jag skriver om, Friberg får peta in några puckar i början av säsongen 2018/2019 ser jag att en självförtroende-boostad grabb kan ta flera kliv framåt.

Fem Frölundaforwards: Patrik Carlsson, Ryan Lasch, Jesper Emanuelsson, Tim Söderlund och Joel Lundqvist.

* Simon Hjalmarsson
Jag skrev en del om Simon för någon vecka sedan, känslan är den samma i dag:
Han höjde sitt spel rejält till år 2 efter hemkomsten från KHL, hittade sin roll som center (i alla fall i min mening), med detta följer något lägre krav på att vara den där målskytten han var i LHC, ger mer utrymme för smart tvåvägsspel och att sätta andra i bra positioner.
Men – med tanke på hur laget brister i målskyttekvalitet krävs att Simon också blir lite tuffare och hetare vad gäller den biten, går på skott oftare, tror mer på sig själv, försöker sätta puckarna högt, som han ju kan.
13 mål på 102 grundseriematcher över två säsonger i Frölunda är förstås inte bra nog, behöver vara 13 på den som kommer, skulle jag vilja påstå.
Uppåtgående trend för 29-åringen, med en tydlig roll som center, PP-tid … jag tror det här kan bli bra för ”Hjalle.”

* Ryan Lasch
Led av sina skador (fot, nacke) i slutspelet, kanske hade det räckt med en hel Lasch för att power play skulle ha fungerat, för att Frölunda skulle ha hittat ett sätt att luckra upp och ta sig förbi Malmö?
Så värst mycket större var inte skillnaden.
Oförmågan att göra mål i PP, och i andra lägen, knäckte Frölunda och fick spelarna att till viss del tappa såväl puckar på fel ställen som huvudet, upplevde jag.
Detta skriver jag för att alla ska förstå: så viktig är Ryan Lasch, och i ett lag som tappat många mål i Jan Mursak, Victor Olofsson och Carl Grundström blir han ju inte mindre viktig, den saken är klar.
Lasch är dock främst assistent, letar alltid pass före skott, så det krävs att Frölunda hittar rätt med sin spetsvärvning, att andra blir vassare i avsluten, för att den lille kaliforniern ska utnyttjas fullt ut.
En önskan Frölunda har är nog ändå att han fler gånger ska gå på egna avslut.

ANNONS

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

Fuktbehandling.se

* Joel Lundqvist
Jag skrev om Joel för en kort tid sedan, bland annat om hur han ändrat slipning på skridskorna, något nu även GP uppmärksammat, såg jag.
Mycket intressant att följa veteranens (36) kamp för att göra nästa säsong bättre än den föregående. Valet att avstå landslagsspel, istället få nio viktiga träningsveckor med Frölunda, säger massor om hur mycket motivation som finns kvar.
Vill vara mer delaktig i spelet, snackar inte om sig själv som målskytt, men jag tror ändå nedgången (19–9–4) spelar roll för självförtroendet i övriga spelet. Mål, poäng, framgång … idrott är till stor del en mental grej.
Jag tror Joel kommer få sin chans att leda något slags förstakedja med Lasch, upp till honom själv att visa att kemin finns kvar, att de kan åstadkomma mål inte minst i power play.
Om inte … då lär Simon Hjalmarsson, Pathrik Westerholm eller Patrik Carlsson få chansen med Lasch. Varför inte den sistnämnde, bra kompisar utanför isen, dessutom.
Nå, vi kommer se en bättre tränad, mindre sliten, mer förberedd Joel Lundqvist i höst jämfört med förra året då ju den långa VM-resan tog på krafterna. Det är jag säker på. I övrigt … väntar jag med spänning.

* Joel Mustonen
Gick ut hårt i sin nya klubb, spelade riktigt bra. belönades med ett längre kontrakt, och sedan var Mustonen mest okej, lovande, nyttig – men det lyfte aldrig riktigt.
Här är alltså ännu en spelare som har mer att ge, som måste visa det.
Bra på att hitta ytor i offensiva lägen, bra att backa sig loss från markering, egentligen en spelare som borde trivas med ett passningssnille som Lasch, men det såg av någon anledning aldrig riktigt bra ut de gånger han fick chansen.
Hjärnskakning (detta gissel!) förstörde slutet på säsongen för 25-åringen, men med en bra sommarträning i kroppen, mer inne i omgivningen … kanske kan Mustonen kliva fram som en rätt bra, producerande forward då, givet bra förtroende och rätt miljö. Det lär behövas, tror jag.

* Mats Rosseli Olsen
I min värld är han som bäst när han liksom ”överpresterar” utan målkrav en bit ner i hierarkin snarare än när han ska matchas in i en toppkedja. Undrar hur  Roger Rönnberg tänker den här säsongen.
En av många spelare med skön fart och energi men som har rätt svårt att omsätta det i mål. Bör, tycker jag, spela i en fräck, frejdig kedja vars uppgift  är att spela defensivt bra, driva ner spelet i motståndarnas zon, fixa offensiva tekningar – och allt utöver det är bonus.
Men visst finns kapacitet för fler mål, norrmannen är ju bra på att med kvicka ben och fränt agerande bryta in på kassen. Lite kyla där, mjukare handleder, bättre avslut, så kanske …
Viktig i box play, viktig med sitt göra allt för laget-hjärta. En rollspelare i ordets allra bästa bemärkelse.

* Sebastian Stålberg
Ännu en spelare som i förra säsongens inledande ”alla kedjor ska producera”-tänk fick chansen utan att riktigt ta den. 14 poäng var ner (-3) och inte upp jämfört med tidigare.
Det är med Stålberg som med Rosseli Olsen, box play, hårt jobb, stort hjärta, bör ha en liknande roll, har egentligen också kapacitet att producera mer, duktig på att vända bort folk, ta sig in på kassen, i alla fall komma till skott en bit utifrån – men det händer för lite, för dåligt resultat.
Gissningsvis är Stålberg en av de spelare som assisterande tränaren Johan Lundskog känner har kapacitet för tio mål eller mer.
Det hade varit bra för Frölunda om Lerums BK-killen vände på måltrenden (10–8–5) och levde upp till de förväntningarna.

* Tim Söderlund
Drog söderut, bytte Skellefteå mot Frölunda, för att få en större roll. Det kommer han garanterat att få – och då gäller det för Tim att tacka för kaffet genom att producera.
20-åringen gick från tre mål 2016/2017 till nio 2017/2018, nu är det således dags att ta nästa steg i utvecklingen: spel i toppkedja, mer produktion.
Insatserna för Skellefteå i slutspelet bådade gott, Tim var en av de bästa i laget då, har en fantastisk fart på skridskorna, får saker att hända, skapar oro hos motståndarna, och kan han utvecklas i Göteborg, få ut ännu mer av alla fartfyllda initiativ – då blir det bra i vinter.
Intressant att se vilka han paras ihop med. Nå, försäsongen blir ju bara en ”hint”, kedjor ändras ett antal gånger under säsongen, det vet ni ju.

ANNONS

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

SF Pontona - Pontoner och betongbryggor sedan 1918

* Pathrik Westerholm
Grymt svårbedömd eftersom hans fjolårssäsong blev förstörd av den svåra knäskadan, när Pathrik väl var tillbaka så var det ju lite som hans försäsong, i alla fall inledningsvis.
I höst ser vi.  I höst vet vi mer.
Mycket spelskicklig, har kapacitet att vara en riktigt bra SHL-center, men måste han ha sin bror Ponthus på ena vingen? Jag är nyfiken på hur Roger Rönnberg tänker här, hur tvillingarna själva tänker.
Lite Mathis Olimb-varning på Pathrik, så tekniskt skicklig att han gärna snurrar lite extra, och i ett lag vars kollektiva svaghet länge varit att söka det ännu bättre läget är det inte riktigt bra … alls.
Lite rakare, utan att tappa förmågan att lösa upp knutar, då kan det här bli bra för 26-åringen.

* Ponthus Westerholm
Sju mål och tio assist var inget uselt facit, givet att han led av att brorsan Pathrik var skadad.
Men Ponthus var petad i delar av slutspelet, det kändes inte felaktigt, för det hände för lite, han var ännu en av alla spelare som tog bra initiativ, ville saker, men för ofta hamnade i hörnen eller tappade pucken efter X antal sekunder av vridande och vändande.
En tuffare inställning, i alla fall ibland mer rakt på mål, mindre lull-lull och mer mer pang-pang, det skulle inte skada.
Har kapacitet för betydligt mer än han visade, satte sig själv, och blev satt i, flera bra lägen, missade för ofta, och självförtroendet påverkades nog.
Men … jag har sett både Ponthus och Pathrik stå och nöta skott, det är inget fel på inställningen, och givet ett lite tuffare, rakare spel (i hela Frölunda, för övrigt) finns absolut möjlighet till en del poäng här.

Okej, innan någon med halvtomt glas-attityd till livet skriver en arg kommentarer om att jag är alldeles för positiv:

Nej, jag räknar inte med att alla som jag påpekar har ”kapacitet” för något kommer att leva upp till detta och prestera där efter.

Nej, det är inte alls säkert att det här kommer bli jättebra.

Det finns en hel del av k-ordet bland Frölundas forwards.

Det finns möjligheter för spelare att prestera bättre, producera mer.

Men det ska göras också, det ska visas i verkligheten, och det är en jäkla skillnad.

Vad jag ville göra med den här texten, liksom den om målvakter och backar i går, var att ge mina omdömen, vad jag tycker om spelarna, och vilka möjligheter som finns.

Verkligheten – den som vi kommer uppleva i höst, vinter och möjligen vår – vet jag inget om.

Jag är inget orakel, ingen Saida.

Orakel, förresten – det är man om man kan se in i framtiden, det har inget att göra med att vara kunnig om saker som har hänt, något många tycks tro.

Erik Granqvist, till exempel, är alltså inget hockeyorakel.

I alla fall inte vad jag vet.

Han är bra som fasen ändå, men så länge han inte kan förutspå vad som ska ske nästa vecka så …

Nå, kom gärna med tankar och åsikter om texten ovan. Ska försöka svara så länge jag har energi.

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Prenumerera

För bara 69 kronor i månaden följer ni med i Frölundas alla öden och äventyr, får matchtexter, nyhetstexter, krönikor, reportage … allt vad ni kan tänkas vilja ha.

Prenumerera

Senaste nytt

Senaste nytt

Senaste nytt